Transkvinnan Nata har varit med om otaliga fysiska angrepp och attacker på grund av sin identitet. Mer än 100 av dessa har dokumenterats av polisen. Trots att Georgien på pappret har hbtq-vänliga lagar är verkligheten en annan. Opinionen mot hbtqi-personer blir allt starkare och ribban för hatattacker är låg.
Nata, 28, är transkvinna i Georgien. Hon arbetade som prostituerad en natt i november 2018 på en gata som är känd för detta i Tbilisi. En vit bil körde förbi upprepade gånger och två män skrek nedsättande ord till som ”bögjävel” ”gå å dö” och ”ni får andra att synda”. Männen stannade en bit bort, gick ur bilen och började bråka med Natas vänner, också de transsexuella prostituerade, varpå Nata gick dit.
En av männen tog upp något som såg ut som en mobiltelefon. Han gick oväntat till attack mot Nata med föremålet som visade sig vara av sten eller metall. Nata var helt oförberedd.
– Jag blev riktigt rädd. Jag väntade mig inte våld utan bara ett verbalt påhopp, säger hon.
Hon föll medvetslös i gatan och blödde kraftigt från huvudet. Hennes vänner sprang därifrån då de var övertygade om att mannen hade en kniv, men en av dem återvände och kallade sen på ambulans när förövarna hade lämnat platsen.
På sjukhuset utsattes Nata för vad hon kallar ”det vanliga bemötandet”. Hon fick ingen närmare undersökning trots att hon varit avsvimmad och näsbenet var brutet. Sjukhuset dokumenterade inte heller hennes skador så hon valde att åka hem istället. Nata menar att det här är ett vanligt bemötande av hbtqi-personer i Georgien och att den strukturella diskrimineringen är regel med mycket få undantag.
Polisen grep ändå förövarna kort efteråt, tack vare vittnesuppgifter och för att en av utredarna haft kontakt med Nata tidigare och förstod hennes problem.
Nata har varit med om otaliga fysiska angrepp och attacker på grund av sin identitet. Mer än 100 av dessa har dokumenterats av polisen. Domstolen kan nu välja att ta upp fallet som ett hatbrott eller som ett vanligt misshandelsfall.
Opinionen mot hbtqi-personer blir allt mer högljudd i Georgien och det finns en öppen homofobi. Av 220 hbtqi-personer som svarat i en årlig studie som Women’s Initiative Support Group (WISG) genomför, så hade 100 utsatts för fysiskt våld. Hälften av våldet skedde i det offentliga rummet och hälften i hemmet.
Georgien kommer högt upp på ”Gay Friendly Index” alltså länder som har progressiv lagstiftning för hbtqi-gruppen, men verkligheten är något annat. Lagar följs inte och ingen från politiskt håll är intresserad av att förbättra för gruppen. Tongivande politiker har uttalat sig öppet homofobiskt och därmed sänkt ribban för hatattacker.
Nata arbetar sedan tre år också deltid hos WISG, en stödorganisation för hbtqi-personer i Tbilisi.
– Ingen väljer sin sexuella identitet, men du kan välja att använda våld eller inte, säger Nata.