Kvinnor med migrationsbakgrund är ofta högutbildade och etablerade på arbetsmarknaden – men når sällan ledande positioner. Kvinna till Kvinnas nya rapport undersöker varför – och hur riksdagspartierna ställer sig till detta.
Kvinnor med utländsk bakgrund* är högt utbildade och har en stark etablering på arbetsmarknaden – men när det gäller ledarskap syns de knappt. Trots att 47 procent av kvinnorna i gruppen har eftergymnasial utbildning och att 83 procent har etablerat sig på arbetsmarknaden inom 1,5 år efter examen, utgör de bara 6 procent av landets chefer.
Gapet är särskilt tydligt i offentlig sektor och i bolagsstyrelser. Samtidigt visar forskning att företag med högre andel kvinnor och personer med utländsk bakgrund i ledande positioner har större chans att lyckas. Ändå saknas konkreta åtgärder hos många arbetsgivare. Kvinnor med utländsk bakgrund möter både hinder när det gäller att bryta könsnormer och normer kopplade till etnicitet.
Sedan 2016 har Kvinna till Kvinna informerat unga nyanlända tjejer om deras rättigheter. I dag driver vi en ettårig ledarskapsutbildning för unga kvinnor med migrationsbakgrund** med 20 deltagare varje år.
Deltagarna berättar för oss om svårigheterna att få chansen att visa vad man går för och att bli bortvald i rekryteringar utan att veta varför. Som en del av projektet lanserar Kvinna till Kvinna därför rapporten ”Dubbla glastak – därför missar Sverige ledartalangerna bland utlandsfödda kvinnor”. Rapporten vill söka svar på varför kvinnor med migrationsbakgrund inte kommer fram som ledare i det svenska samhället och synliggöra situationen.
Som en del av rapporten ställde Kvinna till Kvinna i mars 2025 fem frågor till riksdagspartierna i Sverige om vikten av kvinnor med migrationsbakgrund som ledare, kvotering och så kallad jämlikhetsdata**. Partierna hade också möjlighet att kommentera sina ställningstaganden.
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna anger allihopa att det är väldigt viktigt för deras parti att kvinnor med migrationsbakgrund kommer fram som ledare i det svenska samhället.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att det är viktigt. Endast Sverigedemokraterna svarar att det är oviktigt för deras parti.
Samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna vill se riktade insatser för att kvinnor med migrationsbakgrund ska komma fram som ledare.
– Det får, och skall inte spela någon roll huruvida en människa, oavsett kön, eller ålder eller läggning eller handikapp eller något annat, har eller inte har en ”migrationsbakgrund”. Det som skall räknas är kompetens, individuella färdigheter, och förtroende, säger Sverigedemokraterna.
Flera av partierna lyfter att kvinnor med migrationsbakgrund i dag står längst bort från arbetsmarknaden.
– För att uppnå verklig jämställdhet är det avgörande att kvinnor med migrationsbakgrund kommer fram som ledare. Varje dag som går där dessa kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden och i politiken är en förlust för samhället. För oss är det en prioriterad fråga att öka deras deltagande i arbetslivet och i den demokratiska processen – något vi verkar för med praktisk handling i regeringsställning, säger Moderaterna.
– Integrationsinsatserna måste anpassas utifrån de individuella förutsättningarna, det kan till exempel handla om att utbilda och stötta utrikesfödda kvinnor att bli ledare, säger Centerpartiet.
Endast Socialdemokraterna och Miljöpartiet är positiva till kvotering. Socialdemokraterna ser det som ett viktigt verktyg medan Centerpartiet vill lagstifta om kvotering av kvinnor till styrelser i börsbolag och statliga bolag. Utöver det tycker partiet att det finns skäl att ge förtur till personer från grupper som riskerar att diskrimineras.
– Nej, vi behöver i stället jobba för att fler kvinnor vill starta och driva företag och då behövs exempelvis regelförenklingar och lättade kostnader för att anställa, svarar Centerpartiet.
Vänsterpartiet svarar nej och kvotering inte är något partiet har tagit ställning till.
Alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna anser att det behövs mer statistik kring arbetsmarknaden och kvinnor med migrationsbakgrund.
– Ja, men statistiken bör då bara vila på migrationsbakgrund, inte att det går ner på nivåer som ursprungsland och etnicitet, menar Kristdemokraterna.
På frågan om jämlikhetsdata är endast Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet för.
– Miljöpartiet vill införa jämlikhetsdata på nationell nivå. Vi har drivit detta i riksdagen och ställt frågor till jämställdhetsministern. Både EU och FN har rekommenderat att jämlikhetsdata ska införas, och redan 2012 kom Diskrimineringsombudsmannen fram till att det både kan och bör införas i Sverige. Samtidigt skriver regeringen i sin Handlingsplan mot rasism och hatbrott att flera afrosvenska organisationer lyft att bristen på jämlikhetsdata är ett problem – men ändå säger de att det behövs mer analys innan något kan göras. Det är oacceptabelt, säger Miljöpartiet.
Liberalerna däremot är kritiska till förslaget:
– Liberalerna anser att Sverige fortsatt bör ha en restriktiv syn på statistik och datainsamling med koppling till etnicitet. Vi är i princip kritiska till förslaget. Däremot finns det såklart ett stort värde i mer forskning, kunskap och evidens hur vi bekämpar utanförskapet. Liberalerna har i regeringen gett SCB i uppdrag att ta fram integrationsbarometern. Integrationsbarometern är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikesfödda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige. Detta ger förutsättningar att utforma mer träffsäkra integrationsåtgärder.
– Vi är mycket emot jämlikhetsdata. Att registrera människor utifrån parametrar som ursprung eller hudfärg öppnar upp för en farlig utveckling, säger Kristdemokraterna.
*Statistiska centralbyrån, SCB:s, definition av ”utländsk bakgrund” är att en person är utrikes född eller född i Sverige och har två utrikes födda föräldrar.
**Kvinna till Kvinna använder termen ”kvinnor med migrationsbakgrund” om den undersökta gruppen, men har i denna artikel och rapporten valt att behålla de beteckningar som finns i respektive material och statistik som vi refererar till.
***Jämlikhetsdata innebär insamling av statistik för att kartlägga och förstå ojämlikheter mellan grupper i samhället. Syftet är att möjliggöra riktade åtgärder för att motverka diskriminering och främja inkludering, rättvisa och jämlikhet. Data ska samlas in anonymt och att det ska vara frivilligt att lämna informationen. Både EU och FN har rekommenderat att jämlikhetsdata införs i Sverige, något som både den nuvarande och förra regeringen har avstått ifrån.
Ta del av Kvinna till Kvinnas rapport om kvinnor med migrationsbakgrund och ledarskap. Förutom en sammanställning av kunskap som redan finns har flera kvinnor med migrationsbakgrund som nått ledande positioner intervjuats. Även forskare och personalvetare deltar. Du hittar även utförligare svar från riksdagspartierna kring sina ställningstaganden.
Utbildningen i Sverige riktar sig till unga kvinnor med migrationsbakgrund som bor eller verkar i förorter där det finns problem med segregation, kriminalitet och otrygghet.
Kvinna till Kvinna har under en lång tid skapat ett säkert rum för kvinnor med migrationsbakgrund där de kan dela erfarenheter och formulera prioriteringar för sin framtid. I detta manifest berättar kvinnorna om de utmaningar de har stött på för att bli en del av det svenska samhället.
Inför riksdagsvalet 2022 gjorde Kvinna till Kvinna en kartläggning av partiernas jämställdhetspolitik för att kunna bidra till en större debatt om både nationella och globala jämställdhetsfrågor.