Swisha en gåva till 90 18 003 
Just nu pågår strider mellan Armenien och Azerbajdzjan kopplat till området Nagorno-Karabach. Kvinnor i regionen som arbetar för fred berättar att det ökande våldet väcker gamla trauman kopplat till kriget till liv. Covid 19-pandemin gör dessutom situationen ännu svårare.
Konflikten i Nagorno-Karabach har pågått i många år men är relativt okänd i Sverige. Eldupphör mellan Armenien och Azerbajdzjan utlystes redan 1994 men ännu har inget varaktigt fredsavtal undertecknats. Kvinna till Kvinna finns på plats i regionen Södra Kaukasien med ett kontor i Georgien sedan 2004.
– De flesta av våra partnerorganisationer och kvinnorättsförsvarare återupplever nu de trauman som konflikten inneburit för dem. Nu har de dessutom en hälsokris att hantera i och med covid-19, och de beskriver en brist på rent vatten, hygienprodukter och medicin. Flyktingläger och skyddade boenden i regionen är generellt i dåligt skick och de är dåligt förberedda för att hantera pandemin, säger Regina Jegorova-Askerova, senior programhandläggare på Kvinna till Kvinna i Georgien.
För invånarna i och kring Nagorno-Karabach och längs gränserna är den utdragna konflikten en katastrof. Många har varit tvungna att fly från sina hem, och en stor del av dem har blivit internflyktingar på obestämd tid i Azerbajdzjan. En del av dessa flyr nu för tredje gången och invånare i Nagorno-Karabach flyr till Armenien.
– De är alla väldigt utsatta och lever ofta under tuffa förhållanden. De löper större risk än genomsnittet att drabbas av ohälsa och arbetslöshet. Sju procent av Azerbajdzjans befolkning, över en halv miljon människor, är internflyktingar, säger Anne Nemsitsveridze-Daniels, programhandläggare på Kvinna till Kvinna i Georgien.
– Vi stödjer lokala kvinnorättsorganisationer och kvinnorättsförsvarare som hjälper internflyktingar och våldsutsatta kvinnor. Vi jobbar även för att fler kvinnor ska få delta i de officiella fredsförhandlingarna rörande konflikten i Nagorno-Karabach. Hittills har deltagarna vid fredsförhandlingarna och processerna kring dessa nästan uteslutande varit män. Våra partnerorganisationer och kvinnorättsförsvarare har också utbildat unga kvinnor i fred och konfliktlösning och förberett dem för att delta i fredsförhandlingar. Att kvinnor deltar i förhandlingarna på ett meningsfullt sätt skapar förutsättningar för en framtida och hållbar fred. Vi stödjer också ett brett nätverk av kvinnorättsförsvarare och fredsaktivister som arbetar gränsöverskridande på nationell nivå för kvinnors deltagande och fredsbyggande arbete, säger Regina Jegorova-Askerova.
– Kvinna till Kvinna föreslår att en krisfond för kvinnorättsförsvarare och kvinnliga fredsbyggare ska upprättas omgående. I vår översikt ”The Missing Peace” listar vi ytterligare åtgärder som skulle bidra till att skapa hållbar fred i regionen. Där beskriver vi även vikten av kvinnor vid förhandlingsborden, liksom vikten av att kvinnor får komma till tals i media och i analyser kopplade till konflikten. I dagsläget är det bara män som uttalar sig, säger Anne Nemsitsveridze-Daniels.