Hon lyfter mammornas röster i förorten

När Muzhda Samadi kom till Sverige från Afghanistan i december 2021 bodde hon först på ett boende för nyanlända. Där mötte hon många föräldrar från olika länder som delade en stor osäkerhet kring framtiden, särskilt för sina barn. Muzhda uppmärksammade att det saknades information från kommunen om livet i Sverige, till exempel vilka normer, lagar och förväntningar det finns på föräldrar och barn.

– Jag märkte att alla nyanlända bodde i samma område och aldrig fick möjlighet att träffa någon som bott längre i Sverige [än de själva], så att de kan prata med varandra.

Samtidigt började Muzhda arbeta på en förskola i Hagalund, Solna, utanför Stockholm. Hon insåg även där att många av föräldrarna med migrationsbakgrund hade liknande bekymmer och funderingar om integration.

Hon märkte snart att många kvinnor i så kallade utsatta områden ofta saknade möjligheter att göra sina röster hörda. Mammor från olika kulturer hade gemensamma frågor och utmaningar, men det fanns ingen plattform för dem att uttrycka sig.

– De tycker att deras röster om integration aldrig hörs. Det var därför jag valde att göra någonting för dessa kvinnor, säger Muzhda.

Med denna bakgrund som drivkraft beslutade hon sig för att genomföra ett projekt där hon intervjuade tio kvinnor. Många av dem delade tankar om hur integrationen känns långsam och ojämlik, och uttryckte en frustration över att deras erfarenheter och åsikter sällan efterfrågas i debatten.

Gängkriminalitet och trygghet i vardagen

Under sina intervjuer insåg Muzhda att en stor källa till oro bland kvinnorna är den ökade gängkriminaliteten, som på olika sätt påverkar deras och deras barns vardag.

– Mammorna är rädda för sina barns säkerhet, särskilt när skjutningar sker nära deras hem och skolor, säger Muzhda.

Kvinnor som bor i de utsatta områdena känner ofta en större oro för sin egen och sina barns säkerhet, jämfört med de som bor i andra områden. Genom sina intervjuer fann Muzhda att kvinnors oro varierar beroende på deras boendeort, men att rädslan för våld var en gemensam faktor.

Förslag på förbättringar

Ett av förslagen som kom upp i intervjuerna var att socionomer skulle finnas i skolan för att stötta elever och identifiera barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet.

– Lärarna har mycket att göra, och socionomer kan avlasta och stötta dem i det här arbetet, förklarar Muzhda.

Ett annat förslag som lyftes var att skapa samlingsplatser för kvinnor, där de kan mötas, utbyta erfarenheter och få stöd i sin integration. Behovet av stödjande funktioner och platser för gemenskap framkom som ett återkommande tema i intervjuerna.

– De vill kunna prata med andra kvinnor som har gått igenom liknande upplevelser, berättar Muzhda.

Sista steget i projektet

Muzhda ser sitt projekt som ett steg på vägen för att belysa dessa kvinnors behov och för att skapa en plattform där deras röster kan lyftas. Som avslutning på projektet planerar hon en workshop där kvinnornas röster ska presenteras för representanter från kommunen och andra organisationer som arbetar med integration. Hon kommer även att sammanställa resultatet av intervjuerna i en rapport.

– Jag hoppas att deras erfarenheter och idéer kan inspirera till förändringar, så att integrationen inte bara blir en fråga om statistik och politik, utan också om verkliga människors liv och framtid, säger hon.

För Muzhda har projektet varit viktigt på flera sätt. Hon har drivit flera projekt tidigare, men har inte haft möjlighet att avsluta dem alla på grund av flytten till Sverige.

–  Jag vill göra klart projektet så att jag kan säga till mig själv att ’jag har gjort någonting, jag har resultatet, jag lyckades’.

Projektet genomfördes som en del av Kvinna till Kvinnas ledarskapsutbildning.