Kriget i Ukraina – en katastrof för landets kvinnor

Ryssland inledde sin väpnade attack mot Ukraina tidigt under torsdagsmorgonen, den 24 februari, och kraftiga stridigheter upprörde hela omvärlden.

– Det är ett brott mot folkrätten, ett brott mot FN:s stadgar och en kränkning av landets suveränitet och territorium, säger Petra Tötterman Andorff.

Den väpnade konflikten i östra Ukraina har pågått sedan 2014 och krävt minst 14000 människors liv. Den upptrappning som nu sker kan leda till ett omfattande krig med många döda, en förvärrad humanitär kris och miljoner människor på flykt.

Kritiskt läge för Ukrainas kvinnor

Ukrainas kvinnor lever sedan länge med krigets följder. De kvinnor som de senaste åtta åren har arbetat med fredsbyggande i östra Ukraina för att försöka lösa konflikten har mötts med hat, hot och misstänksamhet. Det krig som Ryssland nu startat gör att de har anledning att frukta för sina liv.

– Antalet internflyktingar kommer också att öka som följd av Rysslands krigshandling, liksom fattigdomen och utsattheten. Ett storskaligt krig kommer att leda till en humanitär kris och ett omfattande lidande för Ukrainas civilbefolkning, säger Petra Tötterman Andorff.

Våld mot kvinnor ökar i krig

Kvinna till Kvinna stöttar kvinnorättsorganisationer i konfliktdrabbade regioner. Från vårt arbete under krigen på Balkan på 1990-talet och i andra konflikter världen över vet vi att kvinnor drabbas av krig på andra sätt än män.

– Det sexuella våldet och våld i hemmen ökar. Risken finns också för systematiska sexuella övergrepp som vapen i konflikten, säger Petra Tötterman Andorff.

Demonstration i Stockholm för att visa solidaritet med Ukraina. Foto: Kvinna till Kvinna/Katinka Igelberg

Viktigt att visa solidaritet

Kvinna till Kvinna samarbetar sedan flera år tillbaka med kvinnorättsförsvarare i Ukraina. Dels genom gemensamma nätverk, dels genom kursen International training programme om genusbaserat våld där såväl representanter från civila samhället som myndighetspersoner i Ukraina ingår. Eva Zillén, senior rådgivare på Kvinna till Kvinna, är med och driver kursen. Hon följer nu utvecklingen i Ukraina med stor oro.

Vad innebär det för kvinnorättsförsvarare när krig bryter ut?

– Varje krig är olika, det är svårt att generalisera, men det innebär ofta ökad stress. Kvinnorättsförsvarare har ofta lätt att ställa om sitt arbete och finnas där för andra när det uppstår en kris. De känner ofta ett stort ansvar, för såväl sin familj som den organisation de leder. Det ansvaret kan vara mycket tungt att bära.

I krig uppstår ofta sprickor och meningsskiljaktigheter i såväl kvinnorörelse som fredsrörelse, enligt Eva Zillén.

– Krig gör att man mer eller mindre tvingas välja sida i en konflikt. Att prata om fred blir plötsligt jättesvårt, och man förväntas ”rätta in sig i leden”. Det har inte varit lätt att vara uttalad feminist i Ukraina tidigare, och det kommer inte att bli lättare nu.

Hur kan vi i Sverige stötta kvinnorna i Ukraina?

– Vi kan visa vårt stöd: med ord och med demonstrationer. Och det är viktigt att vi ställer krav på vår regering och på EU.

Eva Zillén poängterar också hur viktigt det är lyssna.

– Vi måste lyssna på vad kvinnorättsaktivisterna säger och försöka stötta dem med det de behöver. Det kan handla om nätverkande, det kan handla om att bidra finansiellt. Och det handlar alltid om att visa solidaritet, att vi visar att vi står på deras sida, säger Eva Zillén.