Den feministiska kampen efter ett krig

Vi träffas på kontoret till en av Kvinna till Kvinnas mångåriga partnerorganisationer – Center of Women’s Rights i staden Zenica i Bosnien-Hercegovina. En organisation som kvinnorättsförsvararen Duška Andrić också varit engagerad i under lång tid.

Under de första åren av 90-talets krig i Bosnien-Hercegovina blev Duška involverad i en organisation vid namn Medica Zenica (i dag en del av Medica Mondiale) som grundades av den tyska gynekologen Monica Hauser. Monica Hauser hade chockats av massvåldtäkterna som bosniska kvinnor utsattes för under kriget och inrättat ett center för att stödja kvinnor och barn som blivit traumatiserade.

Duška minns regnet i juni 1993, när hon första gången träffade kvinnorna som sökte hjälp hos Medica Zenica. Hon kom att stanna på organisationen i 15 år. Under den tiden blev hon också involverad i Center of Women’s Rights som grundades av en advokat från Medica Zenica. De fokuserade särskilt på rättshjälp och psykologiskt stöd för kvinnor som utsatts för våld och övergrepp.

Kvinnor ses som ägodelar

Omfattningen av mäns våld mot kvinnor, och behovet av att stötta kvinnor som utsätts för våld, blev plågsamt uppenbart under kriget.

– Ja, det var krig och våldtäkt användes som ett krigsvapen och det motiverades av politiska intressen. Men våldtäkt i krig har alltid varit en del av kvinnors historia, vi bär med oss erfarenheten av att vara överlevare av våldtäkt. I alla krig, under tusentals och åter tusentals år, har kvinnor setts som ägodelar som kan användas mot andra för förstörelse och förnedring, säger Duška.

Hon ville att fler skulle få vetskap om vad som egentligen hände, vilka brott som begicks, i området under den tiden:

– Jag ville dela med mig av kvinnors berättelser, vad de hade överlevt under kriget. Det kändes som tredje världskriget för mig, ungefär som många känner nu; att invasionen av Ukraina är som ett fjärde världskrig för Europa.

När kriget äntligen tog slut 1995 började folk prata om att ”återgå till det normala” och ”göra något användbart”.

– Jag konstaterade att jag tror att jag gör det mest användbara jag kan med mitt liv. Alla, inklusive jag själv, trodde att nog jag skojade när jag sa att jag skulle ”tjäna in pension” som feministisk aktivist, säger Duška.

Traditionella värderingar bland unga

Och nog har det funnits arbete att göra för kvinnors rättigheter. Än i dag är Bosnien-Hercegovina långt ifrån ett jämställt land. Våldsnivåerna är fortsatt höga och kvinnor halkar fortfarande efter när det gäller ekonomiska rättigheter.

– Vi är i 2000-talet och kvinnor avstår fortfarande från arv till förmån för sina bröder. Och utan fastigheter eller markägande har man ofta sämre rätt till ekonomiska stöd, så det blir en ond spiral, säger Duška.

I det bosniska samhället florerar fortfarande mycket krigspropaganda. Varje gång det är val ökar spänningen mellan olika grupper. Det politiska klimatet, där traditionella värderingar får allt större inflytande, är också en bidragande orsak.

– Folket lever fortfarande med konsekvenserna av kriget och stora delar av befolkningen, flera generationer, minns det fortfarande. Min största oro handlar om generationen som är född efter kriget, för de bär på ett hat som de själva inte förstår, säger Duška.

Även bland yngre generationer är till exempel våld i hemmet vanligt, och i linje med de allt starkare traditionella värderingarna matas kvinnor med budskapet att det är deras uppgift är att rädda sina äktenskap till varje pris.

– Kvinnor stannar fortfarande i våldsamma relationer, trots att de har lagen på sin sida och att det finns skyddade boende och gratis juridisk rådgivning, eftersom en dubbelmoral frodas i samhället. På utsidan har vi ett modernt samhälle, men därbakom döljer sig en patriarkalisk struktur. Jag tror att man kan relatera till det i Sverige också, säger Duška.

Feministernas arbete

Under årens lopp har Center of Women’s Rights utvecklat sina arbetsmetoder för att skapa bestående förändring för kvinnor i samhället.

– Tio år efter kriget arbetade vi framför allt med direkt stöd till kvinnor. Ibland samarbetade vi med samhällsinstitutioner för att hjälpa individuella personer. Nu försöker vi också skapa systemförändringar genom att påverka dessa institutioner, med målet att vi, som center, i slutändan inte ska behövas. Vi kommer förmodligen inte att lyckas under vår livstid, men vi tar små steg i rätt riktning.

Att skapa varaktig förändring är något som driver Duška i sin aktivism. Hennes råd till yngre feminister är att vara uthålliga.

– Den som förväntar sig stora förändringar under sin livstid kommer att bli besviken. Det här är ett jobb som kräver mycket tålamod och någon som är redo att ta så små steg att de nästan inte syns. Men de lägger grunden för nästa generation. Det är den typen av förändring vi vill uppnå; som kommer att bestå efter oss, inte bara så länge vi är här.

En av de viktigaste och mest givande delarna med hennes jobb, enligt Duška, är att utbilda tjänstemän inom offentlig sektor. På seminarier pratar Center of Women’s Rights med domare, poliser, läkare och socialsekreterare om deras fördomar. Sakta men säkert ändrar de systemet inifrån.

– Ibland gömmer sig yrkesverksamma bakom sina roller och positioner. Men de är fortfarande människor och det är viktigt att förklara hur ens attityd, känslor och fördomar styr en. Om du inte inser att du är en patriarkalisk idiot, kommer den delen av dig att påverka dina beslut vare sig du vet om det eller inte, säger Duška

Att hitta sitt kall

Att träffa och arbeta med kvinnor som hade överlevt våldtäkt under kriget på 90-talet – och höra dånet av deras gemensamma vrål av lidande – var en väckarklocka för Duška.

– De kvinnorna är fortfarande med mig i allt jag gör, speciellt när det kommer till frågor som handlar om krig. Deras berättelser lämnar mig aldrig. Deras liv, deras död.

Duška menar att om du någonsin känner ett liknande kall; lyssna.

– När jag hörde kvinnors röster, deras vrål, hjälpte det mig att förstå att det här inte bara är en krigshistoria, utan det pågår i större omfattning i våra vardagliga liv. Vi är offer för sexuellt våld varje dag; varje dag, i varje hörn. Krig är bara en extrem manifestation av det pågående sexuella våldet mot kvinnor och mäns våld mot kvinnor, säger hon.

– Jag tror att den som får kallet, och det finns människor som aldrig kommer att få det, men de som gör det, jag tror att de är utvalda att göra något.

Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Bosnien-Hercegovina sedan 1993. Kriget i Bosnien-Hercegovina tog visserligen slut 1995 men lämnade ett samhälle i spillror efter sig. På pappret är jämställdhetslagstiftningen progressiv men i verkligheten implementeras inte alla lagar. Kvinnor tjänar mindre pengar och det finns alltför få kvinnor på beslutsfattande positioner i politiken. Våld mot kvinnor är också utbrett. Den bosniska kvinnorörelsen arbetar för att främja fred, att förövare av krigsförbrytelser ska hållas ansvariga och att våld mot kvinnor ska stoppas. Kvinna till Kvinna stödjer flera partnerorganisationer som arbetar med jourlinjer, skyddade boenden och rättshjälp för kvinnor som är offer och överlevare av våld i hemmet. Läs mer om vårt arbete i Bosnien-Hercegovina »