Kartläggning av partiernas jämställdhetspolitik inför riksdagsvalet 2022
Vi vill att alla ska veta hur partiernas jämställdhetspolitik skiljer sig åt och att det har betydelse för jämställdhetsarbetet och för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter vem som sitter vid makten. Av den anledningen och för att bidra till en större debatt om både nationella och globala jämställdhetsfrågor, har vi tagit fram denna valkompass som kartlägger partiernas politik i en rad feministiska nyckelfrågor.
Varför är aborträtten en viktig feministisk fråga?
Rätten att få bestämma över sin egen kropp och rätten till fri och säker abort är en förutsättning för att flickor och kvinnor ska kunna bestämma över sina egna liv. I Sverige har kvinnor haft rätt till fri abort ända sedan 70-talet och enligt den svenska abortlagstiftningen har alla kvinnor rätt att välja att göra abort fram till 18:e graviditetsveckan, samt möjlighet att göra abort med Socialstyrelsens tillåtelse fram till vecka 22.
Var står partierna i abortfrågan?
Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna står tydligt bakom Sveriges abortlagstiftning.
Sverigedemokraterna står numera officiellt bakom Sveriges abortlagstiftning, men ville inför valet 2018 sänka gränsen för abort från 18:e graviditetsveckan till 12:e graviditetsveckan. Inom partiet finns det dock flera framstående ledamöter som hela tiden arbetar för att försvaga aborträtten.
Kristdemokraterna står också officiellt bakom Sveriges abortlagstiftning, men har en syn på abort som skiljer sig avsevärt från övriga partier. KD propagerar för att vårdpersonal ska kunna vägra att utföra abort utifrån rätten till samvetsfrihet. Partiet har dessutom flera framstående riksdagsledamöter som regelbundet skriver förslag till riksdagen i syfte att försvaga aborträtten.
Mäns våld mot kvinnor
Varför är mäns våld mot kvinnor en viktig feministisk fråga?
Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Det faktum att mäns våld mot kvinnor är så pass vanligt förekommande i hela världen, vittnar om att vi fortfarande har en enormt ojämställd könsmaktordning.
För att motarbeta mäns våld mot kvinnor krävs det att våra politiker prioriterar både det förebyggande arbetet, stödet och skyddet till våldsutsatta kvinnor – vilket innefattar ett långsiktigt stöd till kvinno- och tjejjourer, samt bättre rättssäkerhet.
Var står partierna i frågan?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna lyfter fram alla dessa delar i sin politik för att motarbeta mäns våld mot kvinnor.
Sverigedemokraterna har ingen kategori som heter eller behandlar mäns våld mot kvinnor i sitt partiprogram eller i sin A-Ö och det är sådeles tydligt att mäns våld mot kvinnor är en ”icke-fråga” för partiet. SD valde dessutom att inte stötta förslaget om att göra genusbaserat våld till ett EU-brott.
I Moderaternas politik om grov kvinnorättskränkning finns flera förslag om strängare straff för våldsbrott och på hur rättsväsendet kan förbättra skyddet för våldsutsatta kvinnor. Däremot har de ingen politik för att förebygga mäns våld mot kvinnor.
I Kristdemokraternas politik på temat våld mot kvinnor och våld i nära relationer har de flera förslag på strängare straff för våldsbrott, bättre skydd för våldsutsatta kvinnor och lyfter vikten av att stötta kvinnojourerna. Däremot saknar de förslag på hur vi ska förebygga mäns våld mot kvinnor. Partiet valde inte heller att stötta förslaget om att göra genusbaserat våld till ett EU-brott.
Foto: Maja Janevska Ilieva
HBTQI-personers rättigheter
Varför är detta en viktig feministisk fråga?
HBTQI-personer kämpar ständigt för rätten att få vara sig själva, för rätten att få bestämma över sin egen kropp och över sin egen sexualitet. Detta är i grunden samma frågor som kvinnorörelsen har kämpat för sedan början av förra seklet och fortfarande kämpar för runt om i världen. Att få bestämma över sin egen kropp och sexualitet och att ha frihet att välja hur man vill leva sitt liv, utan att begränsas av normer kring könstillhörighet och könsuttryck är i allra högsta grad feministiska nyckelfrågor. Just nu är en uppdatering av könstillhörighetslagen från 1972 en viktig fråga för att förbättra HBTQI-personers rättigheter.
