Krigsförbrytare hyllas – överlevare får bära skammen

Nära hjärtat av Sarajevo, Bosnien-Hercegovinas huvudstad, ligger TRIAL Internationals kontor. Amina Hujdur, som jobbar med kommunikation på organisationen, hälsar oss välkomna i den nedre porten. Hon leder oss upp för några trappor där det lilla kontoret ligger. Det är högt i tak och ljuset strömmar in genom de glasdörrar som kors och tvärs separerar mindre rum.

TRIAL International är en av Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer i Bosnien-Hercegovina. De stödjer offer och överlevare av sexuellt våld i krig och konflikt att få rättvisa och upprättelse. Förutom gratis juridisk hjälp till personer som utsatts för övergrepp i krig, engagerar de sig också i strategiska rättstvister, opinionsbildar gentemot beslutsfattare och jobbar för att rättsväsendet ska bli bättre på att möta offer och överlevare.

#metoo avslöjade våldets omfattning

Precis som i resten av världen är våld mot kvinnor utbrett i Bosnien-Hercegovina. Antalet fall är också kraftigt underrapporterade.

– Här ses det som en privat fråga som ska hanteras inom hemmets väggar. Men vi organisationer som arbetar med överlevare vet att det inte är sant. Om man sätter sig in i frågan, förstår man hur mycket samhället påverkar våldsnivåerna, säger Amina.

Hon minns #metoo-vågen som svepte över majoriteten av västra Balkan förra året. Den tändande gnistan var den serbiska skådespelerskan Milena Radulović som polisanmälde sin dramalärare på gymnasiet, en berömd producent. Det uppmuntrade många kvinnor och flickor att berätta om vad de själva blivit utsatta för.

– Reaktionen från allmänheten var enorm. I Bosnien-Hercegovina startades en Facebook-grupp under namnet ”Jag bad inte om det” där tusentals och åter tusentals personer berättade om det våld de utsatts för, säger Amina.

Det blev en milstolpe som avslöjade omfattningen av ett problem som annars ”sopats under mattan” som Amina beskriver det.

Å ena sidan var stödet överväldigande. Å andra sidan ifrågasattes offer och överlevare som blev utsatta för tvivel kring huruvida de talade sanning och i vilken utsträckning deras egna handlingar spelat in. Kort sagt: skuldbeläggande av offret.

Skam och stigma för offer och överlevare

Samma brist på stöd, och skuld- och skampåläggande offer och överlevare, återfinns i landets historia efter kriget på 90-talet.

– Under kriget i Bosnien-Hercegovina våldtogs över 20 000 kvinnor, män och barn eller utsattes för sexuellt våld. Men det totala, svindlande antalet kommer nog aldrig att kunna bekräftas, eftersom många överlevare aldrig kommer att berätta sin historia. Än i dag är många ifrågasatta och blir dömda av samhället, säger Amina.

Det faller på offren och överlevarna att hålla sina berättelser vid liv.

Krigsförbrytare hyllas

Amina förflyttar oss två år tillbaka i tiden, till när hon besökte staden Foča för att uppmärksamma den internationella dagen mot sexuellt våld i konflikt. I Foča begicks några av de mest fruktansvärda brotten under kriget i Bosnien-Hercegovina

– Tillsammans med en grupp överlevare besökte vi idrottshallen Partizan. Just där, för bara ungefär 30 år sedan, våldtogs kvinnor och flickor i grupp och utsattes för allvarlig tortyr. Varje år kommer överlevare tillbaka till den plats som en gång orsakade dem sådan enorm smärta och trauma för att berätta sina berättelser, säger Amina.

Hon minns att hon tittade upp och såg en stor väggmålning av den dömde krigsförbrytaren Ratko Mladić som hyllade honom och hans bild.

– Folk i stan ropade hans namn åt oss. Och jag minns att jag tänkte hur det här ögonblicket ett tydligt exempel på hur vi behandlar överlevare i Bosnien-Hercegovina. Medan dömda krigsförbrytare på sätt och vis glorifieras, är överlevande de ska hållas i skymundan. Många gånger tvingas de bära skulden för de brott de utsatts för, snarare än förövarna, säger Amina.

