Det andra Nagorno-Karabakh-kriget 2020, följt av Azerbajdzjans militära operation i september 2023, resulterade i att Azerbajdzjan tog full kontroll över Nagorno-Karabakh och att den etniskt armeniska befolkningen tvingades fly från det omtvistade området till Armenien.

I augusti 2025 undertecknade Armenien och Azerbajdzjan en gemensam fredsdeklaration vid Vita huset, vilket väckte förhoppningar om en varaktig fred och ett slut på årtionden av konflikt. Avtalet lämnar dock flera avgörande frågor olösta – särskilt vad gäller rättvisa för människor på flykt, skyddet av mänskliga rättigheter och inkluderingen av kvinnors röster i arbetet för en hållbar fred.

Landets redan ansträngda välfärdssystem, inklusive barnomsorg, och de höga nivåerna av under- och arbetslöshet har förvärrats ytterligare av utmaningarna med att integrera människor som flytt från Nagorno-Karabakh. Konfliktens effekter märks också fortfarande tydligt i gränsområden, där människor lever i ständig oro för nya väpnade upptrappningar.

Kvinnors politiska representation

Kvinnors politiska representation i Armenien är fortfarande låg. År 2023 innehades 35,5 procent av platserna i parlamentet av kvinnor – en dramatisk ökning från endast 9,9 procent år 2017. År 2018 höjdes kvoten för kvinnors representation bland valkandidater från 20 till 25 procent.

I de extrainsatta parlamentsvalen i juni 2021 utgjorde kvinnor 36,3 procent av kandidaterna, även om endast 2 av 26 politiska grupper leddes av kvinnor.

Majoriteten av de kvinnliga parlamentsledamöterna tillhör före detta president Robert Kocharyans Armeniska Allians (34,5 procent) och premiärminister Pashinyans Civila kontrakt (34 procent).

Ekonomisk ojämställdhet

Det finns ingen rätt till lika lön för lika arbete. Många kvinnor har flera jobb och bär hela ansvaret för hushållsarbete och barnomsorg. Ändå tjänar de i genomsnitt bara hälften så mycket som armeniska män.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Mödradödligheten i Armenien är åtta gånger högre än EU-genomsnittet. Kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är låg, och könsselektiv abort är ett vanligt problem. År 2023 utvidgade den armeniska regeringen fertilitetsbehandlingar till alla medborgare – ett program som sedan 2020 erbjudits föräldrar till soldater som dött i det andra Nagorno-Karabakh-kriget. Ändå har många armenier, särskilt kvinnor på landsbygden, svårt att få tillgång till vård, särskilt inom sexuell och reproduktiv hälsa.

Traditionella könsroller

Nationalism och stark militarisering har gjort traditionella könsroller djupt rotade i det armeniska samhället. Kvinnorättsaktivister och fredsbyggare möter ofta motstånd och hot i ett samhälle där kvinnors roll i offentligheten fortfarande ifrågasätts.