Lagen ska gagna offren för krigsbrott

Adrijana Hanušic Bećirović har ett naturligt och respektingivande lugn över sig; med lätt bakåtlutad stol och händerna i knäet tar hon sig tid att fundera över varje fråga innan hon svarar.

I sin roll som senior juridisk rådgivare på TRIAL International skapar hon juridiska strategier och påverkansstrategier för organisationens arbete med att stötta offer och överlevare av konfliktrelaterat sexuellt våld och andra krigsförbrytelser i Bosnien-Hercegovina.

– Vi måste ändra lagar och domstolspraxis för att bekämpa straffrihet och möjliggöra upprättelse för offren. Att driva strategiska rättstvister som rör mänskliga rättigheter innebär att förbereda vädjanden för ett positivt resultat för det enskilda offret i fallet men med förhoppningen om att de även kan göra skillnad för fler offer genom att, till exempel, utlösa en allmän rekommendation från något av FN:s människorättsorgan, säger Adrijana.

Lagarna och rättssystemet i Bosnien-Hercegovina har blivit påverkade av FN:s kommitté mot tortyr, FN:s kvinnokommission och rekommendationer från EU-kommissionen. Bland annat har lagar och praxis kring upprättelse och gottgörelse för offer för konfliktrelaterat sexuellt våld, åtminstone delvis, harmoniserats med internationella människorättsstandarder.

Men, som Adrijana också påpekar, finns det mycket arbete kvar att göra och TRIAL International fortsätter att driva på för att internationella rekommendationer ska följas.

Använda lagstiftning för att hjälpa andra

För Adrijana var det ingen tvekan om varför hon bestämde sig för att studera juridik – hon ville ägna sitt liv åt att kämpa för rättvisa. Under kriget i Bosnien-Hercegovina på 90-talet upplevde och bevittnade hon själv vad kränkningar av mänskliga rättigheter och diskriminering innebär.

– Efter två år av konstant rädsla flydde min familj till Tyskland. Som flykting fortsatte jag att möta och bevittna orättvisor. Det gjorde mig fast besluten att skaffa mig den utbildning och kompetens som behövs för att hjälpa dem som inte kan hjälpa sig själva, eftersom jag själv har varit i den situationen och vet vad det betyder, säger hon.

Under hela sitt arbetsliv har hon stått fast vid sin målbild och med hjälp av sina färdigheter och kunskaper fokuserat på att stötta offer och överlevare.

– Mitt ultimata mål när det gäller alla kränkningar av mänskliga rättigheter är att lagstiftningen ska gagna offren. Att tillhandahålla verktyg för dem som inte har resurser att själva kämpa för sina rättigheter, säger Adrijana.

Ibland börjar det med att öka medvetenheten och kunskapen hos offren. Att bekräfta att den känsla av kräkning som de kan bära inombords är rättfärdigad och att det som de blivit utsatta för faktiskt strider mot juridiska normer och internationella standarder.

– Det kan handla om själva våldshandlingen, men ofta också om bristen på åtgärder från en stat som svar på brottet. Stater har gjort internationella åtaganden och måste hålla sig till dem, säger Adrijana.

Skadestånd till offren

Hos TRIAL International kan offer för krigsförbrytelser få kostnadsfri juridisk rådgivning i sina enskilda fall. Det kan handla om att ställa förövare till svars, att få tillgång till skadestånd såsom kompensation eller andra stödåtgärder för att hjälpa dem att leva ett normalt liv.

– För de som utsatts för krigsförbrytelser är det viktigt att förövare får sitt straff och hamnar i fängelse, men skadestånd är också viktigt eftersom det sänder ett viktigt budskap i sig. Det är ett erkännande av den skada som offret lidit och att någon måste betala för det, oavsett om det är förövaren eller den ansvariga statliga institutionen, säger Adrijana.

Men rättvisa kan vara svårt att uppnå i ett komplicerat rättssystem.

– Vi har jobbat med frågan om skadestånd under de senaste tio åren och det finns många hinder på vägen för offren. I civilrättsliga förfaranden avslås deras ersättningsanspråk på grund av preskription, vilket strider mot internationell standard. En konsekvens av detta är att offren har tvingats betala höga rättegångsavgifter när de förlorat sitt mål. I praktiken betalar de då stora summor pengar till just den statliga institutionen som de har stämt och som har förstört deras liv, säger Adrijana.

Förebygga brott

Att ta kampen är dock viktigt. Inte bara för att gottgöra det som har varit, utan också för att förhindra att historien upprepar sig.

– Våld mot kvinnor i allmänhet måste fördömas och ses som oacceptabelt och det ska rättmätigt bestraffas. Det finns också en viktig förebyggande mekanism i att sanktionera förövare, säger Adrijana

Hon är övertygad om att omfattningen av det sexuella våld som kvinnor utsattes för under 90-talets krig i Bosnien-Hercegovina (där uppskattningsvis 20 000 kvinnor, män och barn våldtogs eller utsattes för sexuellt våld) delvis berodde på det faktum att dessa brott på den tiden fortfarande sågs som en sidoskada av krig.

