Kvinna till Kvinna i Nordmakedonien
I Nordmakedonien finns fortfarande spänningar mellan etniska albaner och etniska makedonier, de lever segregerade i olika städer eller stadsdelar, går i olika skolor och med olika läroplaner. Kvinnorörelsen har länge arbetat över etniska gränser och gör det än i dag. Ett av deras främsta mål handlar om att öka kvinnors politiska deltagande, men även om kvotering finns och ska användas för parlamentet, var det till exempel bara fyra kvinnor som hade ministerposter i presidentens kabinett med 25 ledamöter (2018). Män fortsatte att dominera ledarskapet i de politiska partierna. Politik anses fortfarande vara en manlig syssla.
Alla former av våld mot kvinnor måste erkännas
Mäns våld mot kvinnor är utbrett i Nordmakedonien, trots anti-diskrimineringslag och familjelag som förbjuder våld i hemmet. De patriarkala värderingarna är starka och förändringar går långsamt. Samhällets stöd till misshandlade kvinnor är dåligt och det förebyggande arbetet svagt. Som i de flesta länderna på Balkan så är det framför allt lokala kvinnoorganisationer som ger stöd till våldsutsatta kvinnor. Särskilt utsatta är minoritetsgrupper, som romska kvinnor, som ofta saknar tillgång till hälsovård och där antalet tonårsgraviditeter är högt. Även homofobin är utbredd i Nordmakedonien. Det händer att homosexualitet beskrivs i läroböcker ända upp på universitetsnivå, som en ”sjukdom” eller ”sexuell avvikelse”. Enligt en världsbankstudie 2018 är Nordmakedonien dessutom ett av de minst accepterande länderna gentemot homosexuella, bisexuella, trans-, queer-, och intersexpersoner (HBTQI+) på västra Balkan, som fortsätter att vara bland de mest diskriminerade grupperna i landet.
Kvinnorörelse i motvind
Att vallagen kvoterar in kvinnor i parlamentet är en stor seger för kvinnorörelsen, men i andra frågor som rör kvinnors mänskliga rättigheter har Nordmakedonien de senaste åren tagit flera steg tillbaka. En abortlag från 2013 försämrade kraftigt kvinnors rättigheter och fortsätter att påverka kvinnors reproduktiva hälsa. Sociala nedskärningar i pensionsavsättningar och i offentliga tjänster som hälsa, barnomsorg, utbildning, tjänster för kvinnor som överlevt mäns våld, påverkar kvinnors liv negativt och ökar risken för kvinnors fattigdom. Dessa nedskärningar, som oproportionerligt drabbar kvinnor, har dock lett till att kvinnorörelsen enats i sitt motstånd. Många kvinnorättsförsvarare har fortsatt att arbeta för att minska fördomar bland unga, särskilt kring aborträtten och reproduktiva rättigheter.
Kvinna till Kvinna har arbetat i Nordmakedonien sedan 1999.