Konfliktrelaterat sexuellt våld

När kvinnor och män inte är jämställda, ökar sannolikheten för konfliktrelaterat sexuellt våld. När man studerar det sexuella våld som begicks under kriget i Bosnien-Hercegovina på 90-talet framträder två huvudsakliga mönster.

– I vissa fall begicks våldet av opportunistiska skäl av militären under ockupationen av vissa städer. Då begicks det ofta i en miljö inom militären som var fylld av destruktiv och föreställningen att män och kvinnor verkligen inte var jämställda. Våldtäkt och sexuellt våld mot kvinnor ansågs vara norm och användes som ett sätt att kontrollera eller dominera, säger Amina.

Våldtäkt som ett vapen i krig

Det andra mönstret av sexuellt våld som framträder, är en systematisk användning av våldtäkt som ett krigsvapen.

– Tyvärr är det samma föreställning om män och kvinnor inte är jämställda som ligger bakom även detta mönster. Att kvinnor är de som ska erövras och om man erövrar kvinnorna på den motsatta sidan så skadar man inte bara kvinnan själv, utan samhället i stort, säger Amina.

Hon fortsätter med att förklara att graden av grymhet i vissa av dessa brott – könsstympning och påtvingade graviditeter, till exempel – begicks på ett utstuderat sätt för att allvarligt skada kvinnor, deras familjer och samhällen. Att skapa så mycket trauma som möjligt för en grupp människor.

– Att förstå omfattningen av hur sexuellt våld användes som ett vapen under kriget i Bosnien–Hercegovina är verkligen viktigt. Vi som land behöver fortsätta ge tillräckligt med stöd till överlevare. Våldet de överlevde får inte förminskas. Det räcker inte att enbart erkänna någon som överlevare i enlighet med lagen, stödet måste vara holistiskt, säger Amina.

Förövare måste åtalas och överlevare behöver medicinsk vård – ofta psykologisk för att behandla trauman.

– Många överlevare behöver en känsla av rättvisa; de behöver en dom som ger ett offentligt erkännande av den skada de har lidit. Bosnien-Hercegovina måste ta ansvar när det rättsliga processer för att se till att detta händer, säger Amina.

Solidaritet mellan överlevare

TRIAL International tror på att berättelsen kring det sexuella våldet under kriget inte bör dikteras av samhället, utan av offer och överlevare själva.

– De kan, och bör, styra narrativet. Överlevare vill inte framstå enbart som traumatiserade offer, oförmögna att fungera i samhället. De vill framstå som de modiga kvinnor och män de är som än i dag står upp för och inte skäms sin sanning. Anledningen till att de gör det, är för att de inte vill att det här ska hända igen och det är viktigt att vi stöttar överlevare i att dela med sig av sina berättelser, säger Amina.

Rysslands invasion av Ukraina, och rapporterna om sexuellt våld som begås där, är hemska att ta del av för Bosnien-Hercegovina som land, förklarar Amina. Särskilt för överlevare.

– När nyheten om kriget bröt ut pratade jag med överlevare och jag fick tårar av deras reaktion. Alla frågade hur de skulle kunna stötta och skapa trygga rum för de som utsatts. Många överlevare har gått ut offentligt till stöd för de som utsätts och undersöker fortfarande sätt att stötta kvinnor och män som utsätts för våldtäkt i Ukraina.

Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Bosnien-Hercegovina sedan 1993. Kriget i Bosnien-Hercegovina tog visserligen slut 1995 men lämnade ett samhälle i spillror efter sig. På pappret är jämställdhetslagstiftningen progressiv men i verkligheten implementeras inte alla lagar. Kvinnor tjänar mindre pengar och det finns alltför få kvinnor på beslutsfattande positioner i politiken. Våld mot kvinnor är också utbrett. Den bosniska kvinnorörelsen arbetar för att främja fred, att förövare av krigsförbrytelser ska hållas ansvariga och att våld mot kvinnor ska stoppas. Kvinna till Kvinna stödjer flera partnerorganisationer som arbetar för ett mer jämställt samhälle.

Läs mer om vårt arbete i Bosnien-Hercegovina »