– Det var först efter konflikten i Bosnien-Hercegovina, och i Rwanda, som det kom ett genombrott i rättspraxisen. Det var ett förändrat synsätt som drevs på av starka kvinnliga jurister och andra feministiska yrkesverksamma som politiska analytiker, psykologer och genusrådgivare. Först då bestämdes att konfliktrelaterat sexuellt våld kan utgöra ett krigsbrott, ett brott mot mänskligheten eller en form av folkmord, säger Adrijana.

Kvinnors makt och möjligheter i fredstid kommer att avgöra hur de påverkas under krig och konflikt. Om kvinnor har en underordnad roll och utsätts för diskriminering och våld i fredstid kommer de sannolikt att drabbas värre av konfliktrelaterat sexuellt våld om ett krig bryter ut.

– Jag hoppas att Bosnien-Hercegovina aldrig kommer att bli vittne till sådant våld igen, men vi måste stärka rättsstatssystemet och institutionerna och utbilda tjänstemän. När det gäller alla olika former av våld mot kvinnor är det också viktigt att stärka kvinnors ekonomiska ställning, utbilda dem och säkerställa deras självständighet, säger Adrijana.

Förhandlade sig ur fängelsestraffet

Ett exempel på hur kvinnors ställning i samhället påverkar deras möjligheter att uppnå rättvisa kan hämtas från ett fall TRIAL International hade för flera år sedan med ett offer som våldtogs som minderårig.

– Gärningsmannen bodde i Schweiz när vi inledde fallet. Men han insåg förmodligen att han skulle ha bättre möjligheter om han åtalades i Bosnien-Hercegovina, där det var mindre sannolikt att han skulle få ett hårt straff, förklarar Adrijana.

Han flyttade tillbaka till Bosnien-Hercegovina, där åklagaren bad överlevaren om hennes åsikt om en uppgörelse där gärningsmannen skulle få ett års fängelse och betala henne ersättning för den långvariga skada som hon tillfogats till följd av brottet.

– Det var ett riktigt tufft beslut för henne. Det tog veckor och jag var väldigt noga med att inte påverka henne på något sätt. Hon hade kunnat acceptera minst tre års fängelse. Men på grund av att hon ville att han skulle ta ansvar för den skada som han åsamkat henne, och hennes bräckliga ekonomiska situation, accepterade hon uppgörelsen som den var, säger Adrijana.

Gärningsmannen fick dock lagligen byta ut sitt ettåriga fängelsestraff mot att han betalade ytterligare pengar till myndigheterna, vilket han gjorde. Därför spenderade han inte en enda dag bakom lås och bom.

– För offret var det väldigt viktigt att vi på TRIAL International försökte se till att det aldrig skulle kunna hända igen. Lagen som tillåter detta har fortfarande inte ändrats, men vi har flaggat upp problemet gentemot nationella och internationella tjänstemän och den bredare allmänheten. Jag har öppet kritiserat de rättsliga aktörerna i den lokala domstolen och den lokala åklagarmyndigheten och deras agerande har fördömts av kollegor. Det är också ett sätt att förhindra att detta någonsin händer igen i Bosnien-Hercegovina. Fängelsestraff för de allvarligaste internationella brotten ska inte kunna ersättas av pengar, säger Adrijana.

De största ögonblicken

Att träffa okunniga tjänstemän, som drivs av sina politiska agendor, är den tuffaste delen av jobbet, tycker Adrijana.

– Ibland spelar det ingen roll hur bra juridiska argument du har: det är som att prata med en vägg. De har fått i uppdrag att inte acceptera ens förslag, säger Adrijana.

Bristen på empati för den enskilda människan gör henne både frustrerad och ledsen. Men det finns sätt att pressa tjänstemän att försöka lite till.

– Jag är alltid glad när jag berör någon genom att berätta om individuella offer och överlevare. När jurister inte ser poängen med att fokusera på en viss aspekt av förfarandet eller en lagändring kan man försöka måla upp en bild av hur det känns för offret och vad som står på spel, genom att ge konkreta exempel. Och då, ibland, händer något och de säger plötsligt: ”Varför inte? Låt oss försöka bryta ny mark.” Det är några av de största ögonblicken du kan uppnå som människorättsadvokat, tror jag. De ögonblick jag är mest tacksam för dock är de där man kan göra skillnad för enskilda överlevares liv.

Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Bosnien-Hercegovina sedan 1993. Kriget i Bosnien-Hercegovina tog visserligen slut 1995 men lämnade ett samhälle i spillror efter sig. På pappret är jämställdhetslagstiftningen progressiv men i verkligheten implementeras inte alla lagar. Kvinnor tjänar mindre pengar och det finns alltför få kvinnor på beslutsfattande positioner i politiken. Våld mot kvinnor är också utbrett. Den bosniska kvinnorörelsen arbetar för att främja fred, att förövare av krigsförbrytelser ska hållas ansvariga och att våld mot kvinnor ska stoppas. Kvinna till Kvinna stödjer flera partnerorganisationer som arbetar för ett mer jämställt samhälle.

Läs mer om vårt arbete i Bosnien-Hercegovina »