Stå upp för kvinnors rättigheter varje dag
Bli månadsgivare »
Swisha en gåva till 90 18 003

Envis kamp för jämställdhet i Nordmakedonien

Arbetet för jämställdhet i Nordmakedonien går för långsamt. Det anser Sneska Ilikj, aktiv i Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Reactor. ”I dag styrs visserligen vissa departement av feminister, men hela regeringen borde engagera sig för jämställdhet och kvinnors rättigheter.”

Irena Cvetkovikj arbetar för kvinnors rättigheter i Nordmakedonien. Hon är verkställande chef på Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Coalition Margins. Foto: Maja Janevska Ilieva
Irena Cvetkovikj arbetar för kvinnors rättigheter i Nordmakedonien. Hon är verkställande chef på Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Coalition Margins. Foto: Maja Janevska Ilieva

Det politiska landskapet i Nordmakedonien har under de senaste decennierna dominerats av det konservativa, kristdemokratiska partiet VMRO-DPMNE. Partiet har blåst liv i nationalistiska tankegångar och samtidigt motarbetat civilsamhället. Detta har påverkat Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer, däribland organisationen Association for Advancement of Gender Equality – Akcija Zdruzhenska, som arbetat för kvinnors rättigheter sedan 2004.

– Genom åren har vi visserligen alltid kunnat prata offentligt om kvinnors rättigheter, men vi har inte haft inflytande nog att ställa de styrande till svars för de aggressiva, nationalistiska kampanjer de drivit vad gäller kvinnors plats i samhället. Deras budskap har varit att kvinnans roll är att vara mamma, att kvinnan ska vara omhändertagande – som en ”nationens beskyddare” – och detta är ett budskap som pumpats ut systematiskt i det offentliga rummet, säger Marija Savovska, verkställande direktör på Akcija Zdruzhenska.

Sedan två år tillbaka är det socialdemokratiskt styre i Nordmakedonien, men spåren av VMRO-DPMNE:s politik är djupa. Partiets vurmande för traditionella värderingar vad gäller såväl familj, nation som religion har gjort att arbetet för jämställdhet tagit flera steg tillbaka.

Marija Savovska engagerar sig för kvinnors rättigheter i Nordmakedonien. Hon arbetar som verkställande direktör på Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Akcija Zdruzhenska. Foto: Maja Janevska Ilieva
Marija Savovska engagerar sig för kvinnors rättigheter i Nordmakedonien. Hon arbetar som verkställande direktör på Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Akcija Zdruzhenska. Foto: Maja Janevska Ilieva

Kvinnors rättigheter har alltid ignorerats

Att arbeta för kvinnors rättigheter i Nordmakedonien* har varit svårt ända sedan landet förklarade sig självständigt i början av 1990-talet då forna Jugoslavien föll samman. Och Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer är ense om att deras arbete alltid har ignorerats, oavsett vilka partier som dominerat den politiska arenan.

Irena Cvetkovikj, verkställande direktör på Coalition Margins, berättar att när nationalismen var som starkast så uppfattades de frågor som organisationen drev mer som en attack från utsidan än en progressiv reform från insidan. Feminister utmålades som utländska agenter vars mål var att utplåna makedonska värderingar och traditioner. Röster från civilsamhället som inte höll med nationalisterna uteslöts från samarbeten och ignorerades i politiska processer.

– Men vi satt inte med armarna i kors för det. För att citera en rysk aktivist: ”När de stängde dörrarna började vi klättra in genom fönstren”, säger Irena Cvetkovikj.

Strategiskt samarbete för framtiden

Under de perioder VMRO-DPMNE suttit vid makten har dialog och samarbete med regeringen varit omöjligt. Kvinnorättsorganisationer började då blicka framåt och inledde samarbeten med partier från oppositionen. Många år och mycket kraft ägnades åt att få gehör för vissa prioriterade frågor, framför allt lagar mot könsbaserat våld och diskriminering, samt lagar kring aborträtt. På detta sätt förberedde kvinnorättsrörelsen marken för regeringsbyte.

– Det är tack vare kvinnorättsförsvarares långsiktiga arbete som vi i dag har en interparlamentarisk grupp för att främja rättigheterna för hbtqi-personer i parlamentet, liksom att vi har en öppen dörr in i det politiska systemet genom vilken vi lobbar för reformer som bidrar till jämställdhet och skydd av mänskliga rättigheter, säger Irena Cvetkovikj.

Efter regeringsskiftet 2017 hamnade en stor del av kvinnorättsorganisationernas viktigaste frågor högt bland regeringens reformprioriteringar. Nu har dock två år passerat med det nya styret och enbart två av dessa lagar har hittills antagits, lagen om aborträtt och lagen om förebyggande och skydd mot diskriminering. Att inte fler lagar blivit verklighet upplevs som en besvikelse bland många kvinnorättsförsvarare.

Sneska Ilikj, aktiv i Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Reactor i Nordmakedonien. Foto: Maja Janevska Ilieva
Sneska Ilikj, aktiv i Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Reactor i Nordmakedonien. Foto: Maja Janevska Ilieva

Fortsatt fokus på nationen

Trots den nya politiska inriktningen i landet har Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer intrycket att den nuvarande regeringen investerar enorma resurser i frågor som rör staten – som namnet, konstitutionen och nationen – precis som föregående regering.

– Även om det i dag finns departement som leds av feminister, varav flera har bakgrund i kvinnorättsorganisationer, är det fortfarande nödvändigt för hela regeringen att visa sitt engagemang för att främja kvinnors rättigheter, samt avsätta resurser för att främja jämställdhet, säger Sneska Ilikj.

Marija Savovska är rädd att kvinnors rättigheter än en gång hamnat i skymundan.

– Vi förväntade oss att de nya aktörerna på den politiska arenan skulle anstränga sig för att främja jämställdhet. Men, än en gång står vi inför marginalisering av kvinnor i alla aspekter. Vi anser att den dåliga politiken och praxis förändras för långsamt, i vissa fall inte alls! Jag tror att vi omedelbart måste sluta vara med i skapandet av lagar och dokument som bara finns på papper. Vi får inte upprepa misstag från det förflutna, säger Marija Savovska.

 

* Nordmakedonien hette fram till februari 2019 Före detta jugoslaviska Republiken Makedonien.

21 oktober 2019