Jämställdheten inte i topp på EU:s agenda

De politiska församlingarna i Skandinavien har länge varit betydligt mer jämställda än parlament nere på kontinenten och det gäller även EU-parlamentet. I början på åttiotalet var andelen kvinnor i EU-parlamentet bara 15 procent. Idag (2019) har det ökat till drygt 35 procent men det är fortfarande lång väg kvar till ett helt jämställt parlament. Sverige gör däremot sin läxa. Sedan det senaste EU-valet 2014 har vi tio kvinnliga och tio manliga EU-parlamentariker fördelade på tio olika partier.

Europaparlamentet är ett av de EU-organ som har störst möjligheter att påverka EU:s eget arbete för jämställdhet. I parlamentet finns utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (FEMM), som ska bidra till både den politiska jämställdheten och se till att EU-kommissionen lägger fram lagförslag som i förlängningen till exempel motverkar våld mot kvinnor i medlemsstaterna eller utjämnar löneskillnader mellan män och kvinnor i EU.

Utskottet FEMM tog också 2015 fram en jämställdhetsstrategi med avsikt att stoppa våld mot kvinnor, fördela maktpositioner jämt mellan män och kvinnor, få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden och rätt till laglig och säker abort. Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna röstade nej till jämställdhetsstrategin.

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter

2017 bedrev också EU en större kampanj för att lyfta problemet med könsbaserat våld, exempelvis våld mot kvinnor för att de är just kvinnor. Men kampanjen fick bara 15 miljoner Euro för att öka medvetenheten om könsbaserat våld hos sjukvårdspersonal, lärare, poliser och advokater över hela EU som består av 28 länder med sammanlagt en halv miljard invånare. Betydligt mer pengar – runt 250 miljoner Euro – har EU avsatt för att finansiera och stödja människorättsförsvarare och det kommer även kvinnor till del eftersom kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.

Det finns fler satsningar. I januari 2019 antog EU-parlamentet ett betänkande om jämställdhetsintegrering, vilket betyder att medlemsstaterna ska arbeta för en så jämn könsfördelning som möjligt.

Det finns också ett krav på att alla EU-länder ska erbjuda skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och dessutom skydd under rättsprocesser mot förövaren.

Har inte ratificerat Istanbulkonventionen

Alla EU-länder har också skrivit under Istanbulkonventionen som kriminaliserar könsrelaterat våld och alla former av våld i hemmet, men alla medlemsstater har inte ratificerat, alltså juridiskt förbundit sig till att följa konventionen.

Sedan fem år tillbaka har EU även en egen senior rådgivare för jämställdhet och för genomförandet av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet, grekiska Mara Marinaki.

HBTQI-personers rättigheter har också kommit upp på EU:s agenda och här står det tydligt och klart i stadgar och i EU-fördraget att all diskriminering på grund av kön och sexuella läggning är olaglig. Transpersoner ska skyddas mot diskriminering på exempelvis arbetsplatser.

EU har också börjat sätta press på de stora sociala medier-företagen som till exempel Facebook, och dessutom gett dem fler lagliga möjligheter att snabbare plocka bort hotfulla inlägg med sexistiskt innehåll som oftare drabbar kvinnor. Det har redan gett resultat. Under 2016 plockades bara en dryg fjärdedel av alla hotfulla och olagliga inlägg bort, men redan året efter – 2017 – kunde IT-företag och stora plattformar ta bort hela 70 procent av de här inläggen, vilket måste ses som en rejäl framgång.

Rösta medvetet i maj

De svenska väljarna i EU-valet kan se till att det förblir jämställt i alla fall bland svenska parlamentariker genom att rösta medvetet den 26:e maj. Jämställdheten är ingen naturlag och den högervåg som sveper över Europa och tar sin näring ur nationalism och traditionella värderingar, visar tyvärr att jämställdheten måste försvaras varje dag. Inte ens alla svenska partier röstar för jämställdhet i EU, vilket exemplet med jämställdhetsstrategin ovan visar.