Stå upp för kvinnors rättigheter varje dag
Bli månadsgivare »
Ge en SMS-gåva

Fler kvinnor i politiken ger ökad säkerhet

Säkerhetsbegreppet är mer än bara militär säkerhet. Det innefattar också ekonomisk trygghet, utbildning, personlig säkerhet och mycket mer. Men när männen dominerar politiken glöms dessa aspekter ofta bort. Något som vår samarbetsorganisation Cultural Humanitarian Fund Sukhumi i Georgien försöker att förändra.

I kommuner med mer jämställt styre är det mycket enklare att få igenom jämställdhetssatsningar, säger Alla Gamakharia (till höger), ledare för CHFS, här tillsammans med Meri Gelashvili. Foto: Eana Korbezashvili
I kommuner med mer jämställt styre är det mycket enklare att få igenom jämställdhetssatsningar, säger Alla Gamakharia (till höger), ledare för CHFS, här tillsammans med Meri Gelashvili. Foto: Eana Korbezashvili

– De gånger jag velat prata politik har jag alltid känt mig hindrad. Det har inte funnits något bra forum, säger en av de 16 kvinnorna i olika åldrar runt bordet. I dag deltar hon i just ett sådant forum i Georgien, ett land där kvinnor är extremt underrepresenterade i politiken, med endast 11 procent av platserna i det nationella parlamentet.

Andelen styrande kvinnor är lika låg i staden Kutaisi, där vi befinner oss för en workshop om kvinnor och politik, arrangerad av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Cultural Humanitarian Fund Sukhumi, CHFS.

I ett gult stenhus med en prunkande trädgård av citronträd och rosenbuskar, diskuteras nu för fullt varför kvinnor behövs i politiken och i synnerhet i processer som rör fred och säkerhet.

Kvinnor och män prioriterar olika

”Säkerhetsbegreppet är vidare för kvinnor än militär säkerhet, det innefattar också ekonomiskt trygghet, utbildning och personlig säkerhet”, menar Emma Kamkia, som leder dagens möte.

”Kvinnor och män har olika prioriteringar”, fyller en av deltagarna i.

”Män är kanske fysiskt starkare, men vi har andra styrkor”, anser en annan.

– Vilka politiska frågor tror ni kvinnor är bättre på att lyfta än män? undrar Emma.

”Utbildning, sociala frågor, ekonomi, hälso- och sjukvård och fred”, blir svaren. En diskussion om barnomsorgen, där många av deltagarna arbetar eller har arbetat, bryter ut. Frågor om hygien, barns säkerhet, lönenivå och privatiseringar debatteras länge och högljutt.

Kvinnliga internflyktingar särskilt osynliga 

En del av kvinnorna tillhör en annan underrepresenterad grupp, nämligen internflyktingar, det vill säga personer som befinner sig på flykt inom sitt eget hemland. I Kutaisi och den omgivande regionen bor 18 000 internflyktingar, en majoritet är kvinnor och nästan alla är från utbrytarregionen Abchazien.

Abchazien kontrolleras idag av en de facto regering med stöd av Ryssland. I kriget 1992-1993 dog tiotusentals, Georgien förlorade kontrollen av en åttondel av sitt territorium och 250 000 georgier flydde till andra delar av landet.

Internflyktingar marginaliseras på många sätt fortfarande, bland annat genom att vara hänvisade till särskilda bosättningar med mycket låg standard. Trots att de utgör omkring fem procent av befolkningen är de så gott som osynliga på den politiska arenan, och fick nationell rösträtt så sent som år 2006.

CHFS:s grundare och ledare Alla Gamakharia berättar att många kvinnliga internflyktingar fortfarande är väldigt isolerade, vilket leder till ökad utsatthet för mäns våld.

Med målet att samla och stärka

År 1997 bildades CHFS för att samla och stärka kvinnliga internflyktingar. Idag arbetar organisationen med att öka kunskapen om Abchazienkonflikten hos kvinnor på båda sidor den administrativa gränsen, och öka kvinnors deltagande i fredsprocessen och i politiken.

De arrangerar bland annat ledarskapsutbildningar för unga kvinnor, vilka har gett resultat.

– Det blir bättre. Många har blivit väldigt aktiva, och fått både jobb och politiska uppdrag. Men kvinnliga internflyktingar och deras situation är fortfarande för frånvarande i politiken, vi behöver få in fler på beslutsfattande positioner för att kunna förändra, menar Alla.

Hon tror att visionen ett jämställt samhälle utan våld kommer närmare med fler kvinnor i politiken och i fredsprocessen.

– Det syns i de kommuner med mer jämställt styre. Där är det mycket enklare att få igenom jämställdhetssatsningar.

Emma Söderström