Vad är människohandel?
Människohandel är ett stort globalt problem och brott som innebär att någon eller några säljer, köper eller medverkar vid handel av människor. Det är ett kedjebrott som involverar flera aktörer som oftast samarbetar över gränser. Människohandel påverkar redan utsatta grupper mest, bland annat etniska minoriteter, hbtq-personer, papperslösa migranter, kvinnor och barn.
Den som är papperslös, till exempel, saknar redan vissa medborgerliga rättigheter och har mindre utrymme att förhandla med förövaren. Utanför Europa kan människor som flyr ett land hamna i människohandel när de tror sig vara i kontakt med människosmugglare. Det är viktigt att skilja på människohandel och människosmuggling. Människosmugglare bryter kontakt med personen när denne anländer till sin destination medan människohandel innebär en fortsatt skuldsättning och form av kontroll.
Vad betyder trafficking?
”Trafficking används ofta som synonym för människohandel. Begreppet innefattar dock all sorts illegal handel, även med djur, kulturföremål, droger, vapen etc. I Sverige används ofta trafficking då man syftar till människohandel för sexuella ändamål.”
Var i världen sker människohandel?
Människohandel sker oftast i orossituationer såsom pågående konflikt, krig eller utbredd fattigdom. Det kan därför ha högra förekomst vid förflyttning av människor från fattigare länder till rikare länder. Men det sker även inom länder och Europa.
Hur många utsätts för människohandel?
Det är svårt att uppskatta exakt hur många som faller offer för människohandel per år. Flera offer lever isolerat från samhället eller under förhållanden som kan verka normala. Många av de kvinnor och barn som utsätts för människohandel tvingas in i sexindustrin. Just nu beräknas ca 6,3 miljoner befinna sig i sexindustrin mot sin vilja. Mörkertalet är dock stort.
Hur ser människohandel ut?
Människohandel kan se ut på olika sätt. FN:s Office on Drugs and Crime definierar fenomenet som ”en rekrytering, transportering, härbärgering eller mottagande genom våld eller bedrägeri som utövas i vinstsyfte”.
Brottet har därför tre delar:
– akten
– de medel som används
– syftet
Syftet är alltid en form av utnyttjande. Några exempel på människohandel är tvångsarbete och slaveri, det vill säga att offren tvingas arbeta utan lön eller med mycket liten lön. Vissa blir lurade till organdonation. Barn kan bli tvingade att arbeta som barnsoldater eller utföra kriminella brott.
Sexuellt utnyttjande är också en vanlig drivkraft för människohandeln. Kvinnors kroppar blir ofta objekt i den här formen av handel. ILO uppskattar att 99 % av offren av människohandel för sexuella ändamål är kvinnor och flickor. Även när det gäller människohandel överlag utgör kvinnor och flickor så mycket som 70 % av det totala antalet offer i världen.
Det är viktigt att tänka på att människohandel såsom annan handel drivs av efterfrågan. Unga flickor är en särskilt målinriktad grupp för förövare eftersom barn är lättare att kontrollera och att den kontrollen kan utvecklas in till vuxenlivet. I vissa fall förs föräldralösa barn in i ”familjekonstellationer” som gör att människohandeln förblir dold. Dessutom finns ett allt större intresse för yngre flickor hos de som köper sexuella tjänster.
Kvinna till Kvinna arbetar för att stötta, stärka och skydda kvinnor som utsatts för sexuellt våld i krig och konflikter. Bland annat genom att ge psykologstöd och juridisk hjälp. Med ditt stöd kan vi fortsätta kämpa tillsammans, för att bygga jämställda samhällen.
Bli månadsgivare nu.
”Tjejernas pass beslagtas, de utsätts för övergrepp och kan bli inlåsta och tvingas sälja sex.”
Organisationen ASTRA i Serbien arbetar mot människohandel – genom stöd till offer, utbildning och kunskapskampanjer, forskning och förebyggande arbete. I 20 år har de drivit en nödlinje som både är förebyggande och där offer kan få stöd. De har tagit emot över 50 000 samtal.