Var står partierna i frågan?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna har alla en tydlig politik för att förbättra HBTQI-personers rättigheter med fokus på att bekämpa diskriminering och hatbrott och att arbeta för HBTQI-personers psykiska välmående. Dessa fem partier ser också behovet av att uppdatera och modernisera könstillhörighetslagen.
Sverigedemokraterna är det enda partiet i Sveriges riksdag vars ledamöter återkommande skriver motioner om PRIDE. Ett återkommande tema är att kräva att försvarsmakten och polisen inte ska kunna delta i PRIDE-paraden.
Kristdemokraterna är tydliga med att våld, diskriminering och uttalanden som HBT-personer strider mot partiets ideologi, men partiet är inte särskillt aktiv i att driva HBTQI-personers rättigheter. KD ställer sig frågande till behovet av att uppdatera könstillhörighetslagen.
Moderaterna är tydliga med att Sverige ska vara ett land där man kan leva i trygghet och frihet oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Moderaterna har dock inte tagit ställning till en modernisering av könstillhörighetslagen.
Jämställd familjepolitik
Varför är familjepolitik en viktig feministisk fråga?
Att dela lika på ansvaret för hem och barn är en central jämställdhetsfråga och helt avgörande för att kvinnor ska få en bättre ställning på arbetsmarknaden, en högre livsinkomst och en högre pension. Försäkringskassans analyser visar att den faktor som har störst inverkan på pappors uttag av föräldradagar är införandet av de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen. Därför är partiernas syn på just föräldraförsäkringen en feministisk nyckelfråga.
Var står partierna i frågan?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen har varit avgörande för en mer jämställd familjepolitik och vill utöka antalet reserverade föräldradagar för att uppmuntra ett än mer jämställt uttag framöver.
Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vill också fortsätta ha reserverade dagar för vardera föräldern i föräldraförsäkringen, som det är nu. De vill dock inte utöka de reserverade dagarna.
Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill avskaffa alla reserverade dagar i föräldraförsäkringen, vilket tar oss tillbaka till tiden innan 1995 när den första så kallade pappamånaden infördes i Sverige.
Foto: Maja Brand
Exploatering av kvinnors kroppar
Varför är detta en viktig feministisk fråga?
Kvinnors och flickors kroppar ska inte vara till salu vare sig för sexuella ändamål eller för reproduktiva ändamål. Med Sveriges sexköpslag från 1998 tog Sverige tydligt ställning mot exploateringen av kvinnors kroppar och alla svenska riksdagspartier står fortfarande bakom den svenska sexköpslagen. Däremot vill flera partier tillåta altruistiskt surrogatmödraskap, vilket riskerar att leda till exploatering av kvinnors kroppar.
Var står partierna i frågan?
I Europaparlamentet valde Sverigedemokraterna att inte ställa sig bakom uppmaningen till övriga EU-länder att erkänna sexköp som en form av våld mot kvinnor och att kriminalisera sexköp i linje med den svenska lagen. De ställde sig inte heller bakom EU:s direktiv för att bekämpa trafficking.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna håller fortsatt fast vid att alla former av surrogatmödraskap ska vara förbjudet i Sverige, medan Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vill att så kallade altruistiskt surrogatmödraskap ska tillåtas. Även Miljöpartiet är öppet för idén om altruistiskt surrogatmödraskap och vill att frågan ska utredas.
Global solidaritet
Varför är global solidaritet en viktig feministisk fråga?
Sverige har på uppmaning av FN åtagit sig att ge en procent av landets BNI i bistånd till andra länder. Eftersom 84 procent av det svenska biståndet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv och nästan 20 procent av biståndet har som mål att bidra till jämställdhet, så gör svenskt bistånd enorm skillnad för just flickors och kvinnors levnadsvillkor och rättigheter. Det står därför klart att fattiga och utsatta flickor och kvinnor är de som drabbas hårdast om Sverige inte står fast vid sitt löfte att ge en procent av BNI till bistånd.
Var står partierna i biståndsfrågan?
Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna står alla fortsatt bakom löftet att ge en procent av Sveriges BNI i bistånd. Socialdemokraterna står också fast vid löftet att ge en procent av Sveriges BNI i bistånd, men valde som regeringsparti att lägga fram en budget i april 2022 som tar en femtedel av biståndet för att bekosta mottagandet av framför allt ukrainska flyktingar i Sverige. En kostnad som hade kunnat tagits från vilken annan del av budgeten som helst.
