Näthat och hot tystar kvinnors röster

Internet är i dag en central plattform för allt ifrån privat kommunikation till politisk debatt och aktivism. Att tryggt kunna delta i det offentliga samtalet borde vara en självklarhet. Men för många kvinnor på nätet kommer sexistiska kommentarer, hat och hot som ett brev på posten. Särskilt för de som höjer rösten för kvinnors rättigheter, går utanför traditionella könsroller eller engagerar sig politiskt eller i civilsamhället. Kvinnorättsaktivister över hela Europa vittnar om dödshot och organiserade smutskastningskampanjer från den nationalistiska rörelsen.

En av tio kvinnor över 15 års ålder uppskattas ha utsatts för någon form av hat eller hot på nätet, enligt det Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). Forskning visar också att kvinnor oproportionerligt ofta är målet för vissa typer av nätvåld jämfört med män – och att konsekvenserna ofta är mer traumatiska. Nästan två av tio kvinnor i EU (18 procent) har någon gång utsatts för stalkning på nätet, enligt en EU-studie. Yngre kvinnor är särskilt utsatta, och i tre av fyra fall anmäldes inte stalkningen till polisen.

Man kan också se en ökning av så kallad hämndporr – före detta partners som lägger ut pornografiska bilder av sina ex utan deras samtycke. En övervägande majoritet, 90 procent, av dem som utsätts för hämndporr är kvinnor. Andra typer av nätvåld omfattar bland annat sexistiska kommentarer, hot om våld, att få bilder skickade till sig utan samtycke och sexuella trakasserier.

Tystar kvinnors röster

Hoten och hatet får allvarliga konsekvenser inte bara för kvinnors psykiska hälsa utan också deras möjligheter att delta i det demokratiska samtalet på lika villkor. Kvinnor som kontaktat polisen i samband med nätvåld berättar att istället för att åtgärder vidtas mot förövarna rekommenderas den utsatta att ”ta en paus från internet”. Det sänder mycket starka signaler om att denna typ av brott såväl som kvinnors rätt till trygghet och demokratiskt deltagande inte tas på allvar. Konsekvensen blir att kvinnors röster tystas och att utrymmet, inte bara för aktivister, krymper.

Vad gör EU åt hot och hat på nätet?

EU menar att problemen bygger på sexistiska normer i sociala och traditionella medier. Men det finns på EU-nivå inte någon särskild lagstiftning mot nätvåld riktat mot flickor och kvinnor. Det finns inte heller någon könsuppdelad undersökning om hur nätvåld mot kvinnor och flickor ser ut och vilka effekter det får. Den nationella statistiken från EU:s medlemsstater är också begränsad.

Under 2017 började EU ett arbete med att informera och ge verktyg till olika plattformar för hur de kan hantera hot och hat. Genom detta kunde IT-företag 2017 reagera och ta ner olagliga och hotfulla inlägg i 70 procent av de anmälda fallen. Det kan jämföras med 2016 då motsvarande siffra låg på 28 procent.

Vissa EU-länder har kriminaliserat exempelvis hämndporr, men många menar att EU och medlemsstaterna behöver slå fast att även nätvåld är en form av könsbaserat våld som tydligt hänger ihop med våld som utövas offline. Och att detta också är en fråga om demokrati. Det måste bli bättre. Vem du röstar på i EU-valet påverkar hur frågor som dessa prioriteras.