Det feministiska arbetet kan se olika ut i olika delar av världen beroende på de olika utmaningar och hinder som ställs mot personer på grund av deras kön eller genusidentitet. Samtidigt är feminismen ett internationellt projekt. Det innebär att kränkningar av kvinnors rättigheter i specifika kontexter har negativa konsekvenser för kvinnor på andra platser.

Anti-feministiska rörelser tar lärdom av varandra, och samarbetar politiskt i, till exempel, FN för att motverka internationella ramverk för jämställdhet. I vissa länder är diskriminering av kvinnor inskriven i själva lagen och normaliseras därmed också. Den feministiska kampen måste därför också vara internationell, så att rörelser för jämställdhet i olika länder kan stötta varandra och samarbeta.

Vi har den feministiska kampen att tacka för många av de rättigheter som kvinnor har runtom världen såsom rätten till att rösta, rätten till abort, rätten till skilsmässa eller rätten till utbildning. Feminister har drivit på för förändring både genom att engagera sig i politiken och att organisera folklig kamp, och har genom historien sett till att jämställdhetsfrågor fått en alltmer självklar plats i politiken och samhällsdebatten.

Det är lätt att ta utvecklingen för given, men vi ska komma ihåg att det inte var så länge sen som kvinnors deltagande i samhället och till och med kontroll över sina egna kroppar var begränsad. Läs mer om hur kvinnors rättigheter utvecklats i Sverige genom historien »

Vi ska heller inte ta de rättigheter kvinnor har i dag för givna. Feminister kämpar världen över både för att kvinnors rättigheter fullt ut ska respekteras, men också för att försvara de rättigheter vi kämpat oss till. På grund av konservativa, högernationalistiska, traditionella och andra anti-feministiska politiska rörelser utmanas kvinnors rättigheter på olika sätt i olika delar av världen.

Den intersektionella feminismen uppmärksammar dessutom att varje person har unika men sammanhängande upplevelser av diskriminering.

Intersektionella feminister menar att olika maktstrukturer i samhället såsom rasism, sexism, klassförtryck och förtryck mot hbtqi-personer samspelar och leder till olika slags förtryck mot olika grupper. För att motkämpa diskriminering på grund av kön eller genusidentitet bör man därför parallellt även kämpa mot andra former av diskriminering och ojämlikhet.

Det finns flera typer av feminism som belyser olika grupper i samhället och även typer som grundar sig i olika politiska eller filosofiska perspektiv, som formulerar problemet som ligger i grund till ojämställdhet olika.

Liberalfeminister har fokuserat på kvinnors lika demokratiska fri- och rättigheter, och individens frihet som ger möjligheter och tillgång till det offentliga rummet. Socialistiska feminister fokuserar på att ojämlikheten mellan kön och klass hänger ihop, och att de kapitalistiska och patriarkala systemen tillsammans förtrycker kvinnor.

Andra typer av feminism har växt fram ur ett behov från grupper i samhället som känner sig underrepresenterade eller osynliggjorda av den etablerade feministiska rörelsen. Exempel på sådana typer kan vara svart feminism eller transfeminsm.