Kvinnlig könsstympning är en utbredd och systematisk kränkning av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. I dag uppskattas 230 miljoner flickor och kvinnor i världen ha utsatts för könsstympning. Det sker oftast när en flicka är ett spädbarn och upp till 15 år, men det sker även precis innan en kvinna ska gifta sig eller efter att hon haft sin första förlossning
Källa: WHO
Det finns olika former av kvinnlig könsstympning. Enligt WHO finns det fyra typer av ingrepp:
Typ 1: skär bort huden runt klitoris, ibland tas delar av eller hela klitoris bort.
Typ 2: hela klitoris skärs bort och delar av eller hela de inre blygdläpparna.
Typ 3: inre och yttre blygdläppar och klitoris tas bort och huden sys ihop. En liten öppning lämnas för urin och mens. Denna form kallas för infibulation.
Typ 4: denna typ av ingrepp omfattar övriga skadliga ingrepp på kvinnliga könsorgan, till exempel prickning av klitoris med ett vasst föremål eller att man bränner klitoris.
Källa: WHO
Ingreppet medför både direkta fysiska komplikationer som infektioner, svår smärta och kraftiga blödningar när det genomförs och långvariga komplikationer som psykiska problem, problem vid sex och ökad risk för komplikationer vid förlossning
Källa: WHO
*Enligt Unicef är kvinnlig könsstympning vanligast i Afrika och Asien. Ingreppet är vanligast i dessa länder. Källa: Unicef, rapporten ”Understanding the relationship between child marriage and FGM”
På många platser är könsstympning en så vanlig del av den sociala normen och kulturella traditionen att det anses omöjligt för en flicka eller kvinna att kunna gifta sig om hon inte har genomfört könsstympning. I dessa samhällen fortsätter därför föräldrar att könsstympa sina döttrar eftersom de annars inte kommer att accepteras i samhället. För att ändra på detta krävs inte bara förändrad lagstiftning utan ett stort och intensivt arbete för att förändra de normer och föreställningar som ligger till grund för traditionen och detta arbete kan bara göras på lokal nivå.
Källa: WHO
I områden drabbade av krig och konflikt är befintliga hälso- och sjukvårdssystem överbelastade vilket kan ge förödande konsekvenser för flickor och kvinnor som blivit utsatta för könsstympning.
Bristen på statistik kring hälsa för kvinnor som lever i områden drabbade av krig- och konflikt och kvinnor på flykt gör att det är svårt att uppskatta hur många som blivit utsatta för ingreppet.
Under 2017 sökte 66 000 flickor och kvinnor från länder där kvinnlig könsstympning utövas asyl i EU, enligt en rapport från UNHCR. UNHCR uppskattar att över 24 000 flickor och kvinnor som sökt asyl kan ha utsatts för ingreppet, men den faktiska siffran är antagligen högre.