Fristad för våldsutsatta kvinnor i Rwanda

Kvinnorättsorganisationer världen över har vittnat om den pandemi som pågått i skuggan av covid-19. Med långa och hårda utegångsförbud har våldsutsatta kvinnor i många fall blivit än mer sårbara – den farligaste platsen är nämligen hemmet. Det vanligaste är att våldet sker i någon form av nära relation.

– Covid 19-pandemin visade att många kvinnor inte har makt över viktiga resurser i hemmet. När de var inlåsta hemma med sina män, som ibland var deras förövare, fick de inte använda pengar, egendom eller något annat utan sin mans samtycke. Föreställ dig att du vill anmäla en förövare men att du först måste fråga honom om du kan låna telefonen, säger Ninette Umurerwa, nationell verkställande sekreterare på kvinnorättsorganisationen Haguruka i Rwanda.

Nätverk av volontärer

Haguruka (som betyder ”stå upp” på det nationella språket kinyarwanda) har sedan 1991 arbetat för kvinnors och barns rättigheter och deras möjlighet till rättvisa. När man tittar på de orättvisor som kvinnor i Rwanda utsätts för i dag, är en majoritet relaterat till våld i hemmet eller någon annan form av genusbaserat våld (som kan vara fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt, enligt rwandisk lag).

Ett exempel på hur Haguruka arbetar är genom ett nätverk av 416 volontärer utspridda över hela landet. På så sätt kan de nå ut även på landsbygden. Huvudkontoret ligger i Kigali, Rwandas huvudstad, och Haguruka har också fyra regionala kontor dit volontärerna, som blivit tränade i juridik, kan hänvisa ärenden.

Ninette Umurerwa, som leder organisationen och är utbildad advokat, förklarar hur det går till:

– Volontärerna är inte advokater, utan juridiska assistenter som har fått grundlig utbildning i olika lagar som kan hjälpa dem att stötta kvinnor, barn och samhället i stort. Vi kan inte vara överallt, särskilt inte på bynivå. Det är därför vi behöver utbilda och stärka volontärer ute i samhället. De hjälper oss att identifiera orättvisor som kvinnor än i dag utsätts för.

Ökat antal fall under nedstängningar

Ninette är mycket nöjd med upplägget av det juridiska nätverket – inte minst med resultaten de uppnår. Systemet är inte bara hållbart utan säkerställer också att kvinnor och barn på landsbygden och ute i byarna är representerade.

Det blev ännu viktigare under coronapandemin när det blev omfattande utegångsförbud och så kallade ”lockdowns” i landet.

Ninette Umurerwa (höger) tillsammans med Christine Mukarukwaya (vänster), en av Hagurukas volontärer tränats i juridik, på huvudkontoret för Haguruka i Kigali. Foto: Gloria Powell

– Här på Haguruka ökade antalet fall av våld som rapporterades in till oss med 75 procent under pandemin. Det som är så bra med volontärerna är att de kunde vara ute i samhällena under den här tiden, medan vi advokater var inlåsta hemma och bara kunde arbeta via telefon. Volontärerna kunde knacka dörr och besöka utsatta kvinnor mellan utegångsförbuden. Och de använde vår jourtelefon för att fråga oss om råd: ”I min by har jag det här fallet; vad kan jag göra åt det?” Deras bidrag var avgörande. Över 100 fall rapporterades in av våra volontärer bara under de första tre månaderna av nedstängningarna, säger Ninette.

Utslängd ur sitt hem

Ett exempel är hur Haguruka hjälpte Zilipa, som utsattes för ekonomiskt våld, att få tillbaka sitt hus. Zilipa hade bott med sin partner i mer än tio år. De hade köpt en bit mark, byggt ett hem och fått tre barn tillsammans. Efter tio år gjorde Zilipas partner slut. Eftersom hon inte hade någonstans att ta vägen frågade hon om hon kunde få huset. Men nej.

– Han sa till henne att hon kunde stanna under förutsättning att hon flyttade in i en mindre hydda på deras tomt och att hon var tvungen att laga mat åt honom och hans nya flickvän, säger Ninette.

Zilipa och barnen fick trängas i det lilla huset och utan ordentligt underhållsbidrag hade hon inte råd att betala för deras skolgång.

