Varför återvänder inte alla flickor till skolan under krig och konflikt?

När det blir möjligt att återuppta undervisningen möter många flickor särskilda hinder som gör det svårt att återvända till skolan. Det handlar sällan om en enskild orsak. Krig förstärker den ojämställdhet som redan finns och gör att flickor oftare drabbas när utbildningen avbryts. Skolan är dessutom en av de viktigaste skyddsfaktorerna för flickor. När flickor inte kan fullfölja sin utbildning ökar också risken för barnäktenskap, tidiga graviditeter och ekonomisk utsatthet.

Flickor får ofta ett större ansvar hemma

När en familj tvingas fly eller förlorar sitt hem och sin försörjning förändras vardagen snabbt. Någon behöver ta hand om yngre syskon, hämta vatten, laga mat eller vårda äldre och sjuka familjemedlemmar.

I många samhällen är det flickor som förväntas ta det ansvaret. När vuxna behöver hitta nya sätt att försörja familjen eller när en förälder saknas blir flickors omsorgsansvar ofta ännu större.

Det kan innebära att det inte längre finns tid för skolarbete eller möjlighet att gå i skolan varje dag. Ju längre en flicka är borta från undervisningen, desto svårare kan det bli att återuppta utbildningen.

Barnäktenskap kan sätta stopp för skolgången

Krig och ekonomisk osäkerhet ökar risken för barnäktenskap. För vissa familjer kan ett äktenskap uppfattas som ett sätt att minska den ekonomiska bördan eller skydda en dotter i en otrygg situation. Men när en flicka gifts bort avbryts hennes utbildning ofta. Många som gifts bort blir också gravida när de fortfarande är barn, vilket gör det ännu svårare att fortsätta skolan.

Otrygghet gör det svårare att återvända till skolan

Även när skolor öppnar igen är det inte alltid tryggt att återvända.

Vägen till skolan kan vara osäker och risken för trakasserier, sexuellt våld eller andra övergrepp gör att många föräldrar tvekar inför att låta sina döttrar gå tillbaka. Samtidigt kan skolor sakna fungerande toaletter, rent vatten och mensskydd, vilket också försvårar för flickors skolgång.

När vägen till skolan är osäker eller skolan saknar förutsättningar för att flickor ska kunna gå där på ett tryggt och värdigt sätt blir det svårare för många att återvända.

Diskriminerande normer påverkar familjens beslut

Krig leder ofta till fattigdom och ekonomisk osäkerhet. Familjer kan förlora sina inkomster samtidigt som kostnaderna ökar och resurserna blir knappare. Om familjen inte har råd med skolavgifter, skoluniformer, skolmaterial eller transporter kan den behöva prioritera mellan barnens utbildning.

I samhällen där flickors utbildning värderas lägre än pojkars kan det innebära att pojkars utbildning prioriteras framför flickors. Det kan bygga på föreställningar om att pojkar i framtiden ska försörja familjen, medan flickor förväntas gifta sig och ta hand om hem och barn – och därför inte behöver utbildning i samma utsträckning. När familjens resurser blir knappare kan sådana diskriminerande normer få större konsekvenser för flickors skolgång. Krig kan på så sätt förstärka den ojämställdhet som redan finns.

Därför är flickors utbildning värd att skydda

Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för flickor. När flickor kan fullfölja sin utbildning ökar deras möjligheter att försörja sig, fatta egna beslut och forma sin egen framtid. Utbildning kan också minska risken för barnäktenskap och tidiga graviditeter.

Därför handlar arbetet för flickors utbildning inte bara om att bygga upp skolor efter ett krig. Det handlar också om att undanröja de hinder som gör att många flickor har svårare att återvända till skolan– från barnäktenskap och diskriminerande normer till brist på rent vatten, toaletter och mensskydd. Först när flickor kan återvända till skolan på samma villkor som pojkar får de också större möjlighet att fatta egna beslut och påverka sina egna liv.