Swisha en gåva till 90 18 003 Swish

Vad är de globala målen?

År 2015 enades FN om Agenda 2030, en global utvecklingsagenda, som består av 17 globala mål, även kallade mål för hållbar utveckling eller SDGs (Sustainable Development Goals). Målsättningen är att dessa mål ska uppnås till år 2030.

De Globala målen föregicks av de så kallade Millenniemålen, som världens länder genom FN enades om vid millennieskiftet. Men då de 8 Millenniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning i världens fattiga länder, är de Globala målen universella och ska gälla alla världens länder. Det finns mål om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, och mål om social hållbarhet och fattigdomsminskning.

De Globala målen uppmanar länder och deras regeringar, men också företag och civila samhället att agera. Jämställdhet är ett av de globala målen (mål 5), men det finns också mål om att bekämpa hunger och fattigdom, och förbättring av hälsa och utbildning. De globala målen är också sammankopplade och beroende av varandra. Jämställdhet är en av de tvärgående principerna i agendan, det vill säga att jämställdhet behöver främjas för att alla globala mål ska kunna uppnås.

Det finns 169 delmål under de 17 målen. För mål 5 om jämställdhet finns till exempel “utrota diskriminering av kvinnor och flickor” och “utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor” som delmål.

 

De globala målen är:

Mål 1: Ingen fattigdom
Mål 2: Ingen hunger
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad ojämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 14: Hav och marina resurser
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Hur bidrar Kvinna till Kvinna till de Globala målen?

Kvinna till Kvinna arbetar för minskat våld mot kvinnor, för kvinnors ökade deltagande i politiska processer och i fredsarbete, och för kvinnors ekonomiska egenmakt. Ett jämställdhetsperspektiv är viktigt för uppfyllandet av hela Agenda 2030, för många delar av hållbarhet och utveckling hänger ihop med jämställdhet och påverkar kvinnor och män olika. Här beskriver vi hur vårt arbete för ökad jämställdhet hänger ihop med några av de Globala målen och kan bidra till att de uppfylls.

  • Mål 1: Ingen fattigdom

    Både konflikter och fattigdom förvärrar ojämställdheten mellan könen. Det ökade våldet mot kvinnor i kan delvis kopplas till destruktiva könsroller och förväntningar kring mansrollen, som kopplar maskulinitet med rollen som försörjare. När resurserna är knappa tenderar också makthavare och ledare att nedprioritera kvinnors behov och rättigheter. Fattigdom är därför en av de bidragande faktorerna till könsbaserat våld, särskilt våld i nära relationer, människohandel, barnäktenskap och sexuellt våld mot människor på flykt.

     

    Att bekämpa fattigdom har positiva effekter för jämställdheten och minskar det könsbaserade våldet. Men förhållandet är också det motsatta: våld hindrar kvinnor från att bidra till och dra nytta av samhällsutvecklingen genom att begränsa deras val och begränsa deras förmåga att delta i samhället. Det är också känt att ju fler kvinnor som arbetar desto mer kan ekonomier växa. Det här får stora konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och fattigdomsminskningen, och borde därför vara en viktig fråga för allt arbete som strävar mot hållbar ekonomisk utveckling.

     

    Kvinnors ekonomiska makt och rättigheter ökar deras motståndskraft mot könsbaserat våld, eftersom de då har större möjligheter att lämna våldsamma relationer och familjesituationer. Ekonomisk makt hänger också ihop med politisk makt, och det är mer sannolikt att ett land arbetar för mer ekonomiska rättigheter för kvinnor om fler kvinnor finns på beslutsfattande positioner.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar på olika sätt för kvinnors rättigheter och lika deltagande, mot könsbaserat våld och för ekonomisk jämställdhet. Vi arbetar både med direkt stöd till utsatta kvinnor och med långsiktigt förändringsarbete för att förändra normer och få till bättre lagstiftning.