– Men under en träff i Musanze, som anordnades med stöd från Kvinna till Kvinna, hörde Zilipa talas om Haguruka. Hon gick fyra kilometer från sin by Kinigi för att träffa vår advokat, Blandine Ibereho, berättar Ninette.

Haguruka drev Zilipas fall i rätten – och vann. Domaren beslutade att Zilipa och de tre barnen skulle få tillbaka huset och maken och hans nya flickvän skulle bo i hyddan, eftersom de inte hade barn.

En vägledande dom

Ninette förklarar att det är otroligt viktigt att driva fall som dessa, inte bara för den inblandade kvinnans skull, utan för så många fler. Att få rätt gör att det blir ett prejudikat, en vägledande dom, som andra kan luta sig mot och det sänder dessutom en tydlig signal till andra gärningsmän i området.

Zilipa (höger) tillsammans med advokaten Blandine Ibereho (vänster) utanför Zilipas hus. Foto: Haguruka/Mary Umutoni

– Det är alltid viktigt att stödja ett brottsoffer i sig. Det gör naturligtvis en enorm skillnad i deras liv. Men det skapar också ringar på vattnet för samhället i stort. Nu vet män i det området att de inte kommer att kunna kasta ut kvinnor och behålla all egendom när de vill separera, även om de inte är gifta. Tillgångarna kommer att delas lika, säger Ninette.

Hon fortsätter med att förklara att en artikel i lagen om genusbaserat våld fastslår att tillgångar ska delas upp i enlighet med hur mycket var och en av partnerna bidragit med under förhållandet.

Ett patriarkalt samhälle

Utöver sin juridiska utbildning har Ninette även en examen i genusvetenskap.

– Jag tycker att det är en bra kombination. Ibland överväger advokater inte andra aspekter än juridik. Men med utbildning i genusvetenskap tror jag att man försöker förstå hur kvinnor skiljer sig från män. För att det ska råda rättvisa för kvinnor behöver du tänka in andra detaljer. Du måste vara tålmodig och lyssna på deras berättelse.

Hon säger att de kvarstående patriarkala normerna i samhället är det som motiverar henne att ägna sitt arbete åt att stödja kvinnor – och varför Hagurukas fokus fortfarande ligger på kvinnor, trettio år efter att organisationen grundades.

– Vi har lagar, policyer, till och med politisk vilja att stötta kvinnor. Men de misshandlas och trakasseras fortfarande, säger Ninette.

Kvinnor som upplever våld behöver en trygg plats att gå till och någon de kan lita på. Ibland behöver de till och med skydd, vilket Haguruka ger dem. Att vara en kvinnoledd organisation med juridisk kompetens gör Haguruka till det bästa stället för våldsutsatta kvinnor, menar Ninette.

Ninette Umurerwa tillsammans med en av kvinnorna, Lawrence, får stöd från Haguruka. Utan deras juridiska hjälp skulle Lawrence fortfarande inte ha det underhållsbidrag hon har rätt till. Foto: Gloria Powell

Trygga forum med stöd av Kvinna till Kvinna

Sedan Haguruka började arbeta tillsammans med Kvinna till Kvinna har de kunnat organisera så kallade ”safe spaces” eller trygga forum för kvinnor, dit de som bor ute på landsbygden kan komma för att prata om motgångar som de stöter på.

– Det är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå vilka problem vi fortfarande står inför i Rwanda; oavsett vad lagar och policyer föreskriver. Genom de trygga utrymmena kan vi samla kvinnor och genom samtal förstå vilka behov de har, vilken typ av orättvisor de utsätts för och varför, säger Ninette.

Hon säger också att Kvinna till Kvinnas tillvägagångssätt, där kvinnorättsorganisationerna som får stöd själva får styra över vad de tycker behövs mest i just deras land, är något de gillar.

– Det är alltid lättare att implementera något som du har byggt själv och i grunden tror på, säger Ninette.

Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Rwanda sedan 2017. En av våra partnerorganisationer är Haguruka. Haguruka fokuserar på att stoppa våld mot kvinnor och erbjuder trygga forum där kvinnor kan berätta om sina svårigheter och få juridiskt stöd av advokater och rådgivare. Från sitt huvudkontor samordnar de ett nätverk av över 416 juridiska assistenter över hela landet. Läs mer om vårt arbete i Rwanda.