Kafalasystemet, ett sponsorsystem, fångar kvinnor i modernt hushållsslaveri och exploatering. Kvinnorättsorganisationen KAFA arbetar outtröttligt för att ändra lagen och stötta utsatta kvinnor.
27 mars 2023
Våldtäkt, trafficking och mord på kvinnor. Radmila Žigić är väl bekant med det våld kvinnor utsätts för på grund av krig. Som journalist bevakade hon kriget i Bosnien-Hercegovina på 90-talet och kort därefter blev hon en av landets pionjärer i kampen mot människohandel.
25 november 2022
Trafficking, sexuellt våld och utnyttjande. Kvinnor och barn som flyr kriget i Ukraina riskerar att bli föremål för olika former av utnyttjande.
11 mars 2022
Människohandel sker även i Sverige. Människohandel för sexuella ändamål förekommer främst i storstäder, men även i mindre städer. Det är kvinnor och flickor som anländer från Rumänien, Nigeria och Polen som är mest synliga i statistiken. Människohandel ses inte som ett skäl för asyl i Sverige och få från utsatta länder utanför EU vågar anmäla brottet på grund av osäkerhet eller rädsla.
Människohandel för sexuella ändamål blev ett brott i Sverige år 2002. Men den mest heltäckande lagen skedde 2018 då det bestämdes att även människoexploatering i större mening kan vara ett uttryck för människohandel.
I Sverige krävs det inte att förövaren använder sig av våld, hot eller tvång mot ett barn för att det ska klassas som ett brott.
Källa: Europeiska kommissionen
Människohandel kan stoppas genom bland annat bättre lagstiftning och ökad kunskap. Det är också viktigt att bekämpa efterfrågan som finns på till exempel köp av sexuella tjänster, som är det som driver människohandeln för det syftet. Därför behövs ett brett arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och patriarkala maktstrukturer. Brist på jämställdhet och kvinnors utsatta situation är en grundorsak till varför människohandel kan ske. Arbetet med att stärka kvinnors rättigheter till bättre ekonomiska, sociala och utbildningsmässiga möjligheter är därför helt avgörande för att människohandeln ska få ett slut.
FN-protokollet, också känt som Palermoprotokollet, infördes år 2000 och var det första lagligt bindande instrumentet mot människohandel. FN-arbetet följs upp av en implementering av protokollet genom nationell lagstiftning, policyutveckling, mentorskap, utbildning och nätverksbyggande.
Under 2022 har det utvecklats en ”Common Anti-Trafficking Plan” på EU-nivå för att stödja potentiella offer och definiera de risker som människohandel tillför. Planen presenterades som en respons till kriget i Ukraina. Strategin uppmärksammar vikten av ökad medvetenhet, förebyggande arbete, förbättrad lagstiftning, riskanalys i länder som inte är med i EU och vikten av att märka tidiga varningsklockor.
I Sverige har vikten av efterfrågan lyfts. Marknader växer där det finns stor efterfrågan. Det är därför viktigt att vara kritisk mot billiga tjänster i samhället (källa: Jämställdhetsmyndigheten). Det är också viktigt för samhällsinstitutioner såsom skolor, sjukvården och arbetsplatser att vara uppmärksamma för varningsklockor. Många utsatta för människohandel talar inte svenska, vilket gör det extra viktigt att samhällsinformation såsom lagstiftningar når ut till dessa personer på bästa sätt.
Anmäl till polisen om du är utsatt för människohandel eller misstänker att någon annan är det. För att anmäla brottet ska du ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Är det ett pågående brott eller en akut situation, ring 112./Report to the police if you are a victim of human trafficking or if you suspect that someone else is. To report the crime, call +46 77 114 14 00 or visit a police station. If it is an emergency, call 112 and ask to speak with the police.
Vi kämpar mot sexuellt våld i konflikt genom förebyggande arbete, stöd till överlevare, och arbete för att förändra lagstiftning och förbättra rättsprocesser.
Tillsammans med våra partnerorganisationer stöttar vi kvinnor på flykt, uppmärksammar kvinnors särskilda utsatthet på flykt och kämpar för att deras rättigheter inte ska kränkas.