Kampen för ett jämställt samhälle har kommit långt men vi har en bit kvar. Kriminologen Nina Rung arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Här berättar hon om sitt engagemang och sina framtidsspaningar.
– Redan i gymnasiet visste jag att jag skulle ägna mitt liv åt mäns våld mot kvinnor och sexualiserat våld. Jag valde utbildning efter det och satte ihop kriminologi och genusvetenskap. I samband med det började jag arbeta ideellt på en kvinnojour och träffa skolungdomar för att prata om sexualiserat våld.
– Huskurage är en våldspreventiv metod som man inför i sitt hus genom att sätta upp policydokument som talar om vad man ska göra om man är orolig för att någon utsätts. Det finns även dokument som man delar ut till alla grannar där det står mer om våld mot kvinnor och våld mot närstående. Det är helt gratis att införa, oavsett om man är en bostadsförening eller kommun.
– Först och främst måste vi förändra normerna, dels att få fler att agera, dels att gå från misstanke till omtanke. Om man misstänker något, så tror man att man måste ha mycket information och kunskap men att bara vara orolig och säga ”jag har sett det här, jag är orolig för dig” gör skillnad.
Senare i intervjun berättar Nina att kvinnor i relationer med våld väldigt ofta hålls borta från de som skulle kunna hjälpa på olika sätt. Hon tror att det bästa man kan göra är att visa att man finns där genom att, till exempel, fortsätta smsa och föreslå att ta en fika. Om det rör sig om grovt våld, och man vet om det, så ska man göra en polisanmälan eller en orosanmälan till socialtjänsten om det gäller barn.
– Det vi vet minskar mäns våld mot kvinnor är jämställdhet. Ju fler stereotypa idéer och föreställningar man har om kvinnor och män, desto större risk är det att man använder våld i nära relation mot en partner. Vi kan motverka det genom att prata om jämställdhet och skeva maskulinitetsideal med barn från en tidig ålder, både hemma och på förskola och skola. Sen är det så klart att man agerar, att man börjar markera mot den som utövar våld.
– Det är skillnaden. Vi måste nå målet och det är att det ska upphöra. Det finns inget annat mål än att mäns våld mot kvinnor, både fysiskt, psykiskt och sexuellt, ska upphöra. Och detsamma gäller barns utsatthet.
– Vi har kommit långt. På drygt 15 år har vi en helt annan lagstiftning, jättemånga nya organisationer och tjej- och kvinnojourer och en enorm kunskap hos unga tjejer som inte alls fanns på min tid. Vi ser framgångar men vi ser också motgångar. Det är ganska mycket hat mot offentliga feminister. Man ses inte som en person, utan som någon sak som man bara kan hata på. Det är både plus och minus men min spaning är att vi kommer ta hem det här. Vi ska framåt men vi kommer att få kämpa lite.
Kvinna till Kvinna arbetar inte med att ge akut hjälp till flickor och kvinnor i Sverige som riskerar att utsättas för våld.
Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för våld, anmäl det till polisen genom att ringa 114 14. I akuta fall kontakta polisen genom att ringa 112.
Exempel på övriga kontakter är:
Kriminologen och föreläsaren Nina Rung visste tidigt att hon ville engagera sig för mäns våld mot kvinnor och sexualiserat våld. Hon har bland annat arbetat ideellt på kvinnojouren Alla kvinnors hus. Hon föreläser ofta om jämställdhet, normer och sexuellt våld. Tillsammans med sin man Peter Rung grundade hon föreningen Huskurage år 2014. Under år 2020 grundade paret bokförlaget Rebel books som gett ut antologin ”Sida vid Sida – en bok om feministisk revolution”.
Just nu är många politiker överens om att mäns våld mot kvinnor är en viktig fråga. I senaste avsnittet av Femdefender Talks poängterar dock författaren Katarina Wennstam att vi måste fortsätta att lyfta frågan.
20 december 2021
Efter #metoo var intresset för samtyckesfrågor högt och samtyckeslagen i Sverige klubbades igenom året efter. Trots detta är vi långt ifrån en samtyckeskultur. Här berättar jämlikhetsexperten Ida Östensson om lagen och nästa steg framåt.
21 februari 2022