Kvinna till Kvinna i Armenien
Varför vi arbetar i Armenien
Armenien och Azerbajdzjan har varit i konflikt sedan slutet av 1980-talet, främst som ett resultat av statusen för Nagorno-Karabakh-regionen. Efter det andra Nagorno-Karabakh-kriget 2020 och den azeriska militäroperationen i september 2023, som ledde till att Azerbajdzjan fick kontroll över hela territoriet och att den etniska armeniska befolkningen fördrevs till Armenien, har ingen varaktig fred uppnåtts. Fredssamtalen har hittills nästan helt uteslutit kvinnor, liksom diskussionerna om avgränsning av den armenisk-azeriska gränsen, som började på allvar 2024.
Landets redan ansträngda välfärdstjänster, inklusive barnomsorg, och höga nivåer av under- och arbetslöshet görs nu ännu mer akuta av krisen för att integrera den fördrivna armeniska befolkningen från Nagorno-Karabakh. Dessutom kännas konfliktens effekter fortfarande skarpt av dem som bor i gränsområden, som lever i rädsla för ytterligare väpnade eskalationer.
Kvinnors representation i politiken
Politisk representation av kvinnor är dålig i Armenien. År 2023 innehades 35,5 % av platserna i parlamentet av kvinnor, vilket var en dramatisk ökning från endast 9,9 % år 2017. År 2018 ökades kvoten för kvinnors representation bland valkandidater från 20 % till 25 %. I de snabba parlamentsvalen i juni 2021 utgjorde kvinnor 36,3 % av kandidaterna som ställde upp till parlamentet, även om endast 2 av 26 politiska grupperingar i valet leddes av kvinnor. Majoriteten av kvinnliga parlamentsledamöter tillhör före detta president Robert Kocharyans Armeniska Alliansen (34,5 %) och premiärminister Pashinyans Civila Kontrakt (34 %).
Ekonomisk ojämlikhet
Ekonomiskt finns det ingen rätt till lika lön för lika arbete. Många kvinnor har flera jobb och bär hela bördan av hushållsarbete och barnomsorg. Ändå tjänar de i genomsnitt bara hälften så mycket som armeniska män.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Mödradödlighet i Armenien är åtta gånger över EU-genomsnittet. Kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är dålig, och könsselektiv abort är ett vanligt problem. År 2023 utvidgade den armeniska regeringen fertilitetsbehandlingar till alla medborgare, ett program som sedan 2020 erbjudits föräldrar till soldater som dött i det andra Nagorno-Karabakh-kriget. Ändå har majoriteten av armenierna – särskilt landsbygdsbor – svårt att få tillgång till vård, särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa.
Traditionella könsroller
Nationalism och kraftig militarisering har förankrat traditionella könsroller i samhället. På grund av detta är kvinnorättsaktivister och fredsbyggare ofta impopulära och utsätts för regelbundna hot.