Ledarskapsutbildningen på internat i historiskt kvinnorättshus

Internathelgen för utbildningens 18 deltagare hade förstås jämställdhet som tema i detta vackra gamla hus, där rösträttskämpar som Elin Wägner och Kerstin Hesselgren – tillika en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter – höll kurser redan för 100 år sedan. Varje rum inne i herrgården har också fått namn efter en av dessa kvinnorättsförsvarare.

Kvinnliga medborgarskolans muséum alldeles bredvid herrgården berättar historien om hur kvinnorörelsens pionjärer utbildade kvinnor från alla samhällsklasser här i Fogelstad. Kurserna handlade om sexuell hälsa, familjeplanering och den kamp som behövde föras för att svenska kvinnor skulle kunna få allt fler rättigheter under 1900-talet och kunna göra sina röster hörda.

En av de idag bortglömda hörnstenarna i dåtidens kvinnorörelse var tidskriften ”Tidevarvet” som redan för 90 år sedan hade för den tiden ytterst radikala paroller som ”Mot våld och rashögfärd. För demokrati och rättssamhälle.” De slagorden skulle kunna vara lika aktuella idag.

– Mitt sovrum heter efter henne. Jag visste inte att hon också var en av Sveriges första kvinnliga läkare, noterade en av deltagarna som blev stående framför ett porträtt av Ada Nilsson inne på muséet.

Kvinna till Kvinnas styrelseordförande Devrim Mavi föreläste sen om antirasistisk feminism och att döma av diskussionen som följde var detta verkligen ett ämne som engagerade. Frågor som kom upp var ifall den (vita) västerländska feminismen varit inkluderande eller inte och om det alls är idé att kalla sig feminist idag när så många har en felaktig uppfattning om vad det är.

Sedan var det dags för deltagarna att jobba med de så kallade genuslådorna, för att få syn på vad för slags normer man bär på som ung kvinna med migrationsbakgrund – medvetet eller omedvetet. Normer som att vara duktig, kvinnlig och att inte ta för mycket plats återkom hos flera.

Förmågan till samarbete är en av grundstenarna i ledarskap och en av de klassiska ledarskapsövningarna kring ämnet – ”Skeppsbrottet” – stod också på schemat. Deltagarna skulle rangordna ett antal föremål utifrån hur viktiga de är för överlevnad vid ett skeppsbrott. Poängen är att komma överens om rangordningen i en allt större och större grupp genom att argumentera sakligt, utan att för den skull kohandla eller tillämpa majoritetsbeslut. Detta visade sig lättare sagt än gjort och diskussionen om ifall fiskespö eller kompass skulle toppa listan blev minst sagt livlig.

Under helgen fanns det också tid för samtal, matlagning, mys framför kakelugnen och cykelturer i omgivningarna.

– Det här var absolut den bästa workshopen hittills, tyckte Maryam Abdirashid från Göteborg, när det var dags att ta bussen till Katrineholm och sen tåget vidare hem igen.