Swisha en gåva till 90 18 003 Swish

10 händelser i kvinnorättshistorien du borde känna till

Förändring kan aldrig nås utan människor som envist pushar för den. Här listar vi 10 viktiga händelser som på ett eller annat sätt har banat väg för kvinnorörelsen så som den ser ut idag.

1. Suffragetternas kamp

Suffragetterna var det inofficiella namnet på de kvinnorörelser som i början av 1900-talet, framför allt i Storbritannien, kämpade för den kvinnliga rösträtten. Sufragetterna var missnöjda med andra kvinnorättsorganisationers arbete som de menade var för passivt. Förutom att låta bli att folkbokföra sig eller betala skatt utförde de även våldsammare aktioner, som att krossa fönster och störa parlamentariska möten. Idag skulle vi kalla deras aktioner för civil olydnad. I Storbritannien fick kvinnor  rösträtt år 1928.

I Sverige är flera andra organisationer drivande i kampen för rösträtt, bland annat  ”Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt” (LKPR). År 1914 organiserar LKPR en namninsamling med 351 454 underskrifter, vilket var över 12% av Sveriges dåvarande befolkning, som överlämnas till Riksdagen.

1921 får kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Men vissa grupper saknar fortfarande rösträtt, till exempel personer yngre än 23 år, konkurssatta, de som inte gjort värnplikt, varaktigt försörjda av fattigvården, omyndiga, straffångar och de flesta som saknar bostadsadress.

2. 8 mars blir den internationella kvinnodagen

Denna dag instiftades 1910 på initiativ av Clara Zetkin. År 1911 demonstrerar över en miljon människor i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz för kvinnors rätt att rösta, inneha offentliga uppdrag och arbeta.

1972 återuppväcker Grupp 8 firandet av 8 mars i Sverige och 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderade ett allmänt firande av den internationella kvinnodagen i hela världen. I nära 30 länder, t.ex. Cypern, Georgien, Uganda och Vietnam, är 8 mars idag en nationell helgdag.

3. Kvinnors kamp för fred blir organiserad: IKFF bildas 1915

Våren 1915, samtidigt som Första Världskriget rasar i Europa, samlas över 1000 suffragetter från 12 länder i Haag. De diskuterar hur man kan få slut på kriget och utplåna grundorsakerna till krig. De skapar då Internationella Kvinnokongressen, senare omdöpt till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Idag finns IKFF i runt 50 länder. Det var också de som formellt instiftade Kvinna till Kvinna år 1993.

4. Våldtäkt inom äktenskapet blir förbjudet

1962 års brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag. Sverige får då som första land i världen en lag mot våldtäkt inom äktenskapet. Det dröjde dock ända till 1984 innan lagen prövades.

5. Det personliga är politiskt – Grupp 8:s viktiga kamp

1967 träffades åtta kvinnor på ett seminarium om könsroller i Uppsala. De bildade en feministisk rörelse – Grupp 8 – som växte snabbt. Detta blev en viktig kraft i kampen för jämställdhet i Sverige, bland annat genom den egna tidskriften Kvinnobulletinen samt 8 mars-demonstrationer. Grupp 8 kämpade mot hemmafruidealet, som fortfarande var rådande i Sverige vid den här tiden, samt drev frågor om aborträtt, förskola och preventivmedel.

På 1970-talet genomförs många viktiga jämställdhetsreformer i Sverige – som föräldraförsäkringen 1974 och den första förordningen om jämställdhet i den statliga sektorn 1976. År 1977 gick endast ett av tio barn på dagis, medan det år 1980 hade ökat till att var tredje 2-4-åring gick på dagis. Denna omsvängning har tillskrivits Grupp 8.

70-talet är ett viktigt årtionde även internationellt. FN utnämner år 1975 till internationellt kvinnoår och First World Conference on Women hålls i Mexico City samma år. 1979 antas FN:s Kvinnokonvention – The Convention of the Eliminination of All Forms of Discrimination against women (CEDAW). Målet med kvinnokonventionen är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Enligt konventionen ska alla stater som antagit konventionen garantera att kvinnor och män har samma rättigheter.

6. Stonewall-upproren och PRIDE

Sommaren 1969 ägde Stonewall-revolten rum i New York, där homosexuella och transpersoner gjorde uppror mot polisen som länge trakasserat dem. Händelsen kom att bli en inspirationskälla för unga aktivister även i Sverige som såg behovet av radikalt förändrade arbetsmetoder för att kräva rättigheter som fullvärdiga medborgare.