  • Mål 3: God hälsa och välbefinnande

    Könsbaserat våld har en stor påverkan på kvinnors och flickors psykiska och fysiska välbefinnande. Förutom den fysiska och psykologiska hälsan påverkar barnäktenskap, våldtäkt och könsstympning också den sexuella och reproduktiva hälsan. Tillgång till hälso- och sjukvård och andra typer av tjänster där det finns en god förståelse för könsbaserat våld är därför väldigt viktigt.

     

    De grundläggande orsakerna till könsbaserat våld, könsmässiga ojämlikheter och destruktiva maskulinitetsnormer som genereras av dessa ojämlikheter, har en negativ inverkan också på människors hälsa. Att bekämpa könsbaserat våld och dess grundläggande orsaker ger förbättrad hälsa för både kvinnor, flickor, män och pojkar.

     

    Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av människorättsagendan och är förutsättningar för kvinnors fulla deltagande i samhället. Detta bekräftas av mål 3 för att säkerställa universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, inklusive för familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa ska inkluderas i länders arbete för förbättrad hälsa.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar med att säkra kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter. Till exempel arbetar kvinnoorganisationer som vi stödjer i Liberia i skolor för att utbilda flickor om deras rättigheter, i Georgien arbetar lokala organisationer med att utbilda i sexualkunskap för att förebygga tonårsgraviditeter, och på Västra Balkan stödjer vi organisationer som stöttar offer för sexuellt våld. Många av våra partners arbetar också med att stärka lagstiftningen för kvinnors och flickors rättigheter, till exempel när det gäller rätten till abort.

  • Mål 4: God utbildning för alla

    Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna för alla barns rätt att gå i skolan, och idag går fler barn än någonsin i skolan. Bland yngre barn är det i många länder lika många flickor som pojkar som går i skolan. Men bland äldre barn är ojämställdheten större, och en av fyra flickor mellan 15 och 19 år går varken i skolan eller arbetar, medan siffran för pojkar är en av tio. Mer behöver göras för att förändra kulturella värderingar och traditioner som leder till diskriminering av kvinnor och flickor hindrar dem från lika tillgång till utbildning, men också fattigdom och krig och konflikt är grundläggande orsaker till att barn inte får gå i skolan.

     

    Flickor och kvinnor som har gått i skolan och har högre utbildning är mer troliga att känna till och sträva efter sina rättigheter. De har också bättre ekonomiska och sociala möjligheter att lämna en våldsam och kontrollerande partner. Det är viktigt att se till att skolor och utbildningsinstitutioner och vägarna till och från dem är zoner som är fria från våld. Skolrelaterat könsbaserat våld kan påverka flickors närvaro och prestationer i skolorna negativt.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar för att skolor ska vara fria från diskriminering, och sexuellt våld och trakasserier, till exempel arbetar en organisation i Demokratiska Republiken Kongo med att stötta elever och lärare att motverka sexuella trakasserier. All vår och våra partnerorganisationers arbete handlar om att stärka flickors och kvinnors makt, vilket också kan bidra till minskad diskriminering.  

  • Mål 5: Jämställdhet

    Kvinnors rätt och möjlighet att organisera sig för sina rättigheter är nyckeln till bättre lagstiftning för jämställdhet. Att det finns ett självständig kvinnorörelse i ett land är den viktigaste faktorn för att det ska finnas bra lagar för kvinnors rättigheter i det landet, och att lagarna efterföljs, till exempel när det gäller våld mot kvinnor.

     

    Att kvinnoorganisationer har bra stöd är alltså viktigt för bra skydd för kvinnor och att kvinnor kan delta fullt i samhället. I många länder är deltagande i formella politiska sammanhang mycket svårare för kvinnor, på grund av diskriminering och snäva normer. Därför samlas och organiserar sig ofta kvinnor i civilsamhället för att åstadkomma förändring. Kvinnors deltagande i det civila samhället och i lokalt beslutsfattande kan också fungera som en slags utbildning för att sen kunna delta i mer formellt beslutsfattande. Stöd till kvinnors lokala organisering är en viktig investering i ett jämställdare samhälle.

