Kvinnlig rösträtt i Sverige och världen

Rösträtten har länge varit en exklusiv rättighet för en begränsad del av befolkningen. Det var framför i slutet av 1800-talet och under 1900-talet som en bredare rösträttsrörelse började ta form och kvinnor i olika delar av världen började organisera sig för att kräva sina rättigheter.

Kampen för kvinnlig rösträtt var inte bara en fråga om politisk representation utan också en fråga om grundläggande jämlikhet och människovärde.

Kvinnlig rösträtt i Sverige

I Sverige var kampen för kvinnlig rösträtt intensiv. Kvinnor som Elin Wägner, Anna Whitlock, Else Kleen och Frida Sténhoff var centrala figurer i rösträttsrörelsen. Frågan om den kvinnliga rösträtten fick inte ta plats i riksdagen vilket ledde till att Landsföreningen för kvinnans politiska rätt skapade en namninsamling till stöd för kvinnlig rösträtt år 1913. Trots att kvinnor organiserade sig runt om i landet var motreaktionerna hårda: ”kvinnor var inte tillräckligt intresserade eller kunniga för att syssla med politik”.

År 1917 kom en socialdemokratisk och liberal regering till makten – och de hade allmän och lika rösträtt på agendan. Trots motstånd från konservativa krafter och långvariga politiska debatter beslutade riksdagen den 24 maj 1919 om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Detta var ett betydelsefullt steg mot jämlikhet och demokrati i landet och markerade en milstolpe i den svenska politiska historien. År 1921 hålls det första valet där kvinnor får rösta och nu har vi haft rösträtt i Sverige i mer än 100 år.

Kvinnlig rösträtt i världen

Nya Zeeland var det första landet i världen att införa kvinnlig rösträtt, vilket skedde år 1893. År 1902 införde även Australien kvinnlig rösträtt, däremot fick urfolken rösträtt först år 1962. Sedan dess har många länder följt efter, men det finns fortfarande platser där kvinnor inte har denna grundläggande rättighet.

Schweiz är ett av de länder som var sena med att införa kvinnlig rösträtt men år 1971 blev det verklighet. Saudiarabien var ett av de sista länderna i världen att tillåta kvinnor att rösta, vilket skedde först år 2015. Så sent som år 2023 införde Vatikanstaten kvinnlig rösträtt då påve Franciskus öppnade upp för att låta kvinnor rösta på biskopssynoder.

Kvinnors kamp för rösträtt fortsätter

Även om mycket har uppnåtts finns det fortfarande utmaningar när det gäller att säkerställa fullständig jämlikhet i fråga om rösträtt. I vissa länder möter kvinnor fortfarande hinder som förhindrar dem från att utöva sin rösträtt på ett fritt och rättvist sätt. Det kan vara allt från diskriminering och trakasserier till bristande tillgång till utbildning och ekonomiska resurser.

Betydelsen av kvinnlig rösträtt

Kvinnlig rösträtt är inte bara en fråga om rättvisa utan också en fråga om yttrandefrihet, föreningsfrihet och demokratiska värderingar. När kvinnor har möjlighet att delta fullt ut i politiska processer berikas debatten och besluten blir mer representativa för hela samhället. Att kvinnor får ökat inflytande och makt i samhället leder också till minskat våld, ökade chanser för hållbar fred, minskade väpnade konflikter och ekonomiskt och socialt hållbara samhällen.