Swisha en gåva till 90 18 003 
Att få godkänt av en sjukhuskommission och tvingas genomgå ett obligatoriskt ultraljud – det är några av de administrativa hinder som lagstiftare kan ta till för att hindra kvinnor från att göra abort. Vi tog ett snack med aktivisten Dragana Karovska Chemerska om hur det är att stå upp för aborträtten när den är hotad.
Rätten till abort kan inte tas för given. På många platser i världen är abort olagligt eller otillgängligt. Kvinnor tvingas vara gravida mot sin vilja och föda barn de inte är redo att ta hand om. Eller så kanske de försöker göra abort med osäkra metoder. Allt detta riskerar att påverka kvinnors hälsa negativt och kan i värsta fall leda till döden.
– Abort är en viktig del av sjukvården, där endast kvinnan har rätt att göra de val som påverkar hennes fysiska och mentala hälsa, och rätt att bestämma över sitt eget liv, säger Dragana Karovska Chemerska.
Hon är programansvarig på HERA – Health Education and Research Association i Nordmakedonien. HERA grundades år 2000 av sex läkarstudenter som ville höja kunskapen om hiv och aids och förbättra tillgången till vård. Sen dess har organisationen vuxit och i dag är de en av landets starkaste röster i frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rätten till abort är en av dessa rättigheter.
Dragana berättar att abortmotståndet började när den konservativa och auktoritära regeringen valdes in år 2008.
– Två år senare drog de i gång en anti-abortkampanj som ledde till den restriktiva abortlagstiftningen som antogs år 2013. Även om aktivister och experter reagerade snabbt och kraftigt så tjänade det inget till, lagen skyndades igenom, helt emot reglerna i parlamentet, säger Dragana.
I dag är abort lagligt i Nordmakedonien under de första 12 graviditetsveckorna. I vissa fall (till exempel vid våldtäkt, incest, fostermissbildning eller av socio-ekonomiska skäl) är det tillåtet fram till vecka 22. Men så såg det alltså inte ut bara för ett par år sedan. Då behövde kvinnor genomgå en godkännandeprocess inför en sjukhuskommission och kunna bevisa sexuella övergrepp. De tvingades också genomgå ett obligatoriskt ultraljudsbesök med tillhörande samtal, med syfte att övertyga dem att fortsätta med graviditeten. Dessutom fanns det också en obligatorisk betänketid på tre dagar. Läkare som bröt mot reglerna kunde få dryga böter.
I flera år jobbade HERA med att ta fram forskningsrapporter, organisera demonstrationer och sprida kunskap till allmänheten. År 2015 bildade flera civilsamhällesorganisationer en allians som arbetade tillsammans med oppositionen. När den konservativa regeringen slutligen föll år 2017 bjöd den nya regeringen in civilsamhället och hälsoexperter att vara med och reformera abortlagstiftningen.
Efter år av arbete för att påverka beslutsfattare och makthavare antogs så till slut en ny, progressiv abortlagstiftning i Nordmakedonien år 2019. Då kunde många av landets kvinnorättskämpar, inklusive många aktivister på HERA, dra en lättnades suck.
Den nya abortlagstiftningen betyder emellertid inte att HERA:s arbete är över.
– Ibland tänker jag att om vi alla slutade jobba, bara i en månad, så skulle det genast öppna upp för nya restriktioner kopplat till människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Civilsamhällesorganisationer fyller en lucka i samhället i dag, de ger information och service till befolkningen där myndigheterna inte lyckas nå ut, säger Dragana.
HERA jobbar nu med att förbättra kunskapen om och tillgången till säkra aborter. De tycker att det finns mycket kvar att göra just när det kommer till att verkställa den nya lagen i praktiken. Till viss del är det bara, enligt Dragana, ”ord på ett papper”. Till exempel finns medicinska aborter bara tillgängliga på ett sjukhus i huvudstaden Skopje, trots att det infördes som en laglig metod år 2019.
Dragana Karovska Chemerska. Foto: Maja Janevska Ilieva
Dragana berättar att som kvinna, och mamma till en dotter, känner hon att jobbet påverkar henne på ett personligt och känslomässigt plan.
– Att veta vad det faktiskt innebär, att själv ha sett vad minsta lilla restriktion i aborträtten gör för kvinnors liv och möjligheter, det skrämmer mig. Men det ger mig också styrka att fortsätta med mitt arbete. I länder där det inte finns någon politisk vilja eller förståelse för vikten av reproduktiv frihet, där kommer aktivisterna alltid att behöva stå i fronten och slåss för aborträtten och jämställdheten.
Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Nordmakedonien sedan 1999. Vi stödjer och arbetar tillsammans med flera partnerorganisationer, inklusive HERA, för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, stoppa våld mot kvinnor och försvara kvinnors rättigheter.
31 mars 2020
Oplanerade tonårsgraviditeter är vanligt och ökar på landsbygden i Rwanda. En del flickor blir gravida efter att ha blivit våldtagna. Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Réseau de Femmes jobbar med att stärka kvinnorna som bor på landet.
20 april 2020
Alla kvinnor ska ha möjlighet att göra en säker abort, inte minst de kvinnor som utsätts för sexuellt våld i krig.
6 maj 2022