Swisha en gåva till 90 18 003 
I krigsdrabbade områden är det vanligt att sexuellt våld och andra former av våld mot kvinnor ökar. Trots att förekomsten av den här typen av våld i krig och konflikt är välkänt finns det konsekvenser av våldet som sällan uppmärksammas. Här listar vi några av dem.
Stigmat som omger sexuellt våld i krig innebär att många av de som utsatts för våldet inte vågar söka hjälp och anmäla förövaren. De barn som föds efter en krigsvåldtäkt drabbas också hårt av stigmat och blir ofta utfrysta från samhället.
I Irak riskerar de som utsatts för våld att straffas eller till och med dödas om de pratar om vad de har varit med om. De barn som blivit till som en konsekvens av våldtäkter utförda av IS-krigare blir ofta inte ens registrerade och får därför inte tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter såsom vård och skolgång.
I Demokratiska republiken Kongo får kvinnor skulden för det fruktansvärda sexuella våld de blivit utsatta för. Där överges ofta de barn som föds till följd av våldtäkter och hamnar i stället på gatan. De riskerar att utsättas för olika former av exploatering, inklusive att rekryteras av väpnade styrkor och själva utöva samma typ av våld de föddes ur.
Våld i hemmet och våld i nära relationer ökar också i konfliktdrabbade samhällen. Detta beror ofta på otrygghet, trauma och den stress som många upplever under konflikt. Det förstärks även av ekonomiska svårigheter, avsaknaden av sociala skyddsnät och att många befinner sig på flykt. Ytterligare faktorer är att våldet dessutom normaliseras i samband med konflikt.
Eftersom många konfliktdrabbade länder saknar lagstiftning för att hantera våld i hemmet, finns det sällan vare sig politisk vilja eller kapacitet att hjälpa de som utsätts eller att arbeta mot våldet.
En annan typ av våld som ofta ökar under en konflikt men som sällan uppmärksammas är sextortion – ett begrepp som används för att beskriva när någon i maktposition använder utpressning för att tvinga till sig sex. Det är både en typ av genusbaserat våld och en typ av korruption som främst används mot kvinnor och flickor.
I många fall används den här typen av utpressning av väpnade styrkor vid gränskontroller och tjänstemän på statliga myndigheter, men även av fredsbevarande styrkor och hjälparbetare som delar ut mat och förnödenheter. I många konfliktdrabbade områden är sextortion så pass vanligt att det normaliseras, framför allt om konflikten har pågått under en längre tid.
I flera konfliktdrabbade länder blir kvinnor och flickor pressade till att föda fler barn under och efter ett krig. Detta för att kompensera för förluster i konflikten, antingen i hela befolkningen eller bland en specifik etnisk grupp. Efter kriget i Bosnien-Hercegovina blev många kvinnor pressade att skaffa fler barn för att ”återuppbygga landet”, efter att många män avlidit. Sedan Rysslands fullskaliga invasion började ser vi samma trend i vissa delar av Ukraina.
Idén om att det är en kvinnas plikt att föda landets nästa generation och nya soldater som kan försvara landet ligger djupt rotat i vissa områden som har levt under konflikt i flera generationer. Detta synsätt riskerar att påverka kvinnor och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter, och deras rätt till abort negativt.
I länder där kvinnors rättigheter redan är begränsade är det ofta farligt att arbeta mot sexuellt våld i krig och andra typer av våld mot kvinnor. I vissa fall ses kvinnorättsorganisationers arbete som ett hot mot de män som kan komma att bli åtalade för krigsbrott. I andra fall ses arbetet som ett hot mot traditionella värderingar och mäns rätt att kontrollera sina fruar och familjer.
Som ett resultat av detta blir kvinnliga människorättsförsvarare ofta utsatta för hot och våld av både statliga och icke-statliga aktörer. Våldet, som ibland är dödligt, är ett effektivt sätt att tysta aktivister och ett allvarligt hot mot både demokratin och kvinnors rättigheter.
Efter att ha arbetat med kvinnors rättigheter i konfliktdrabbade områden i 30 år har vi sett hur mönster för sexuellt våld och våld mot kvinnor återkommer på olika platser runtom i världen.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion ser vi dock en betydande skillnad i hur Ukraina tidigt uppmärksammat och hanterar det sexuella våldet som förekommit i jämförelse med andra länder. Att adressera våldet och ställa förövare till svars signalerar ett skifte jämfört med andra konflikter. Det visar att det är den politiska viljan som faktiskt avgör hur sexuellt våld i konflikt hanteras – en viktig framgång för överlevare av sexuellt våld och kvinnorättsförsvarare världen över.
I rapporten ”They came together not to be silenced—gender-based violence in conflict and the role of women’s rights organisations” kan du läsa om hur våld mot kvinnor i krig och konflikt sett ut i Bosnien-Hercegovina, Irak, Demokratiska republiken Kongo och Ukraina samt arbetet som kvinnorättsförsvarare gör för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Läs hela rapporten »
Kvinna till Kvinna arbetar för att stötta, stärka och skydda kvinnor som utsatts för sexuellt våld i krig och konflikter. Bland annat genom att ge psykologstöd och juridisk hjälp. Med ditt stöd kan vi fortsätta kämpa tillsammans, för att bygga jämställda samhällen.
Det har gått 30 år sedan Duška Andrić kände ett kall djupt inom sig. Vrålet av tusentals kvinnors lidande. Det gick bara inte att ignorera. Mitt under brinnande krig i Bosnien-Hercegovina började Duška arbeta för kvinnors rättigheter. Sedan dess har hon varit en feministisk förkämpe.
27 februari 2023
Kvinnorättsorganisationen Slavic Heart har arbetat outtröttligt för att stötta utsatta kvinnor i östra Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina har de tagit emot rapporter om att sexuellt våld används som vapen i kriget och kvinnorättsförsvararen Nataliia Kyrkach tror att detta bara är toppen av isberget.
15 februari 2023
Från våldtäkt som vapen i krig till #metoo. Amina Hujdur, från människorättsorganisationen TRIAL International, dyker ner i varför brist på jämställdhet är roten till våld mot kvinnor i Bosnien-Hercegovina.
5 december 2022