Swisha en gåva till 90 18 003 Swish
Handla i vår webbshop English website

Hbtqi-personers rättigheter

Bild från prideparad i Sarajevo. Foto: Amer Kapetanovic

En del av SRHR

Hbtqi-personers rättigheter är en del av SRHR, eftersom SRHR innefattar rätten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet, sexuella läggning, könsidentitet & könsuttryck. Hbtqi-rörelsen och kvinnorörelsen är därför två rörelser som till stor del har banat väg för varandra och i många fall arbetar i allianser och hjälpts åt i att föra samma kamp. Kampen om att utmana stereotypa könsnormer och föreställningar om hur man ska vara som man eller som kvinna, och kampen för att få bestämma över sin egen kropp, sin egen sexualitet och sina egna relationer. 

Hbtqi-personers rättigheter

Mänskliga rättigheter ska gälla alla människor oavsett nationalitet, ort, etnisk bakgrund, hudfärg, religion, språk eller annan status som ålder, funktionsvariation, hälsostatus, sexuell läggning eller könsidentitet.

Hbtqi-personer har precis samma rättigheter som andra personer, men blir fortfarande diskriminerade och hotade. FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit flera nya resolutioner under de senaste åren 2011, 2014 och 2016 för att utöka skyddet för hbtqi-personer. Trots detta är hbtqi-personer kriminaliserade i bland annat Irak, Liberia och Tunisien.

 

Vad betyder hbtqi?

Hbtqi är ett samlingsnamn och en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer som identifierar sig som queer eller intersexperson. Det är alltså ett paraplybegrepp som omfattar både sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och biologisk sexvariation.

Hbtqi-rättigheter i EU och Europa

Det råder stora skillnader inom EU och Europa, där länder som Polen och Ungern är starka motståndare till hbtqi-personers rättigheter. I Polen har flera kommuner implementerat ”hbtqi-fria” zoner och i Ungern har genusvetenskap stoppats på universiteten i landet.

I mars 2021 utropades hela EU som en ”hbtqi-frihetzon”. Det är en symbolisk handling som inte får några omedelbara konkreta konsekvenser. Den är snarare till för att markera mot den ökade homofobin i vissa EU-länder.

Hbtqi-personer extra utsatta i konflikt eller katastrof

Hbtqi-personer är en utsatt grupp när det råder fred. Vid krig, konflikt eller katastrof ökar utsattheten drastiskt vilket gör att hbtqi-personer upplever en högre nivå av våld och exkludering.

Utsattheten ökar främst på grund av att:

  • Laglösheten ökar i konflikter och katastrofer och det finns oftast inget rättssystem som kan skydda hbtqi-personer mot attacker och hatbrott.
  • Humanitär rätt har ett litet fokus på utsattheten som drabbar hbtqi-personer.
  • I konfliktsituationer tenderar dessutom traditionella könsroller att förstärkas. I den krigspropaganda och ökade nationalism som tenderar att spridas i samhällen inför och under konflikter framställs män ofta som hypermaskulina krigare som ska skydda nationen, vilket gör att personer som uppfattas som queer utsätts för extra mycket hat och hot.

Transpersoners rättigheter

I debatten om transpersoners rättigheter och transinkludering målas det ibland upp som något som står i opposition till kvinnors rättigheter. Men både kvinnors självbestämmande och egenmakt, och rätten att fritt bestämma sin könsidentitet och könsuttryck är del av ett bredare intersektionellt feministiskt arbete för att skapa mer jämställdhet. 

Strikta könsnormer är en grund till social ojämlikhet i alla samhällen över hela världen. Kvinnorättsrörelsen och transrättighetsrörelsen är allierade i kampen mot könsstereotyper, för alla människors kroppsliga autonomi och för avskaffandet av förtryckande patriarkala strukturer.

Våld, trakasserier och begränsningar av transpersoners rättigheter ska också ses i ljuset av en bredare anti-genussrörelse, där konservativa, fundamentalistiska och nationalistiska krafter arbetar mot både kvinnors rättigheter och hbtqia+ rättigheter. Länder där kvinnors rättigheter har försämrats de senaste åren har också infört lagstiftning som kränker rättigheterna och begränsar levnadsvillkoren för transpersoner, till exempel i Ungern, Ryssland och USA.

Artiklar

Elias Fjellander: ”Anti-genusrörelsen ser rött när de tänker på RFSL”

Elias Fjellander från RFSL Ungdom vittnar om anti-genusrörelsens stärkta fäste i Sverige. Varje månad finns det tillfällen då organisationen inte yttrar sig på grund av hat och hot.

15 februari 2024

Forskaren Maria Brock: ”Anti-genusrörelsen vinner stöd hos medelklassen”

Maria Brock, forskare vid Södertörns högskola, ser att anti-genusrörelsen vinner allt mer mark i Sverige. Inte minst på grund av Sverigedemokraterna. Måltavlan är ofta transpersoners rättigheter och hbtqi-rörelsen i stort.

15 februari 2024

Skyddar kvinnor och hbtqi-personer – nu och för alltid

Brott och hot mot minoriteter och utsatta grupper eskalerar ofta i konfliktdrabbade områden. Det är något som kvinnorätts- och hbtqi-organisationen Sphere bevittnat i första hand efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

13 september 2023

Viktiga årtal i Sverige

1944  Samkönade sexuella relationer avkriminaliseras.
1979  Homosexualitet klassas inte som en sjukdomsdiagnos.
2003  Sambolagen omfattar både samkönade och olikkönade samboförhållanden.
2005  Sexuell läggning och kön blir skäl för att söka asyl i Sverige.
2009  Diskrimineringslagen träder i kraft. Den ersätter tidigare lagar om förbud mot diskriminering och omfattar fler diskrimineringsgrunder och samhällsområden än innan.
2009  Äktenskapsbalken och andra författningar gör äktenskap i Sverige könsneutralt.
2013  Sterilisering av transpersoner vid ändrad könstillhörighet avskaffas.
2018  Transpersoners rättigheter utvidgas och förtydligas i svensk lag.

Var står riksdagspartierna gällande hbtqi-personers rättigheter?

I Kvinna till Kvinnas feministiska valkompass har vi kartlagt var riksdagspartierna står i en rad feministiska frågor. När det kommer till hbtqi-personers rättigheter har två partier fått betyget varning och ett parti har fått underkänt.

Läs mer om var partierna står i frågan »