     

    Könsbaserat våld har sina rötter i könsmässiga ojämlikheter. Det berövar kvinnor och flickor deras grundläggande mänskliga rättigheter, det hindrar dem från att delta i och dra nytta av samhället på lika villkor som män, och det hindrar deras kamp för förändring. Samhällen där kvinnor och flickor lever fritt från könsbaserat våld och deltar fullt ut i samhället är både ett medel och ett mål för att uppnå hållbar utveckling.

     

    Ett framgångsrikt förebyggande av könsbaserat våld kräver ett könsmaktperspektiv. Det är inte bara våldet som måste hanteras, utan den strukturella ojämlikheten mellan kvinnor och män. Ojämn tillgång till beslutsfattande, resurser, hälsa och utbildning måste ifrågasättas, liksom rådande destruktiva normer för maskulinitet och kvinnlighet på både individuell och samhällelig nivå.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar för att stoppa könsbaserat våld och med att stödja offer och överlevare, för kvinnors lika deltagande i fredsprocesser, i politiken och i den offentliga debatten, och med att stärka kvinnors ekonomiska rättigheter och ekonomisk jämställdhet.

     

    De senaste åren har vi och våra partnerorganisationer varit med och kämpat fram förändringar som t.ex. en förbättrad lagar mot våld i hemmet i Bosnien och Hercegovina, att barnäktenskap är förbjudet i Palestina, och lagstiftning som stärker kvinnors rätt att äga och ärva land i Liberia.

  • Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

    Mer ansträngningar behövs för att säkerställa att den ekonomiska tillväxten gynnar kvinnor. Kvinnors företagande och sysselsättning ska bygga på anständiga arbetsförhållanden och lika lön för lika arbete, och idag finns det både juridiska och sociala hinder mot detta. För att få bort dom hindren måste det finnas frihet att bilda arbetarföreningar och kvinnor måste ha möjlighet att organisera sig. Idag innebär högre tillväxt, alltså en högre bruttonationalprodukt (BNP) per capita, inte att kvinnor får mer ekonomiska rättigheter. större äganderätt för kvinnor eller kvinnors rätt att ingå lagliga avtal.

     

    Att utmana könsnormer och öka mäns deltagande i omsorgs- och hushållsarbetet möjliggör för fler kvinnor att jobba heltid, och lika lön för lika arbete. Ekonomisk makt möjliggör också också kvinnors motståndskraft mot könsbaserat våld, och att kvinnor kan lämna våldsamma relationer och boendesituationer. Utöver kvinnors deltagande på arbetsmarknaden måste man också titta på kvinnors politiska inflytande över offentliga utgifter och offentliga tjänster som barnomsorg och äldreomsorg, som gör det möjligt för kvinnor att arbeta och delta fullt i samhället.

     

    Migrerande kvinnor i hushållsarbete är ofta särskilt utsatta. Överlevande från människohandel och migrerande kvinnor som utnyttjas som hushållsarbetare behöver omedelbart stöd och dessa former av modern slaveri måste utrotas.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar med att förbereda kvinnor för arbetsmarknaden genom att informera dem om deras rättigheter och stötta dem med utbildning och ledarskapsträning. Vi lobbar för strukturella förändringar som exempelvis barnomsorg och skattereformer. Våra partnerorganisationer utmanar traditionella idéer och sociala normer, som till exempel uppfattningen att en kvinna bör stanna i hemmet. Vi sätter också press på regeringar och myndigheter för att ändra de lagar som diskriminerar kvinnor och som förvärrar deras ekonomiska situation.

  • Mål 10: Minskad ojämlikhet

    Mål 10 syftar till att stärka och främja social, ekonomisk och politisk inkludering av alla, oavsett ålder, kön, funktionshinder, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan status.

