Machokultur, destruktiva maskulinitetsnormer och mäns våld mot kvinnor. Författare och influerare Atilla Yoldas berättar om hur destruktiva mansnormer hotar både män och kvinnor.
Destruktiva maskulinitetsnormer eller mansnormer är samlingsord för de normer och förväntningar som många killar och män känner att de måste förhålla sig till för att passa in och accepteras.
– Frågar jag unga killar om vilka mansnormer de tror finns där ute, säger de saker som: ”man ska vara lite tuffare, man ska gärna vara aggressiv, du ska inte gråta, du ska gärna ha nära till våld och hotfullhet för att visa vem som är alfa, vem som bestämmer, pusha gärna andras gränser och skratta åt sexistiska skämt”. Det finns många skeva förväntningar som accepteras och ursäktas, säger Atilla.
Machokultur uppstår av olika anledningar och reproduceras i varje generation. Att som ung kille komma in i ett nytt sammanhang, försöka hitta sin plats och få respekt från andra landar ofta i en förväntan att vara tuff.
– Det är en enkel väg att ta samtidigt som den är destruktiv. Vi måste förstå att de ord vi säger som vi måste ursäkta med ”vi skämtar bara, det är vår jargong” kopplas direkt vad vi accepterar och tolererar. Det leder till andra typer av beteenden som faktiskt går ut över andra människor. Vi måste ha ett gediget engagemang från många killar och män framför allt för att förändra detta, det är där jag lägger mitt fokus. Nu måste vi kroka arm och börja prata om de här sakerna och kräva ansvar, säger Atilla.
Som många andra män växte Atilla upp i ett sammanhang där han kände att han ville ha respekt från andra killar i sin närhet och började leva upp till en del av de normer som förväntades.
– Jag märkte av dessa normer ganska tydligt, framför allt under högstadiet när jag växte upp. Allt från pressen till skojbråk, som man såg lätt kunde eskalera till riktiga bråk. Den typen av förväntningar klev jag också in i. Jag behövde också visa att jag inte var feg, jag kan vara den där tuffa killen. säger Atilla.
Atilla såg med egna ögon hur dessa normer påverkade . När han pratade med kvinnor och icke-binära personer som skadades av dessa strukturer kände han att han behövde göra en förändring och stå upp för dem i sin närhet – och började engagera sig i jämställdhetsfrågor.
Det har gått fem år sedan #metoo och fyra år sedan samtyckeslagen trädde i kraft. I sitt arbete möter Atilla många unga män och konstaterar att samtalen har förändrats när man pratar om jämställdhetsfrågor – men att det finns mycket kvar att göra.
– Det har gått framåt till viss del när vi snackar om engagemang från killar och mäns sida efter #metoo och samtyckeslagen. Det har lyfts upp på agendan på ett helt annat sätt ; det finns ett före och efter händelserna i diskursen. Men man kan också se en backlash. Man ifrågasätter och gör narr för man känner sig personligt attackerad att som kille att prata sådana här saker, menar Atilla.
Dagens klimat påverkas också av yttre faktorer som påverkar de stereotypa mansnormerna. Kriget i Ukraina är ett sådant exempel.
– Det finns en syn på att man ska ut i krig och försvara sitt land, vi ska skydda våra kvinnor. Generellt sätt kommer alla dessa förväntningar; att vi ska vara tuffa, inte gråta; ur att man antingen är rädd för något eller är osäker, som såklart kan triggas i gång av krig i vår närhet.
Återkommande studier visar att mäns psykiska ohälsa ökar risken för kvinnomord. Atilla trycker på vikten av att ta hand om varandra.
– Det finns studier som visar att män som blir deprimerade blir mer utåtagerande än kvinnor. Ju högre vi värderar de traditionella normerna desto sämre hanterar vi depression och desto mindre hjälp söker vi. Men det är helt oacceptabelt att kvinnor mördas för att vi inte tar ansvar för vårt mående, så får det inte vara.
Trots rapporter om en förändras kvinnosyn bland killar som känner sig hotade av kvinnors ökade rättigheter känner sig Atilla ändå hoppfull när han pratar med unga.
– Det är inte som att jag inte har mött motstånd bland unga, men jag möter också unga killar i mitt arbete som faktiskt är hoppingivande. Samtal face to face där polletten trillar ner och de fattar att det inte handlar om att jag ska komma och säga att man inte får vara kille längre eller att det är fel att vara man. Det är inte det som är budskapet; det handlar om att göra oss av de skeva förväntningar som finns.
Det är i samtal tillsammans som förändringen sker och Atilla lyfter hur viktiga just samtalen män emellan är. Att snacka om det som genomsyrar de vardagliga samtalen och våga ifrågasätta sexistiska skämt och nedlåtande kommentarer om kvinnor. Att killar tillsammans tar sitt ansvar.
– Det är vi killar som ska dra lasset i samtalen för att förebygga våld mot kvinnor, det är vår uppgift att se till att vi samarbetar. Det är viktigt att vi uppmärksammar den typen av tecken, de är de första stegen mot fysiskt och psykiskt våld.
Engagemanget börjar hos varje enskild person och det finns mycket man själv kan göra för att lyfta dessa frågor. Atilla delar sina bästa tips på vad du kan göra:
I Femdefender Talks möter Kvinna till Kvinna personer som står upp för kvinnors rättigheter. Se senaste avsnittet med Atilla Yoldas nedan.
Författaren och influeraren Atilla Yoldas är en stark röst för jämställdhet med främsta fokus på just destruktiva maskulinitetsnormer och mäns våld mot kvinnor. Hans bok ”Mansboken – från en kille till en annan” handlar om machokultur och den skadliga inverkan det har på både som människor och på vårt samhälle. Boken tar upp frågor som sex och relationer, våld, kvinnosyn och psykisk ohälsa och kom ut 2019.
Barnmorskan Asabea Britton har tagit Instagram med storm. Genom sitt pedagogiska innehåll är hon en stark röst för säker förlossningsvård och kvinnors reproduktiva rättigheter.
19 oktober 2022
Just nu är många politiker överens om att mäns våld mot kvinnor är en viktig fråga. I senaste avsnittet av Femdefender Talks poängterar dock författaren Katarina Wennstam att vi måste fortsätta att lyfta frågan.
20 december 2021
Efter #metoo var intresset för samtyckesfrågor högt och samtyckeslagen i Sverige klubbades igenom året efter. Trots detta är vi långt ifrån en samtyckeskultur. Här berättar jämlikhetsexperten Ida Östensson om lagen och nästa steg framåt.
21 februari 2022