Rapporter visar hur hatet ökar i Sverige

På ett individuellt plan upplever de svenska kvinnorätts- och hbtq-rättsförsvarare som vi har intervjuat i rapporten ”Hope and resistance go together—the state of women human rights defenders 2023” ett ökat hat, samtidigt som de uppger att hatet också har ändrat karaktär. En profilerad svensk feminist har också avböjt att medverka i en artikel med hänvisning till den mängd hot och hat hon och hennes familj har utsatts för.

Men syns hatet mot feminister och andra försvarare av mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i Sverige också i siffror? Svaret är tyvärr ja.

Kvinnliga journalister mer utsatta

En undersökning från bland annat Lunds Universitet bland 3000 svenska journalister visar att många avstår från att rapportera om ett ämne för att undvika hat och hot. De ämnen som väcker mer hat än andra är flyktingpolitik, integration, klimat, jämställdhet och feminism.

Kvinnliga journalister uppger att de i högre grad utsatts för sexuellt ofredande hat – främst online – de senaste tre åren. Journalister med utländsk bakgrund utsätts också nästan fyra gånger så ofta för hot och hat, i form av hets mot folkgrupp, som övriga.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har undersökt hat och hot på diskussionsforumet Flashback mot bland annat journalister, politiker och influencers. 55 procent av kvinnorna utsattes för hat jämfört med 41 procent av männen. Den mest utsatta gruppen var kvinnliga journalister där hela 67 procent var föremål för hat på forumet. Alla kvinnor utsattes oftare för sexuella trakasserier och förolämpningar relaterade till deras utseende.

Privatlivet blir lidande

En undersökning från MUCF 2021 visar att personer som uttrycker åsikter i hbtqi-frågor är allra värst drabbade. Här hade 47 procent någon gång utsatts för trakasserier, hot eller våld och 33 procent hade utsatts de senaste tolv månaderna.

Även organisationer som bedriver opinion inom feminism är svårt utsatta. Här hade 38 procent utsatts för hot, hat eller våld. För anti-rasistiska organisationer var siffran 35 procent.

Av de som upplevt hat, hot eller våld uppgav en tredjedel att deras psykiska hälsa hade påverkats och ungefär lika många svarade att deras privatliv hade blivit lidande. 17 procent hade övervägt att helt sluta med sitt engagemang.

Kvinnliga politiker drabbas

70 procent av de kvinnliga kommunstyrelseordförandena utsätts för hat och hot varje år, enligt en rapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv Samhälle). Kvinnliga riksdagsledamöter får i betydligt högre grad än sina manliga kollegor grova, kränkande kommentarer som saknar koppling till deras politiska uppdrag. Forskaren skriver att; »… skillnaderna mellan könen inte kan förklaras av att kvinnorna och männen företräder olika partier eller driver olika frågor. Mycket tyder på att det är förövarnas sexistiska attityder som gör att kvinnliga politiker är mer utsatta än manliga«.

Rapporten drar också slutsatsen att kvinnliga politiker oftare än manliga undviker att synas eller uttala sig i vissa ämnen vilket går ut över jämställdheten på flera sätt. Frågor som är särskilt angelägna för kvinnor riskerar därmed att få mindre uppmärksamhet i den politiska debatten.