     

    Globalt hindrar diskriminering och könsbaserat våld kvinnor från att delta i samhället på lika villkor som män. Sociala normer som diskriminerar kvinnor och flickor översätts till strukturella hinder för utveckling, såsom bristfällig lagstiftning som inte straffar förövare av könsbaserat våld.

     

    Kvinnors politiska deltagande tenderar däremot att bidra till god samhällsstyrning, demokratisk utveckling, jämnare resursfördelning och fattigdomsminskning. Genom att ta itu med könsbaserat våld främjas kvinnors sociala, ekonomiska och politiska inkludering. När kvinnor ingår i det sociala, ekonomiska och politiska livet ökar sannolikheten för att eliminera diskriminerande lagar, politik och praxis. När kvinnor har möjlighet att organisera sig för förändring adresserar de ojämlikheter, bidrar till bättre beslutsfattande och byggandet av inkluderande samhällen.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar på olika sätt för jämlik och rättvis inkludering, i olika samhällssektorer som i politiken, i fredsarbetet och på arbetsmarknaden. Vi arbetar för mer inkluderande beslutsfattande i de stora internationella finansiella institutionerna som IMF och Världsbanken, och många av våra partnerorganisationer kämpar mot korruptionen som leder till ojämlika samhällen.

  • Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

    De klimatkriser som världen upplever idag har verkliga effekter på miljön, vilket leder till katastrofala konsekvenser för människors hälsa, livsmedelsförsörjning, försörjning, konflikter, och påtvingad migration. Det påverkar kvinnors dagliga liv och kvinnors rättigheter. Fredsarbetet blir allt svårare eftersom klimatförändringarna påverkar dynamiken i pågående konflikter och ökar sannolikheten för fler konflikter.

     

    Miljö- och klimatkriser påverkar oproportionerligt de människor som har bidragit minst till dessa störningar. Ojämlika patriarkala maktstrukturer över hela världen, baserade på könsnormer, förvärrar den ökade sårbarhet som kvinnor, flickor och HBTQIA+-personer redan upplever.

     

    Klimatanpassningsprojekt leds ofta av män från västländer och bygger på utsläppsmönster som främst män är ansvariga för. Kortsiktiga strategier för att minska klimatpåverkan är också ofta baserade på beteendemönster hos västerländska män, t.ex. elbilar som inte är tillgängliga för majoriteten av världens befolkning. Därför är det avgörande att ha en intersektionell analys när man tar fram klimatinsatser.

     

    Klimatförändringar kan leda till ökad konkurrens om resurser som förvärrar spänningar mellan olika grupper i samhället, och kan vara en drivkraft för nya källor till konflikter. Kvinnor och flickor möter redan ojämlikhet och hinder på grund av sitt kön, och konsekvenserna av klimatkrisen kan förvärra dessa sårbarheter och leda till negativa hanteringsmekanismer som barnäktenskap och att flickor tas ur skolan. Detsamma gäller de negativa miljöeffekterna av konflikter (vattenförsörjning och luftkvalitet, människors förmåga att använda mark, minskad skörd, avskogning, erosion, etc). Marginalisering och fattigdom leder ofta till att människor inte kan fatta miljömässigt hållbara beslut. Till exempel är kol ett billigare alternativ än trä, men har en negativ inverkan på miljön och människors hälsa.

     

    I allt beslutsfattande om klimatåtgärder och anpassning har kvinnor (särskilt de som har mindre makt och är mer marginaliserade) och HBTQIA+-personer varit underrepresenterade, trots kunskapen om de oproportionerliga effekterna på kvinnor, och de innovationer som redan utvecklats av kvinnor. Kvinnor på lokal nivå och ursprungsbefolkningar leder ofta arbetet för miljö- och klimaträttvisa, men de inkluderas sällan i beslutsfattandet. Det behövs också mer forskning om miljö- och klimatkrisers inverkan på kvinnor i olika sammanhang.

