Våld mot kvinnor ingen privatsak i EU – eller?

Det senaste decenniet har frågan om mäns våld mot kvinnor på allvar kommit upp på agendan inom EU och 2017 satsade unionen motsvarande 150 miljoner kronor för att motverka könsbaserat våld, exempelvis våld mot kvinnor för att de är just kvinnor. Pengarna gick till att utbilda poliser, sjukvårdspersonal och rättsväsende kring hur de bättre kan stödja och bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation.

Avsikterna var och är goda, men 150 miljoner är ändå småpengar jämfört med stödet för andra EU-satsningar, till exempel till jordbruket. Unionen har ändå en halv miljard invånare.

Trots den ökade medvetenheten dör fortfarande 3 500 personer varje år i Europa av våld i hemmet. Det är nio personer om dagen och sju av dessa är kvinnor. I Sverige skedde 2018 en dramatisk ökning av kvinnor som dödades av en partner eller före detta partner. 2017 dog 13 kvinnor, 2018 steg siffran till 22.

1 av 20 kvinnor har blivit våldtagen

Långt fler utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. 22 procent av EU:s kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld av en partner. En av tjugo kvinnor över 15 år har någon gång blivit våldtagen. 55 procent av kvinnorna har någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier och nästan hälften har upplevt dessa trakasserier på sin arbetsplats.

Dessutom är mörkertalet stort. Siffror från 2017 visar att bara 14 procent av kvinnorna i EU anmäler att de blivit utsatta för sexuellt våld av en partner. Liknande undersökningar i Sverige antyder att bara en av tio kvinnor anmäler att de blivit utsatta för våld eller sexuellt våld.

Attityderna till våld i en nära relation varierar stort inom EU. Tidigare har våld i familjen ansetts vara en privatsak i många EU-länder och så sent som 2016 ansåg var sjätte invånare i unionen att våld i nära relation ska hanteras inom familjen och inte av samhället. På papperet finns det också gemensamma överenskommelser för att motverka könsbaserat våld men siffrorna om våldsutsatta kvinnor visar att dessa inte efterlevs i praktiken.

Ordet ”genus” väcker missnöje

Redan 2011 tillkom Istanbulkonventionen, ett av de mest omfattande dokumenten som slår fast att våld i nära relation och könsbaserat våld är ett brott, och att de som utsätts har rätt till stöd och hjälp från samhället. Alla EU:s medlemsstater har undertecknat Istanbulkonventionen, men inte alla har ratificerat den, vilket betyder att staten förpliktigar sig att följa konventionen. Det är framför allt att ordet ”genus” nämns som har gjort att vissa medlemsländer sätter sig på tvären.

Bulgarien invänder mot ordet ”genus” i Istanbulkonventionen och menar att den vill påtvinga medlemsstaterna ett tredje kön. I Kroatien och Slovakien pågår samma diskussioner och konservativa krafter inom bland annat kyrkan har anordnat demonstrationer mot Istanbulkonventionen.

Hot och hat på nätet drabbar också kvinnor annorlunda än män. Hotet är ofta sexualiserat. 90 procent av så kallad hämndporr riktas mot kvinnor. Kvinnliga journalister i EU får utstå tre gånger så mycket hat och hot jämfört med sina manliga kollegor. I Kvinna till Kvinnas rapport ”Att tysta en kvinnorörelse” vittnar journalisten, tillika Kvinna till Kvinnas goodwillambassadör Alexandra Pascalidou om hur polisen inte agerat på näthat och -hot utan först när högerextremisterna rent fysiskt stått utanför hennes dörr.

Över hela EU verkar intresset från polis och rättsväsende att göra något åt näthot vara lågt. Tre av fyra kvinnor uppgav i undersökningar att polisen struntade i deras anmälningar.

Kvinnliga politiker en måltavla

Kvinnliga politiker är också en utsatt grupp. I Sverige har hot och hat mot ministern Annika Strandhäll och centerpartiers ledare Annie Lööf nyligen skapat en större mediedebatt kring samtalstonen i sociala kanaler. Utomlands kan påhoppen vara betydligt grövre som när kandidaten Diane Abbott inför det brittiska parlamentsvalet 2017 utsattes för grova hot om våldtäkt och avrättning på sociala medier under hashtaggen #BurnDianeAbbott.

Inom EU är också grupper som kvinnor på flykt och funktionshindrade kvinnor mer utsatta för våld och övergrepp. Unionen och dess 28 medlemsstater har en hel del jobb kvar att göra.