Kvinnorörelsen i Makedonien kämpar i motvind, men tack vare stödet från Kvinna till Kvinna har vår samarbetsorganisation lyckats ta ett avgörande steg närmare att sätta kvinnorättsfrågor på den politiska agendan.
Situationen för civilsamhällesorganisationer i Makedonien är i dag mycket svår. Senaste årets politiska oro som grundade sig i en avlyssningsskandal, har dessutom ytterligare försvårat arbetet för civilsamhället, vars organisationer ses som ”främmande agenter” och ett hot mot fosterlandet.
– Det har skett en försämring av kvinnors rättigheter de senaste åren och det finns en politisk ovilja att ta itu med ojämlikheten i landet, säger Sanela Shkrijelj från Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation National Network to End Violence Against Women and Domestic Violence.
För att kunna förbättra kvinnors rättigheter i Makedonien ser Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer bland annat att lagstiftningen mot könsbaserat våld måste implementeras och att Istanbulkonventionen måste ratificeras, vilket skulle innebära att staten har ett juridiskt ansvar att ta våld mot kvinnor på allvar.
Därför var det en stor framgång att National Network to End Violence Against Women and Domestic Violence i somras lyckades samla kvinnor från elva politiska partier till en träning, som nu lett till ett fortsatt samarbete om att utveckla strategier för att bekämpa våldet mot kvinnor inom politikernas respektive program.
Träningen organiserades inom ett projekt om att bekämpa våld mot kvinnor i linje med EU:s bestämmelser, ett projekt som får stöd av Kvinna till Kvinna.
– Träningen hade större påverkan än vi hoppades. Nu arbetar vi intensivt med steg två och tre. Vi har redan haft möten med flera politiska partier från alla etniska grupper och fått positiv feedback om att skriva på ett gemensamt uttalande för att ratificera Istanbulkonventionen och revidera deras politiska program för att bättre kunna bekämpa våld mot kvinnor, säger Sanela Shkrijelj.
Istanbulkonventionen som handlar om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, antogs av Makedonien år 2011. Den är rättsligt bindande och syftar till att hindra och förebygga våld, skydda överlevarna och ställa förövarna inför rätta.
Konventionen bygger på insikten att våld mot kvinnor är en form av könsrelaterat våld som begås mot kvinnor för att de är kvinnor. Att den ännu inte ratificerats innebär dock att staten ännu inte har plikt att följa den.
– I Makedonien riktar sig de åtgärder som finns enbart mot våld i hemmet. Vi tror att en ratificering av konventionen skulle innebära ett stort steg framåt för arbetet med att erkänna och agera mot alla former av våld mot kvinnor, säger Sanela Shkrijelj.
Nätverket som består av makedonska civila samhälles-organisationer, planerar att underteckna ett enat uttalande tillsammans med de politiska partierna om att ratificiera konventionen den 25 november i år, på den internationella dagen mot våld mot kvinnor.
– Under 2013 identifierade vi alla befintliga luckor och åtgärder som behövdes för att kunna ratificera konventionen. Till dess hade vi mest arbetat mot institutioner, men med stödet från Kvinna till Kvinna kan vi nu arbeta med att sätta frågan om våld mot kvinnor på politikernas dagordning, säger Sanela Shkrijelj.
Olga Beletski
I februari 2019 bytte Makedonien namn till Nordmakedonien.