Står på frontlinjen för våldsutsatta kvinnor i Bosnien-Hercegovina

Praktisk erfarenhet. Det var det juriststudenten Meliha Sendić letade efter när hon började som volontär på Center of Legal Assistance for Women – som fokuserade på att stötta kvinnor med juridisk rådgivning. Sedan hon börjat arbeta heltid på organisationen har hon både gjort en personlig och professionell resa. I dag är hon chef över organisationen – som sedan dess bytt namn till Center of Women’s Rights.

Center of Women’s Rights grundades efter kriget i Bosnien-Hercegovina för att stötta kvinnor som krävde sina mänskliga rättigheter. De har varit Kvinna till Kvinnas partnerorganisation i 26 år och än i dag arbetar de för att stötta kvinnor som behöver juridisk rådgivning, där många kvinnor är offer och överlevare av våld i hemmet.

– Omkring 80 procent av de kvinnor som kommer till oss för hjälp har blivit utsatta för våld, säger Meliha.

Bär på familjens trauma

Efter att Meliha började på organisationen har hon själv behövt bearbeta sina egna erfarenheter av våld. Varje anställd på Center of Women’s Rights får ett samtal med en psykolog varje månad. Under ett av dessa samtal reagerade Meliha väldigt starkt och brast ut i gråt – hon hade ännu inte förstått vilket trauma hon bar på.

Efter samtalet började hennes triggers bli mer och mer tydliga. Hon bestämde sig för att gå till botten med känslorna och påbörjade en resa för att ta reda på och förstå det våld som hennes pappa hade utsatt hennes familj för.

När Meliha var 18 år skiljde sig hennes föräldrar efter 19 år ihop, något som vände upp och ner på deras liv.

– Det var under kriget. Det var väldigt traumatiskt för oss allihop. Han bokstavligen sparkade ut oss från huset och vi hade ingenstans att ta vägen. Vi fick bo hos en granne i två år, berättar Meliha.

Meliha började oroa sig över att hennes mamma skulle bli attackerad till och från jobbet. Mitt under kriget försökte hon skydda henne samtidigt som de alla bara försökte överleva.

– Deras skilsmässa var så hemsk, de bara bråkade om tillgångar och bostäder. Det gjorde verkligen avtryck i våra liv under den tiden, säger hon.

Att jobba på sig själv

I mer än tio år har Meliha burit det som hände hennes familj djupt inom sig – ända tills hon satt i samtalet med psykologen. Hon berättar att det var en av de svåraste upplevelserna i henne liv. Trots det var hon fast besluten att arbeta med sig själv och sina hinder tillsammans med en terapeut, något som tog tre år.

– Ingen kan arbeta med andra människor, speciellt inte på det sättet som vi gör, om de inte själva har adresserat sina egna trauman och triggers. Det handlar inte bara om att förstå personen mittemot dig, utan att kunna erbjuda dem det stöd de behöver, säger Meliha.

Hennes egen bearbetning ledde till att Meliha valde att börja arbeta med yngre kvinnor. Hon ville stärka dem och ge dem möjlighet att förstå vilka olika former av våld som finns.

Arbetar med svåra skilsmässofall

Center of Women’s Rights stöttar omkring 1000 kvinnor per år genom olika rättsprocesser. De erbjuder dessutom psykologstöd till de som behöver. Ofta kommer kvinnor som söker hjälp i kontakt med dem för att de vill ansöka om skilsmässa.

– Att skilja sig är enkelt, det behöver du inte en advokat för. Men detta följs ofta av att de sedan säger ”jag vill ha vårdnaden om barnen”, ”han är våldsam” och till sist ”jag är rädd att han dödar mig om jag ber om underhåll”.

– Då är plötsligt ett ”enkelt” mål fyra eller fem olika processer där vi eventuellt måste kontakta polisen, säger Meliha.

Korta och intensiva förhållanden

Meliha känner att den fortsatta mängden våld ibland kan kännas nedslående.

– Vi lever i en samtid där det har skett så många aktiviteter och handlingar som uppmärksammar våldet och arbetar för att förhindra det. Samtidigt har vi data på att 80 procent av de kvinnor som kommer hit har utsatts för våld – det känns väldigt tufft. Och det handlar definitivt inte bara om de äldre generationerna ute på landsbygden. Vi måste bryta den stereotypen nu, säger Meliha.

Hon ger ett exempel på ett fall hon hanterade några år tidigare, ett ungt par i tjugoårsåldern där mannen misshandlade sin fru för att hon hade serverat lunch innan han satt sig vid bordet.

– Jag oroar mig för den yngre generationen. De är väldigt snabba på att gifta sig, skaffa barn och sedan skilja sig. Det är som att allt är på snabbspolning. Och det förekommer mycket våld i den typen av relationer, säger Meliha.

Fortfarande på frontlinjen

På frågan om hur hon hittar styrkan att fortsätta, svarar Meliha att hon återkommer till sitt ”varför”– varför hon började arbeta för organisationen.

– Att arbeta med systemförändring och tjänstemän på myndigheter kan vara utmattande. Jag vet att vi skapar förändring, men ibland känns den nästintill osynlig, säger hon.

Men det faktum att centret fortfarande finns kvar, att vi fortfarande är aktiva, är den största bedriften av alla, enligt Meliha.

– Vi är på frontlinjen. Vi finns för alla kvinnor som behöver stöd. När något händer en kvinna behöver hon kunna vända sig till någon som ger henne rätt information – många kan vara en axel att luta sig mot, men vi hjälper kvinnor med nästa steg.

Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Bosnien-Hercegovina sedan 1993. Kriget i Bosnien-Hercegovina tog visserligen slut 1995 men lämnade ett samhälle i spillror efter sig. På pappret är jämställdhetslagstiftningen progressiv men i verkligheten implementeras inte alla lagar. Kvinnor tjänar mindre pengar och det finns alltför få kvinnor på beslutsfattande positioner i politiken. Våld mot kvinnor är också utbrett. Den bosniska kvinnorörelsen arbetar för att främja fred, att förövare av krigsförbrytelser ska hållas ansvariga och att våld mot kvinnor ska stoppas. Kvinna till Kvinna stödjer flera partnerorganisationer som arbetar med jourlinjer, skyddade boenden och rättshjälp för kvinnor som är offer och överlevare av våld i hemmet. Läs mer om vårt arbete i Bosnien-Hercegovina »