För över 100 år sedan fick kvinnor i Sverige chans att rösta för första gången och fem kvinnor valdes in i riksdagen. En stor och viktig seger för demokrati och jämställdhet i Sverige, och liknande exempel finns över hela världen. Men låt oss aldrig glömma alla de kvinnor som tagit oss dit vi befinner oss idag – kvinnorna som slogs för dig och mig.
Genom historien finns många kvinnorättskämpar som gjort att vi kommit så långt som vi har vad gäller jämställdhet och kvinnlig frigörelse. Utan Elin Wägners och suffragetternas kamp hade vi aldrig nått kvinnlig rösträtt 1921. Och om inte kvinnliga socialdemokrater hade fått nog och startat ”varannan damernas” bara haft runt 14 % kvinnor i riksdagen. Elin Wägner var och är inte ensam. Som kvinna i Sverige har du i dag fler rättigheter än någonsin, allt tack vare kvinnor som Fredrika Bremer, Elin Wägner, Elise Ottesen-Jensen och så många andra med dem.
Men vilka var då dessa modiga aktivister och vad har de betytt för världen?
Kvinnorättskämpar i Sverige
Fredrika Bremer (1801–1865)
Fredrika Bremer var på 1800-talet en av våra största världskändisar – författare, fredskämpe och kvinnosakskvinna. Hon förespråkade fred, avskaffande av slaveriet och kämpade för att kvinnor skulle bli myndiga och självständiga. Utan henne hade din pappa, bror eller man fattat alla dina beslut åt dig.
Sophie Sager (1825–1902)
Sophie Sager blev en viktig grundpelare i kampen för kvinnlig frigörelse när hon som första kvinna i Sverige anmälde och drev sitt eget våldtäktsmål år 1848. Mannen försökte försvara sig genom att hävda att Sophie var sinnessjuk men Sophie vann och mannen blev dömd för övergreppen – något som var helt unikt för den här tiden. Efter rättegången emigrerade Sophie till USA där hon fortsatte strida för kvinnors rättigheter resten av sitt liv.
Karolina Widerström (1856–1949)
Som Sveriges första kvinnliga läkare var Karolina Widerström en viktig förkämpe för kvinnans rätt till sin egen kropp. Hennes engagemang i politiska frågor som rörde kvinnlig sexualitet, rättigheter och hälsa har lett till livsviktiga förändringar inom både samhälle och sjukvård.
Elin Wägner (1882–1949)
Elin Wägner var journalist, författare och fredsaktivist samt den andra kvinnan någonsin att bli invald i Svenska Akademin. Genom sitt författarskap skapade hon för första gången en dialog kring kvinnlig rösträtt. Hennes engagemang fortsatte även efter den allmänna rösträtten gick igenom och hon brukar räknas som grundaren av ekofeminismen.
Elise Ottesen-Jensen (1886–1973)
Elise Ottesen-Jensen arbetade för sexuella rättigheter och hälsa. Hon var med och grundade RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) och kämpade för sexualundervisning i skolan, rätten till preventivmedel, rätten till abort samt avkriminalisering av ”homosexuella kontakter”.
Katarina Taikon (1932–1995)
Katarina Taikon var en anti-rasistisk förkämpe som utifrån sina egna erfarenheter av diskriminering blev en viktig drivkraft för romers rättigheter. Hon stred för alla kvinnors rätt till bostad och utbildning, och vigde sitt liv åt att kämpa mot fördomar och diskriminering.
För att sprida kunskap om romers liv skrev hon både självbiografiska böcker samt barnboksserien om Katitzi som fick ett enormt genomslag.
Kvinnorättskämpar i övriga världen
Dr. Naziha al-Dulaymi (1923–2007)
Dr Naziha grundade organisationen ”Iraqi Women’s League” som 1959 var drivande i att ge Irak en för tiden mycket progressiv lagstiftning där människors rättigheter baserades på medborgarskap i stället för religiös sharialag. Dr Nazihas arbete ledde till att barnäktenskap, tvångsäktenskap och polygami förbjöds i Irak samt att kvinnor gavs större rättigheter vid skilsmässa, rätt till vårdnaden om sina barn och större rätt till arv.
Emily Bisharat (1913–2004)
Emily Bisharat var pionjär inom kvinnorörelsen i Jordanien och tack vare henne fick Jordanien en stark kvinnorörelse redan på 50-talet. Bisharat var Jordaniens första kvinnliga advokat, och grundade redan 1954 ”Arab Women’s Union” som kämpade för att öka kvinnors läskunnighet, politiska rättigheter och kvinnors rösträtt. Under 1953 var hon också med och grundade Jordaniens första skola för sjuksköterskor.
Leymah Gbowee (1972–)
Tack vare Leymah Gbowees initiativ att ena Liberias kvinnor kunde landets brutala inbördeskrig, som rasade mellan 1999 och 2003, äntligen nå ett slut. Styrkan i den liberianska kvinnorörelsen skapade inte bara fred i Liberia, den resulterade också i att Ellen Johnson Sirleaf blev Afrikas första demokratiskt valda kvinnliga president.
Feminister på Balkan
På västra Balkan, i forna Jugoslavien, har många feministiska ledare också varit ledande i fredsrörelsen. Pionjärer som Biljana Jovanović och Žarana Papić var tongivande i det feministiska motståndet mot de patriarkala idéer som ledde till krig. Än idag driver kvinnoorganisationer på västra Balkan ett farligt arbete mot nationalism och för kvinnors rättigheter.