Moderaterna har tydliggjort att de inte längre kommer att hålla fast vid åtagandet om att ge en procent av BNI i bistånd och vill sänka biståndet med 24 procent redan 2022 och sedan fortsätta att sänka nivåerna. Sverigedemokraterna står inte heller bakom åtagandet om att ge en procent av BNI i bistånd. De vill skära ner biståndet med hela 50 procent inom ett par år.
Global jämställdhet och feministisk utrikespolitik
Varför är detta en viktig feministisk fråga?
Utöver storleken på biståndet, så är det naturligtvis viktigt att partierna prioriterar jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter i sin biståndspolitik och att de håller fast vid en feministisk utrikespolitik, som har varit avgörande för att få upp jämställdhetsfrågor på agendan i internationella sammanhang.
Var står partierna i frågan?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna har ett tydligt jämställdhetsfokus i sin biståndspolitik och säger JA till att fortsätta driva en feministisk utrikespolitik. Kristdemokraterna och Moderaterna har ett tydligt fokus på jämställdhetsfrågor i sin biståndspolitik men har inte uttalat något stöd för en fortsatt feministisk utrikespolitik.
Sverigedemokraterna har inte något tydligt fokus på jämställdhetsfrågor i sin biståndspolitik och står inte bakom den feministiska utrikespolitiken. SD utmärkte sig dessutom som enda svenska parti som röstade ner EU:s handlingsplan för jämställdhet i biståndet (GAP III).
Foto: Kvinna till Kvinna/Katinka Igelberg
Gå igenom valkompassen med Kvinna till Kvinnas experter
I senaste avsnittet av Femdefenderpodden går vi ner på djupet om var riksdagspartierna står i olika jämställdhetsfrågor.
Även om ett slutgiltigt valresultat dröjer är det troligt att Sverigedemokraternas framgångar i riksdagsvalet kommer att ge dem stort inflytande över svensk politik. Det riskerar att backa Sveriges jämställdhetsarbete – både på hemmaplan och internationellt. Nu måste det ske en mobilisering av alla krafter i samhället som inte vill se en försämring av jämställdheten vare sig härhemma eller i Sveriges internationella arbete!
Vill du ha uppdateringar om kvinnors rättigheter och arbetet för jämställdhet i världen? Börja prenumerera på Kvinna till Kvinnas nyhetsbrev!
Frågor och svar
Vilka är Kvinna till Kvinna?
Kvinna till Kvinna är en av världens främsta kvinnorättsorganisationer. En svensk organisation som jobbar för kvinnors rättigheter i 20 krigs-och konfliktdrabbade länder och som är partipolitiskt och religiöst oberoende. Läs mer om Kvinna till Kvinna »
Hur har valkompassen tagits fram?
I framtagandet av denna kompass har vi framför allt utgått ifrån partiernas egna skrifter, såsom partiernas A-Ö, partiprogram, motioner och propositioner. I vissa fall har vi även tagit del av medierapportering rörande partikongresser och intervjuer med partiledare. Däremot har vi inte haft kapacitet att göra en analys av all förd politik. Vi har också avgränsat frågorna till sådant som avgörs på nationell nivå och har i regel inte haft möjlighet att analysera hur partier har agerat på regional eller kommunal nivå. I korthet är detta en kompass av Kvinna till Kvinna som visar var partierna står i olika frågor och inte en analys av hur partierna har agerat i praktiken.
Vilka medel har finansierat valkompassen?
Valkompassen har finansierats med fria medel. Dessa fria medel utgörs av större, icke öronmärkta bidrag från vissa privatpersoner och företag. Valkompassen har inte finansierats av Sida-medel/skattemedel.
Är det endast dessa sju frågor som är viktiga?
Nej, vi har av begränsningsskäl valt ut sju feministiska nyckelfrågor, men dessa är långt ifrån de enda viktiga feministiska frågorna som behöver belysas och debatteras.
Vad betyder det att få en varning?
En varning ska förstås som en varningsflagg – det innebär att ett parti exempelvis inte tagit ställning eller vacklar i en jämställdhetsfråga. Varningen innebär att vi bedömer att det finns anledning till oro när det gäller partiets hållning i denna fråga.
Varför har ni inte med Fi i valkompassen?
Vi har varit tvungna att göra någon form av avgränsning, och har då valt att avgränsa vår granskning till nuvarande riksdagspartier. Med ett större omfång hade det givetvis varit möjligt att granska fler frågor och fler partier.