Margot Wallström: ”Nu tog tårarna slut”

Margot har varit Sveriges utrikesminister och FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i konflikt. Hon berättar att hon tidigt blev uppmärksammad på alla orättvisor i samhället, men också möjligheterna att vara med och bygga ett bättre Sverige.

Redan från start, som politiskt aktiv i SSU, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, berättar Margot att hon och hennes vänner motiverades av att kunna skapa förändring i samhället.

– Vi drevs av, och jag drivs fortfarande av, tanken att ”om vi går samman, om vi engagerar oss, så kan vi också ändra på världen.” Jag tror även att det är den där rättvisepatosen som har drivit mig, att det är rättvist att fördela tillgångarna på ett annat och mer demokratiskt sätt.

Hur var det att vara FN:s generalsekreterares första särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld?

– På sätt och vis var det livsavgörande. Det var ett otroligt spännande och ansvarsfullt uppdrag med viktiga uppgifter som kändes väldigt meningsfullt och samtidigt ohyggligt svårt.

Margot berättar att hon ibland skrev dagbok under sina resor till krigs- och konfliktzoner i världen.

– Det kunde stå saker som ”nu tog tårarna slut” därför att det var så förfärliga situationer, så många exempel på hur våld fortfarande används som ett vapen och en strategi i krig och konflikt. Samtidigt var man ju inte där för att gråta, utan för att representera FN. Det gällde att ta deras berättelser med sig tillbaka till säkerhetsrådet och få dem och medlemsländerna att göra rätt saker.

Säkerhetsrådet antog resolution 1960 år 2010 – en resolution som gör det möjligt att peka ut förövare och ta itu med straffriheten.

– Sexuellt våld förstör en kvinna, de flesta offer är ju fortfarande kvinnor, men det förstör också ett samhälle. Jag brukade säga att ”man lämnade uppdraget med ett tyngre hjärta, men också med mer hopp för framtiden” för de här kvinnorna ville ju inte se sig som offer, utan de ville vara med och skapa en framtid för sig själva, sina barn och sina länder.

Har du någonsin känt att det inte längre varit värt det?

– Ja, och det tror jag att man gör när man känner att man är borta för mycket från barn och familj. Kanske också när man förlorar människor i sin närhet. Både mordet på Olof Palme och på Anna Lindh har påverkat mig.

Hur var det att införa en uttalat feministisk utrikespolitik?

– Jag var väldigt stolt över att kunna deklarera att Sverige skulle genomföra, och föra, en feministisk utrikespolitik. Jag byggde beslutet på, bland annat, de erfarenheter jag fått från FN-uppdraget.

Margot insåg att det inte kan bli fred om inte kvinnor är med i fredsprocesserna. Studier visar att fredsavtal där kvinnor suttit med vid förhandlingsborden varar längre.

– Man bygger fred, säkerhet och utveckling i världen genom att involvera kvinnor fullt ut.

Hon pratar även om arbetet som Sveriges ambassader gör:

– De arbetar för att kvinnor ska ha samma mänskliga och lagliga rättigheter som män, att kvinnor finns representerade där viktiga beslut tas och att budgetresurser även går till behov som flickor och kvinnor har.

Hur jobbar politiker för att stoppa mäns våld mot kvinnor?

– Under pandemin har vi till exempel sett att våldet mot kvinnor har ökat nästan överallt. Det inbegriper också ofta våld mot barn, så inte ens i sitt eget hem kan kvinnor känna sig trygga. Det gör att man måste jobba med att uppmärksamma det här, utbilda polis, hälso- och sjukvårdspersonal, prata med männen och ta itu med straffriheten. Mäns våld mot kvinnor är en stor utmaning för oss allihop.

Vad kan vi göra som medborgare för att världen ska bli mer jämställd?

– Gör något osjälviskt, läs böcker och engagera dig! Jag tror att vi måste vara lite snällare mot varandra. När det är så mycket hot och hat, så behöver vi kompensera för det. Det är bra att vi är starka individer, men vi är också del av ett samhälle.

Ta del av hela intervjun med Margot i videon nedan.