Stå upp för kvinnors rättigheter varje dag
Bli månadsgivare »
Ge en SMS-gåva

Våld i hemmet en privatsak i Serbien

Varje år mördas kvinnor i sina hem i Serbien. Förövarna straffas oftast inte för brottet. Därför arbetar Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer med att förändra attityden och lagarna kring våld mot kvinnor. Samtidigt räddar de liv.

Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Autonomous Women’s Center tar emot fler än 10 000 samtal om året från kvinnor utsatta för våld i hemmet, något som ofta anses vara en privatsak i Serbien. Foto: Kvinna till Kvinna/Cecilia Rojas Angberg
Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Autonomous Women’s Center tar emot fler än 10 000 samtal om året från kvinnor utsatta för våld i hemmet, något som ofta anses vara en privatsak i Serbien. Foto: Kvinna till Kvinna/Cecilia Rojas Angberg

Våldet mot kvinnor är fortfarande accepterat på många håll i Serbien. Det som sker mellan hemmets fyra väggar anses vara en privatsak.

– Förra året dödades 35 kvinnor i hemmet. Hälften av kvinnorna hade rapporterat våldet utan att något gjordes. Samtidigt är det många fall som sker i tysthet, berättar Aleksandra Nestorov från Autonomous Women’s Center, en av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer i Serbien.

Autonomous Women’s Center hjälper våldsutsatta kvinnor i 19 städer och tar varje år emot fler än 10 000 telefonsamtal. De driver grupper där utsatta kvinnor kan prata med varandra om sina erfarenheter, ordnar rättsligt stöd och driver skyddade boenden.

”Mitt liv styrdes av skräck”

Ana, som egentligen heter något annat, är en av de kvinnor som fått hjälp av Autonomous Women’s Center.

– Min man höll reda på var jag var och vad jag gjorde. I början ifrågasatte jag det inte. När han började jobba som polis ville han inte längre att jag skulle arbeta. Jag minns inte exakt när han började slå, våldet kom smygande och växte tills mitt liv styrdes av skräck. Jag var rädd för mitt liv, säger Ana.

Det märks att Ana tycker att det är jobbigt att berätta. Hon beskriver hur hon samlade mod och till slut ringde polisen.

– Jag kommer aldrig glömma rösten i telefonen. Tystnaden i andra änden och sedan hans ord: Jaha, och vad är problemet? Jag slår också min fru…

Ana fortsätter:

– Jag funderade över mina alternativ. Jag kände mig ensam och svag, men jag ville inte dö! Jag hörde talas om Autonomous Women’s Center och ringde till dem, säger Ana.

Hennes historia fick ett lyckligt slut. Genom Autonomous Women’s Center fick hon juridisk rådgivning, skyddat boende och lyckades slutligen att ta ut skilsmässa.

Behoven är enorma

I dagsläget har Autonomous Women’s Center inte resurser att hjälpa alla som hör av sig. Ofta prioriterar de att hjälpa kvinnor som Ana, där förövaren har en maktposition som gör att de har extra svårt att få hjälp av polisen. De prioriterar även extra utsatta kvinnor som till exempel är fattiga eller har en funktionsnedsättning.

– Behoven är verkligen enorma, berättar Aleksandra Nestorov, som förutom att rädda liv också arbetar med att motverka attityder som accepterar våld mot kvinnor.

En viktig del i arbetet är att informera om kvinnors rättigheter och olika former av våld i nära relationer.

– Vi sprider information till institutioner för att de ska agera, bevakar rättegångar och hur media uppmärksammar våld mot kvinnor. Vi skriver rapporter och dokumenterar fall av våld. Det viktigaste för att nå resultat är att hela tiden fortsätta arbeta kontinuerligt. Utan stöd från Kvinna till Kvinna hade vi inte kunnat åstadkomma det vi gjort i dag.

Cecilia Rojas Angberg