Motståndskraft och beslutsamhet: så tacklar de våldet i Demokratiska republiken Kongo

De östra delarna av Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) har länge präglats av politisk instabilitet, våldsamma konflikter och kränkningar av människors rättigheter. Det första kriget bröt ut 1996 och varade ett år, men inte kort därefter startade nästa konflikt som pågick mellan 1998 och 2003. Kriget stannade av när avtalet Sun City undertecknats på lyxorten Sun City i Sydafrika i ett försök att sluta fred mellan stridande parter.

Det dröjde dock inte länge förrän nästa konflikt startat och 20 år senare har ständiga pågående strider gjort DR Kongo till en mycket osäker plats. Omfattande våld, massflykt och konfliktrelaterat sexuellt våld är bestående en del av verkligheten för landets invånare.

Många av Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer i DR Kongo har på nära håll bevittnat våld. I vår senaste rapport om våld i konfliktdrabbade områden finns vittnesmål från kvinnorättsaktivister i DR Kongo som arbetar för att bekämpa och öka medvetenheten om våldet.

Systematiskt användande av sexuellt våld

Det är ett våld som kännetecknas av särskild grymhet och innefattar systematiskt användande av sexuellt våld och våld i nära relationer, framför allt riktat mot kvinnor och flickor.

– Sedan krigen på 1990-talet har det förekommit extremt sexuellt våld: bland annat massvåldtäkter, gängvåldtäkter och våldtäkt med vapen men även våldtäkt som slutat i mord, plundring samt förnedringsvåld inför [offrets] familj, framför make och barn. Syftet har varit att skrämma samhället och krossa den mänskliga värdigheten – att skrämmas så mycket att samhället inte gör uppror. Att ta ifrån männen deras stolthet och bryta ner kvinnorna, säger Clotilde Bangwene Aziza, grundare av Association des Femmes des Médias du Sud-Kivu (AFEM), en av Kvinna till Kvinnas partnerorganisation i DR Kongo.

Sexuellt våld har systematiskt använts av miliser i landet som skrämseltaktik och för att kontrollera territorium. Våldtäkt och sexuell tortyr har använts för att förstöra samhällen, förödmjuka familjer och förstöra offer och överlevares liv.

Våld mot kvinnor djupt rotat i samhället

Även om våldet förvärras av konflikterna finns det redan djupt rotat i samhället och återspeglar den traditionella patriarkala strukturen i DR Kongo. Även innan konflikterna bröt ut brottades landet med höga nivåer av våld i hemmet och våld i nära relationer. Stigmatiseringen av offer och överlevare har gjort att många kvinnor varken anmäler våldet eller söker vård.

– Kvinnor som blir slagna i hemmet vågar inte anmäla det. Vi ser fall där kvinnor har blivit torterade av sina män eller familjer, men det är något som sällan rapporteras. Om en kvinna har blivit våldtagen blir hon inte längre sedd på ett positivt sätt av samhället och hennes chanser att hitta en partner försvinner. Därför är det väldigt ovanligt att kvinnor rapporterar att de har blivit våldtagna, säger Ghislaine Bisimwa från Association des Femmes Juristes Congolaises.

Kvinnorättsorganisationers arbete mot våldet

Liksom i många andra konfliktdrabbade områden har kvinnorättsorganisationer i DR Konga startats för att stötta behoven hos kvinnor och flickor där samhället misslyckats. Aktivister och journalister har arbetat outtröttligt för att avslöja det konfliktrelaterade sexuella våldet och uppmärksamma normer som upprätthåller mäns våld mot kvinnor.

Den första utmaningen för kvinnorättsorganisationerna var att bryta tystnaden kring frågan och få uppmärksamhet från både myndigheter och media. Kvinnliga journalister har fått både dödshot från beväpnade grupper och hot om nedstängning från statliga aktörer.

– En dag blev jag kallad till rebellerna. De sa: ”Det är den här kvinnan som säger att vi våldtar [kvinnor] på radion.” De hotade att de skulle våldta mig om jag inte slutade. Men jag svarade dem att jag inte tänkte göra det – om de började göra bra saker skulle jag börja rapportera det men om de fortsatte med våldtäkterna skulle jag fortsätta rapportera. De blev chockade över mitt mod, berättar Clotilde Bangwene Aziza.

Rapportering om sexuellt våld banade väg för organisationer att börja dokumentera fall och dela informationen med Internationella brottmålsdomstolen. Men att dokumentera fall av våld var, och är fortfarande, utmanande – många offer och överlevare är rädda för att bli stigmatiserade och förföljda om de träder fram.

Kvinnorättsorganisationer om påverkan och fredsbyggande

Under fredsprocessen som ledde till Sun City-avtalet år 2003 samlades kvinnorättsorganisationer östra DR Kongo för att säkerställa att användningen av sexuellt våld som vapen skulle avhandlas i fredsavtalet. När det stod klart att det slutliga avtalet inte skulle innehålla sexuellt våld ändrade kvinnorna sin strategi. De började i stället kampanja för en nationell lagstiftning mot sexuellt våld mot kvinnor. Lagen antogs tre år senare och var en milstolpe för kvinnorättsrörelsen. Sedan dess har olika kvinnorättsorganisationer arbetat för att lagen också ska inkludera våld i hemmet.

I dag fortsätter dessa organisationer att driva arbetet för jämställdhet och varaktig förändring genom påverkansarbete och fredsbyggande initiativ. Bland dem finns det nationella nätverket Rien Sans Les Femmes med över 400 medlemmar. Nätverket består av både enskilda aktivister och kvinnorättsorganisationer och är fortfarande engagerade i att verka för kvinnors deltagande i freds- och dialogprocesser.

– Vi var tvungna att armbåga oss in för att få en plats vid bordet. Vi kanske inte deltar i strider men vi lider av dem, och vi var tvungna att dela vår syn med de stridande parterna. Vårt vapen är [FN:s säkerhetsråds] resolution 1325, som ger oss rätten att delta i processen, berättar Mathilde Muhindo Mwamini, tidigare chef på Center Olame och medlem i the Congolese Transitional Government.

Skapar varaktig förändring för kvinnor i DR Kongo

Under den långvariga konflikten har kvinnorättsorganisationer i DR Kongo spelat en avgörande roll för att skydda kvinnor och flickor. Deras outtröttliga ansträngningar att dokumentera våld, lobba för rättvisa och skapa påtryckningar på makthavare har varit avgörande för att förändra samhället i grunden.

Kampen för jämställdhet fortsätter i DR Kongo och kvinnorättsaktivisterna tar täten med både motståndskraft och beslutsamhet i strävan efter ett rättvisare och mer jämställt samhälle.