     

    Kvinna till Kvinna och våra partnerorganisationer arbetar för att kvinnor ska få mer inflytande över politik och beslutsfattande som rör miljö- och klimatkrisen. Vi har anordnat tränings- och nätverkstillfällen i t.ex. Liberia och Palestina där kvinnorättsorganisationer har kunnat fördjupa sig i hur de kan engagera sig i klimatarbetet. I Rwanda har partnerorganisationer arbetar med medvetenhet om klimatkrisen i dialoger med kvinnor och män på landsbygden. På Västra Balkan bedriver partnerorganisationer ett långsiktigt arbete med ett bättre genusperspektiv i tillträdesprocessen till EU, inklusive när det kommer till miljöpolicy. 

  • Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

    Fredliga samhällen skyddar människor från alla former av våld, inklusive genusbaserat våld. Krig och konflikt slår samhällen och familjer i spillror. Kvinnor och flickor drabbas hårt, ibland på andra sätt än män och pojkar. I konflikter ökar barnäktenskapen och tvångsäktenskapen, och människohandeln för sexuella ändamål ökar också. Därför är det viktigt att ha ett genusperspektiv på allt beslutsfattande som rör fred och säkerhet, vilket FN:s agenda Kvinnor, Fred och Säkerhet också pekar på.

     

    Att samhällen är jämställda är den faktor som har störst korrelation med att samhällen också är fredliga – det är en bättre indikator på fredlighet än demokrati, religion eller BNP. När kvinnor deltar i fredsprocesser blir också freden mer hållbar, liksom när civilsamhället inklusive kvinnorättsorganisationer och kvinnorättskämpar har deltagit.

     

    Kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade områden är därför viktiga byggstenar i ett fredligt samhälle.

     

    Kvinna till Kvinna stödjer och stärker kvinnorättsorganisationer i länder påverkade av krig och konflikt, för att öka kvinnors deltagande i att bygga hållbar fred. Tillsammans med våra partnerorganisationer påverkar vi FN, EU, regeringar och andra institutioner att stärka genusperspektivet i sitt beslutsfattande om fred- och säkerhetsfrågor.

  • Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

    Mål 17 handlar om globalt partnerskap och samarbete – att genomförandet av Globala målen kräver solidaritet och mobilisering av ekonomiska resurser för att inget land eller någon grupp ska lämnas utanför i utvecklingen.

     

    Långsiktig förutsägbar finansiering och partnerskap är en förutsättning för att främja kvinnors rättigheter och mänsklig utveckling över hela världen. Det betyder att stater, internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer måste arbeta tillsammans. Kvinnoorganisationer över hela världen är allvarligt underfinansierade, vilket är ett allvarligt hinder för deras bidrag till Agenda 2030.

     

    En framgångsrik agenda för hållbar utveckling kräver partnerskap med självständiga civilsamhällsorganisationer där kvinnor kan organisera sig kring sina rättigheter utan rädsla för angrepp från statliga eller icke-statliga aktörer. Det civila samhället och kvinnoorganisationer har en nyckelroll att spela i påverkansarbete, att öka kunskapen om och att övervaka regeringens resultat när det gäller att främja Agenda 2030. Finansieringen av Agenda 2030 bör därför ha jämställdhet som en tvärgående princip.

     

    Kvinna till Kvinna arbetar med globalt, regionalt och nationellt påverkansarbete för att mobilisera mer resurser till kvinnorörelsen och kvinnoorganisationer runt om i världen. Tillsammans med våra partnerorganisationer höjer vi också rösten för ett fritt och oberoende civilsamhälle, och motverkar det minskande demokratiska utrymme som på många platser gör det svårare för kvinnoorganisationer att verka.

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och var först med att ta del av kunskap och nyheter om arbetet för kvinnors rättigheter.

Jag samtycker till att mina uppgifter behandlas och lagras i enlighet med GDPR. Läs mer om vår hantering av personuppgifter