Att ta sig ur en våldsam relation: ”Du är inte ensam”

– Jag lyckades rädda dig den här gången. Nästa gång kanske jag inte kan det.

Hon hade just genomgått en huvudoperation på ett sjukhus i Belgrad, Serbien, en 140 km lång resa över gränsen från staden i Bosnien-Hercegovina där Momirka bodde. Hennes skador var så allvarliga att det närmaste sjukhuset inte hade kapacitet att behandla henne.

– [Min man] slog mig så hårt att jag slog huvudet mot väggen och mitt kranium sprack och det var inre blödningar, säger Momirka.

Att ta det steg för steg

Det hade varit våldsamma incidenter tidigare, men för Momirka verkade de alla små i jämförelse med det som hände 2010. Det hade börjat med ett bråk om deras gemensamma son – och slutade med att Momirkas man slog henne så hårt att hon vaknade upp på akutmottagningen med allvarliga skallskador.

Därför bestämde Momirka sig för att agera. Hon skulle hitta ett sätt för henne och hennes två söner att komma ifrån våldet. Men först skulle hon behöva hålla ut lite till.

– De första jag tänkte på var mina barn. Jag hade lämnat dem i huset med honom. Och det var faktiskt han som kom och plockade upp mig från sjukhuset i Belgrad. Det var han som tog mig hem, säger Momirka.

– När jag först kom tillbaka hem försökte jag hålla mig under radarn ett tag. Jag bestämde mig för att ta det steg för steg.

Stöd från lokal kvinnorättsorganisation

Ett av Momirkas första steg var att ta kontakt med kvinnorättsorganisationen Lara Foundation. De har varit en partnerorganisation till Kvinna till Kvinna sedan 1998 och är verksamma i staden Bijeljina, Bosnien-Hercegovina . De arbetar för att skydda kvinnor från våld och stärka deras position i samhället och politiken.

Det var Momirkas granne som hade rekommenderat Lara Foundation och hjälpt henne att ta kontakt med organisationen:

– Min granne hade utsatts för något liknande, och det var hon som körde mig hit. Jag vägde 49 kilo och hade mitt huvud rakat, med en stor röd fläck på huvudet. Min man fortsatte att vara mycket hård och mycket elak på alla sätt och vis, minns Momirka.

– Så hon kom till mig och sa, ’Kom med mig.’ Och hon körde mig [till Lara Foundation] och sa, ’Du behöver hjälp, och kvinnorna här kan hjälpa dig.’

Momirka förklarade sin situation för personalen på Lara Foundation. Hon fick råd om hur hon skulle gå till väga för att lämna sin man och komma bort från den våldsamma miljö hon tvingats leva i. De rekommenderade att Momirka skulle försöka att hitta en ny lägenhet i en annan del av staden, och kontakta barnens skola om att de skulle behöva byta skola.

Momirka anmälde misshandeln som hon hade utsatts för till polisen – men hennes man fick inga konsekvenser.

– Lara Foundation var den enda platsen, den enda organisationen, som erbjöd mig något stöd. Jag kontaktade [polisen och socialtjänsten], men de var inte till någon hjälp alls.

– Polisen såg det som hans livskris. De tog inte det på allvar, säger hon.

”Du är inte ensam”

I dag har det gått mer än 13 år sedan den fruktansvärda dagen då Momirka vaknade på akutmottagningen i Belgrad.

Efter att hon hade bestämd sig för att lämna sin man flyttade Momirka till en egen lägenhet på andra sidan staden, där hon sedan bodde i tio år. I dag är hon pensionerad och bor med sina två vuxna söner i en social bostad som hon nyligen blev godkänd för.

Dock säger hon att inte alla kvinnor som påverkas av våld i hemmet har möjlighet att lämna sina förövare. Det var tack vare att Momirka hade en egen inkomst som hon kunde lämna sin man och skaffa eget boende utan ekonomiskt stöd från Lara Foundation. Många andra våldsutsatta kvinnor är ekonomiskt beroende av sina partners, vilket kan göra det extremt svårt för dem att ta sig ur en våldsam relation.

– De har ingenstans att ta vägen och har ingen stabil ekonomi. De kan inte fly från det våldet, i stället tvingas de stanna där, säger hon.

I Momirkas fall var det inte ekonomiskt stöd som Lara Foundation gav henne, utan vägledning, [psykiskt] stöd och möjligheten att komma i kontakt med andra kvinnor i liknande situationer.

– Jag började delta i sociala träffar och möten med andra kvinnor som är överlevare av våld i nära relation. För mig var det mycket viktigt att kunna prata om erfarenheterna, säger Momirka.

– Det var mycket viktigt eftersom det gav mig ett enkelt, men mycket budskap: Du är inte ensam. Så för min del behövde jag inget ekonomiskt stöd.

Skyddat boende för utsatta kvinnor

År 2012 öppnade Lara Foundation ett skyddat boende för kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relationer. Genom sin egen upplevelse har Momirka blivit en stark förespråkare för vikten av skyddade boenden. De kan göra en livsavgörande skillnad för kvinnor och barn som utsätts för våld. Att erbjuda skydd och en trygg miljö kan ge överlevarna möjlighet att ta tillbaka kontrollen över sina liv och bli självförsörjande.

För Momirka var möjligheten att komma ifrån sin förövare avgörande – men skulle ha varit betydligt svårare utan pengar.

– Jag försöker alltid att betona hur mycket det behövs skyddade boenden och att de borde finnas överallt i samhället, särskilt med tanke på kvinnor som inte har råd att lämna ett våldsamt hem.

Momirka tycker också att det är viktigt att dela berättelser som hennes för att öka medvetenheten om våld mot kvinnor och strukturella skadliga könsnormer. På lång sikt kan detta bidra till att bygga en bättre framtid för alla, särskilt för de yngre generationerna.

– För mig mamma är det viktigt att vi fortsätter detta svåra arbete, denna strävan efter en bättre värld för oss alla, säger hon.