Kvinna till Kvinnas senaste rapport visar att hoten mot kvinnorättsförsvarare ökar globalt. Larm, säkerhetsråd och uppmaningar om försiktighet är tyvärr inte ovanligt i Sverige heller.
Många som står upp för kvinnors rättigheter möter hårt motstånd. I nära ett decennium har Kvinna till Kvinna följt utvecklingen genom att undersöka hur trygga kvinnorättsförsvarare känner sig globalt. Hur mycket hat möter de och i vilken utsträckning stödjer deras regimer dem?
Den senaste rapporten, där över 300 kvinnorättsförsvarare från 74 länder deltog, visar att hot, hat och till och med fysiska trakasserier verkar ha blivit vardag. Många väljer att inte anmäla, antingen av rädsla för att bli trakasserade av polisen i länderna de arbetar i eller för att de redan har försökt och ser det som meningslöst.
Det är vanligt att kvinnorättsförsvarare utsätts för förtal, misskreditering och ryktesspridning. Tyvärr anmäls sällan detta eftersom många är rädda att förvärra situationen genom att en rättsprocess skulle innebära mer uppmärksamhet och spridning gällande den falska informationen.
När vi tittar globalt på vad som orsakar motståndet mot kvinnorättsaktivister så handlar det tveklöst oftast om makt. Feminister ifrågasätter och vill förändra maktstrukturerna i samhället – och det provocerar.
– Det känns helt galet att rapporten visar på samma mönster över hela världen och att det är så farligt att stå upp för kvinnors rättigheter år 2022, säger Linnéa Claeson.
Tyvärr är normalisering vanligt. Kvinnorättsförsvarare världen över berättar att de nästan ser hoten och hatet som ”en del av jobbet”. Linnéa Claeson och Fanna Ndow Norrby håller med: det är något man tvingas lära sig att leva med men som man inte gärna tänker på.
– Det kan gå långa perioder utan att det händer något. Och jag har haft en självbild av att vara väldigt förskonad, men sen börjar man tänka efter, säger Fanna Ndow Norrby.
De ökande hoten är ett allvarligt demokratiproblem, hindrar utvecklingen för jämställdhet i världen och begränsar kvinnors mänskliga rättigheter. Att tysta ner kvinnorörelsen är till exempel ett huvudmål för anti-genusrörelsen, auktoritära regimer, patriarkala ledare samt nationalister.
För att möta motståndet är samarbete inom kvinnorörelsens avgörande. Det menar Hunadah Al-Hariri, en av de syriska aktivisterna som är intervjuade i vår rapport:
– Vi behöver inte tänka likadant för att vara solidariska och vi behöver inte heller vara överens om allt. Det enda vapen vi har är solidaritet med varandra, säger Hunadah Al-Harir.