Rörelsen för hbtq-personers rättigheter var en del av flera stora sociala rörelser under 60- och 70-talet. Kvinnorörelsen, fredsrörelsen, rörelsen för sexuell frihet och kampen mot rassegregering och rasism var andra viktiga rörelser under samma tid. De olika rörelserna bidrog till att förbättra villkoren för många människor. Hbtq-aktivisternas protester ledde bland annat till att flera delstater i USA gjorde det lagligt att vara homosexuell.

Kampen spreds till många andra länder och hbtq-rörelsen växte sig allt större. I Sverige genomfördes den första offentliga gay-demonstrationen i Örebro 1971 och idag hålls Pride-parader årligen runt om i världen. I många länder motarbetas Pride-paraderna både av myndigheter som kan förbjuda dem och av homofoba grupperingar som utsätter hbtq-personer för våld eller hot om våld.

1979 slutar Socialstyrelsen att klassa homosexualitet som en psykisk sjukdom i Sverige. I andra länder tar det tyvärr betydligt längre tid, till exempel friskförklarade homosexualitet i Storbritannien först 1994, detta efter påtryckningar från hbtq-rörelsen.

7. Roe v Wade

1973 skedde en stor seger för aborträtten då USA:s Högsta domstol i fallet Roe mot Wade slog fast att abort är en grundlagsskyddad rättighet, med stöd i rätten till privatliv. Tyvärr revs den legendariska domen upp i juni 2022.

1975 får Sverige en ny abortlag, som innebär att kvinnan själv beslutar om abort t.o.m. 18:e graviditetsveckan.

8. FN:s säkerhetsråd antar Resolution 1325

I Oktober år 2000 antar FN:s Säkerhetsråd för första gången en resolution om att införa ett jämställdhetsperspektiv i FN:s fredsarbete. Detta efter en lång kamp från kvinno- och fredsorganisationer. De har kämpat för att kvinnor inte ska uteslutas från fredsarbetet, och att kvinnors säkerhet i väpnade konflikter måste stärkas – inte minst från sexuellt våld. Men FN och vissa länder har också fokuserat på att öka det kvinnliga deltagande i t.ex. fredsbevarande styrkor. Fortfarande driver kvinnorörelsen att genomförandet av denna resolution måste handla om att skapa fred, inte att möjliggöra ”jämställda krig”.

9. Afrikas första kvinnliga president Ellen Johnson Sirleaf

Liberia led av ett blodigt inbördeskrig under stora delar av 1990-talet och hela vägen fram till 2003. Kvinno- och fredsrörelsen i Liberia bestod av mödrar som inte ville se sina män och barn bli dödade. Genom fredliga protester drev de fram en förändring, lyckades avsätta diktatorn Charles Taylor och till slut få slut på kriget. Ellen Johnson Sirleaf hade stöd från Liberias kvinnor när hon 2006 valdes till Liberias president, hon blev då Afrikas första kvinnliga president.

År 2011 fick Johnson Sirleaf tillsammans med Leymah Gbowee, som var ledaren för fredsrörelsen, Nobels Fredspris ”för deras ickevåldskamp för kvinnors säkerhet och kvinnors rätt till fullt deltagande i fredsbyggande arbete”.

10.#Metoo

Hösten 2017 spreds #metoo-uppropen över världen efter att trakasserier och övergrepp av filmproducenten Harvey Weinstein avslöjats. Den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke hade myntat begreppet redan 2006, för att stötta utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp samt visa på att de inte är ensamma om sina upplevelser.

#metoo i Sverige växte snabbt med en mängd olika branschupprop som vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematiskt nedtystande . Senare tillkom även upprop initierade av grupper bestående av kvinnor, icke-binära, transpersoner samt barn och unga som inte var knutna till en specifik bransch – till exempel #intedinhora, #underytan, #slutvillkorat och #tystiklassen.

Till följd av #metoo-uppropen gav regeringen sommaren 2018 särskilda uppdrag till myndigheter och organisationer för att arbeta med att upptäcka, åtgärda, förhindra och ge kunskapshöjande insatser gällande sexuella trakasserier. 2018 fick Sverige också en ny lagstiftning gällande våldtäkt som bygger på samtycke. Enligt Brottsförebyggande rådets uppföljning 2020 har dock antalet åtal och fällande domar för våldtäkt ökat markant sedan lagändringen.

Vi tror du också kan vara intresserad av detta