Swisha en gåva till 90 18 003 Swish

Det fjärde avsnittet av Femdefenderpodden spelades in framför en livepublik på Globala Torget Världskulturmuséet/Bokmässan Göteborg 23 september 2021.

 

Om gästen

Amanda Lind är en miljöpartistisk politiker och sedan 2019 kultur- demokrati- och idrottsminister i regeringen Löfven.

Övriga medverkande: Kvinna till Kvinnas påverkansrådgivare Klara Backman och Jessica Poh Janrell. Poddvärd: Anna-Carin Hall.

 

Tidsstämplar från avsnittet

1,20 Demokratiminister Amanda Lind pratar om vad kvinnorättskämpar har haft för betydelse för demokratin och jämställdheten i Sverige – från rösträtten till föräldraledigheten.

3,10 Påverkansrådgivarna Jessica Poh Janrell och Klara Backman berättar om kvinnorättsrörelsens historiska betydelse för demokrati och jämställdhet i resten av världen.

5,20 Var står kvinnokampens stora strider idag? Jessica Poh Janrell förklarar.

6,30 Amanda Lind om de smärtsamma bakslagen för kvinnor i Afghanistan.

7,30 Klara Backman om kvinnor i miljörörelsen, kampen för landrättigheter och kvinnors kamp för fred.

9,20 Amanda Lind om att kvinnor i offentligheten utsätts för hat, hot och trakasserier. Ett av de största hoten mot demokratin.

10,45 Amanda Lind om orsaker och drivkrafter bakom hat och trakasserier mot kvinnor och hur de globala nätjättarna medverkar i detta och hur hon själv påverkats av att vara utsatt för näthat.

14,35 Klara Backman om hur hat och hot ser ut mot kvinnorättsförsvarare internationellt och hur regimer medverkar till att tysta kvinnor.

16,45 Jessica Poh Janrell om hur demokratin drabbas när kvinnorättsförsvarare tystas.

18,00 Amanda Lind berättar vad den svenska regeringen kan göra för att motverka hat och hot mot kvinnor i offentligheten i Sverige och att kunskap inte alltid löser problemet.

21,30 Vad kan regeringen göra för kvinnorättsförsvarare internationellt? Demokratiminister Amanda Lind reder ut.

22,15 Mer resurser behövs för att särskilja sexualiserat våld, säger Klara Backman.

23,05 Säkerhet, finansiering och erkännande är vad de internationella kvinnorättsorganisationerna främst behöver, säger Jessica Poh Janrell.