Stå upp för kvinnors rättigheter varje dag
Bli månadsgivare »
Ge en SMS-gåva

Stort behov av stöd och skydd för surrogatmammor i Georgien

Fler och fler våldsutsatta kvinnor som får hjälp av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation AVNG väljer att bli surrogatmödrar, oftast åt västerländska par. Kvinnorna hamnar ofta i en mycket utsatt situation då det inte finns någon lagstiftning som skyddar dem. Hos AVNG kan de få hjälp och juridiskt och psykologiskt stöd.

Nato Shavlakadze, ordförande och Salome Chagelishvili, fundraiser från Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Anti Violence Network of Georgia driver skyddade boenden, stödlinjer och kriscentrum för våldsutsatta kvinnor. Foto: Emma Söderström
Nato Shavlakadze, ordförande och Salome Chagelishvili, fundraiser från Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Anti Violence Network of Georgia driver skyddade boenden, stödlinjer och kriscentrum för våldsutsatta kvinnor. Foto: Emma Söderström

”Jag försökte att inte tänka på barnet, för att göra det gjorde mig väldigt nervös. Jag måste göra vad jag kan för att försörja mina egna barn”.

Nato Shavlakadze, grundare och ordförande för Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Anti-Violence Network of Georgia (AVNG), återberättar vad en surrogatmamma sagt till henne om att bära ett barn som ska lämnas bort till någon annan efter födseln.

Varje år får hundratals kvinnor och barn som utsatts för våld av en närstående hjälp av AVNG. Jouren erbjuder skyddat boende och juridiskt och psykologiskt stöd. Med en makes våld följer ofta en kraschad ekonomi för kvinnan. Han kan ha tagit kontrollen över hennes pengar på olika sätt och hennes möjlighet att arbeta kan ha påverkats, särskilt under en längre tid på skyddat boende.

Nato Shavlakadze minns ett tiotal fall de senaste åren där kvinnor som fått stöd av kvinnojouren nappat på erbjudandet att bära och föda ett barn åt ett främmande par i utbyte mot ersättning, så kallat surrogatmödraskap.

– De flesta vi möter är väldigt fattiga efter en längre tids våldsutsatthet. Andra behöver göra stora förändringar för att kunna börja ett nytt liv. En kvinna som behövde flytta till Tbilisi var surrogatmamma två gånger för 10 000 dollar per gång, berättar Nato Shaylakadze.

Många unga kvinnor är ekonomiskt utsatta

Georgien är ett fattigt land med bristande socialt skyddsnät. Särskilt unga kvinnor är ekonomiskt utsatta. Ungefär varannan kvinna i åldern 25-34 år befinner sig helt utanför arbetsmarknaden, jämfört med var fjärde man i samma ålder.

Ett växande antal västerländska par, däribland cirka ett svenskt par i månaden, väljer Georgien för surrogatmödraskap.  Enligt The International Medical Travel Journal är fertilitetsbehandlingar ett av tre fält där georgiska privatkliniker försöker attrahera medicinska turister, vid sidan av tandhygien och hårtransplantationer.

Georgien har flera konkurrensfördelar enligt internationella sajter om fertilitetsbehandlingar. En är att processen är smidig för det tillresta paret, då surrogatmödraskap är helt oreglerat och klinikerna kan erbjuda sådant som är otillåtet i andra länder. Till exempel behöver surrogatmamman inte samtycka till att de blivande föräldrarna skrivs in på barnets födelsebevis. Hon har med andra ord ingen rätt att ångra sig.

Klinikerna erbjuder även en databas med bilder och bakgrundsinformation över äggdonatorer och surrogatmödrar vilket är otillåtet i många länder av etiska skäl. Det är också relativt billigt, ”en struntsumma” jämfört med USA och rika europeiska länder, skriver intresseorganisationen Medical Tourism Corporation.

Surrogatmammors rättigheter tillgodoses inte

– Vi anser att verksamheten sker under jord. Det saknas lagstiftning som skyddar kvinnorna. Klinikägarna har blivit väldigt rika och generellt får surrogatmamman mindre pengar än vad som står i avtalet, säger Nato Shaylakadze.

Hon menar att klinikerna brister i information till kvinnorna.

– Surrogatmammorna skriver under avtalet utan att till fullo förstå det. Det behövs juridisk kompetens för att kunna läsa mellan raderna och förhandla så att kvinnans rättigheter tillgodoses, säger Nato Shaylakadze och tillägger att hon önskar att fler vände sig till AVNG innan de skrev på.

– Kvinnorna får inte stöd från kliniken under graviditeten. Det är tufft för dem fysiskt, de tar hand om en hel familj och måste ta medicin och hormoner. De mår inte bra.

Utan stöd när barnet dog i sjunde månaden

En som har vänt sig till AVNG för juridiskt stöd är Meri, som är inblandad i en pågående process mot en privatklinik i Tbilisi. Meri sökte hjälp hos AVNG första gången när hon blev misshandlad av sin svärmor. Hon var gravid, och våldet mot magen ledde till att barnet dog. Efter tiden på jouren ställde Meri upp som surrogatmamma två gånger för att kunna försörja sin familj.

Andra gången dog barnet i sjunde graviditetsmånaden. Enligt överenskommet skulle kliniken betala Meri halva originalbeloppet, men istället blev hon helt utan ersättning, och skuldsattes på grund av advokatkostnaderna.

– Processen mot henne har varit väldigt orättvis. Nu är hon urfattig, banken har tagit hennes hus och hon är i väldigt dåligt skick. Vi gör allt vi kan för att hjälpa henne. Precis som våldsutsatta kvinnor behöver dessa surrogatmödrar vårt stöd och att vi skyddar deras rättigheter, säger Nato Shaylakadze.

Emma Söderström