Efter #metoo var intresset för samtyckesfrågor högt och samtyckeslagen i Sverige klubbades igenom året efter. Trots detta är vi långt ifrån en samtyckeskultur. Här berättar jämlikhetsexperten Ida Östensson om lagen och nästa steg framåt.
Första gästen under 2022 i Kvinna till Kvinnas samtalsserie med personer som försvarar kvinnors rättigheter var ingen mindre än jämlikhetsexperten Ida Östensson.
Ida har sedan länge engagerat sig för att stoppa sexuella trakasserier. För snart 10 år sedan grundade hon tillsammans med flera andra organisationen Fatta med målet att skapa ett samhälle fritt från sexuellt våld.
Fatta har från början pressat makthavare, pratat om mäns ansvar och lobbat för samtyckeslagen i olika forum. Deras, och många andras, hårda arbete gav till slut resultat! I juli 2018 fick Sverige en samtyckeslag som innebär att allt annat än ett ja är ett nej. Det är inte längre upp till den som inte vill ha sex att säga nej, utan den som vill ha sex måste försäkra sig om att den andra vill.
– Enkelt förklarat så har man har bytt ut det ena rekvisitet, som handlade om våld och hot om våld tidigare, till att handla om att det krävs samtycke. Det andra rekvisitet om icke-giltighet, där man kom undan genom att säga ”jag trodde inte hon var så full” eller liknande, handlar nu om oaktsamhet, att personen borde ha försäkrat sig om [den andra personens tillstånd], förklarar Ida.
Ida är dock tydlig med att det inte bara är lagens utformning som är viktig i arbetet för en samtyckeskultur. Lagen måste fortsätta att utmanas och följas upp. Även prioriteringen av sexualbrott och sexualbrottsutredningar, hur man blir bemött och vilka resurser som finns genom rättsväsendet och vilka normer som finns i samhället spelar in.
Fatta arbetar även för samtycke i praktiken där skolan har en viktig roll. Under samtalet betonar Ida att skolan måste prata om hur ungas verklighet ser ut och trycka på samtycket. Från och med hösten 2022 är samtycke en del av läroplanen i skolan när de nya styrdokumenten börjar gälla.
– Samtycke i skolan är en av de saker vi är stolta över när det kommer till samtycke i praktiken, men det är inte bara bland barn och unga som våldtäktskultur, sexuell jargong eller övergrepp existerar. Det finns i hela samhället, säger Ida.
Samtycke kommer även att inkluderas i lärarutbildningar så att blivande lärare får kunskap i området, men det är många lärare som redan är verksamma som också behöver öka sin kunskap.
– Det måste ske ett kompetenslyft som man gjort med andra områden inom skolan. Vi kan inte vänta på att en hel generations lärarkår ska bytas ut för att det här ska bli verklighet, säger Ida.
Efter #metoo hösten 2017 upplevde organisationen Make Equal att det fanns stor efterfrågan kring att utbilda om sexuella trakasserier och samtyckeskultur. I dag är det inte alls lika vanligt, men det behövs fortfarande.
– Vi har massor med gratis sidor och verktyg, så ta upp det på din arbetsplats, i din förening eller hemma vid middagsbordet. Vi måste få in det i alla rum, säger Ida.
Titta på hela samtalet här:
Jämlikhetsexperten Ida Östensson, grundare av organisationen Make Equal och medgrundare till Fatta-rörelsen, har under flera år varit en stark röst i samhällsdebatten gällande jämlikhet, jämställdhet och frågor som rör sexuellt våld. Ida arbetar även som chef för kommunikation och påverkan på barnrättsorganisationen Child10.
Kampen för ett jämställt samhälle har kommit långt men vi har en bit kvar. Kriminologen Nina Rung arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Här berättar hon om sitt engagemang och sina framtidsspaningar.
22 december 2020
På EU-nivå finns kvinnorättsförsvarare som slåss för kvinnors rättigheter i Europa. Europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke tar med oss innanför EU:s väggar och berättar om sitt engagemang och arbete.
7 juni 2021
Just nu är många politiker överens om att mäns våld mot kvinnor är en viktig fråga. I senaste avsnittet av Femdefender Talks poängterar dock författaren Katarina Wennstam att vi måste fortsätta att lyfta frågan.
20 december 2021