Swisha en gåva till 90 18 003 
Våld, övergrepp och vårdnadstvist. När Marija Nikolic tog kontakt med Kvinna till Kvinnas partnerorganisation i Serbien var hon desperat att få bort sin son från den misshandlande pappan. Det blev starten på en juridisk strid för upprättelse.
Lång och stark. Marija Nikolics handslag är fast och blicken stadig. Hon är 40 år och har tre söner – 18 år, 12 år och en niomånaders bebis. Det här är hennes och barnens historia.
Marija bor i Uzice, en stad i västra Serbien där hon också växte upp. Hon fick sitt första barn tillsammans med sin tonårskärlek, berättar hon leende. Förhållandet höll dock inte och de separerade efter två år. Några år senare träffade hon en ny man som hon blev gravid tillsammans med. När de var i sjunde månaden flyttade hon in hos honom. Då visste hon inte att han skulle göra hennes och barnens liv till ett helvete.
Redan första dagen bråkade de. Där stod Marija, med gravidmagen och sin femåriga pojke från det tidigare förhållandet. Hon ringde sina föräldrar och sa att hon ville flytta in hos dem istället. Men så blev det inte, Marija stannade och hoppades hela tiden att det skulle bli bättre.
Det blev det inte. Efter hon fött deras gemensamma pojke började mannen att slå henne varje dag.
– Han förföljde mig och ville veta vem jag träffade. En gång tog han strypgrepp på mig för att jag pratat med min sons simlärare. Jag började anmäla honom och de hemska saker han gjorde till polisen, men varje gång fick jag dåligt samvete. Hans mamma blev också arg på mig och undrade om det verkligen var nödvändigt att ringa polisen, berättar Marija.
Våldet eskalerade. Mannen började våldta Marija. På söndagarna gick han ofta på fotbollsmatcher och drack öl. Då gick det inte att vara hemma längre, Marija fick regelbundet ta barnen och flytta till sina föräldrar i ett par dagar. Eller så låtsades de alla sova när mannen kom hem.
Marija minns speciellt en gång, när hon satt med sin yngsta son i knäet, då mannen kom fram och slog henne i ansiktet.
– Jag såg hur rädd min lilla pojke blev, så jag viskade till honom ”var inte orolig, det gör inte ont på mamma”, samtidigt som jag kände hur ansiktet pulserade. Jag var blåslagen i månader efteråt, säger Marija.
Det var då hon bestämde sig för att lämna honom.
Marija tog barnen och flyttade ut. Trots att den yngre pojken inte ville bo hos sin pappa tyckte socialtjänsten att han behövde en manlig förebild och bestämde att han skulle spendera varannan helg hos sin far. Där blev han misshandlad och utsatt för sexuella övergrepp.
Marija var förtvivlad och tog kontakt med Women’s Centre Uzice, en av Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer, för att få hjälp att ansöka om ensam vårdnad. Det blev många turer med svåra intervjuer hos myndigheterna. Sonen skämdes, var rädd och ville inte berätta vad som hade hänt honom. Då tog Marija med sig pojken till Women’s Centre Uzice.
– Jag lämnade honom hos psykologen och sa att jag själv behövde prata med någon i ett annat rum. Då berättade han till slut allt. De hjälpte oss så otroligt mycket, tack vare dem kunde min son vittna mot sin pappa och berätta om brotten han utsatts för.
Myndigheterna ansåg dock fortfarande att pojken behövde en manlig förebild och han var tvungen att fortsätta att bo hos pappan.
En sen kväll fick Marija ett samtal. När hon kom fram till sin ex-mans hem hittade hon deras son helt blåslagen och blek på golvet. Han var i chock och mumlade bara ”nej, nej, nej”. Utom sig av förtvivlan ringde Marija Women’s Centre Uzice mitt i natten. De tog med familjen till polisen. Det visade sig att pojken, då nio år gammal, hade råkat ha sönder ett fönster med en boll. Mannen hade därför slagit honom i timmar, släpat runt honom på golvet och bränt honom med cigaretter.
Efter det arresterades mannen och satt fängslad i 20 dagar. Personalen på Women’s Centre Uzice tipsade Marija att det kommit en ny lag mot våld i hemmet, enligt vilken mannen skulle kunna dömas till flera års fängelse. Hon anmälde honom. Han fick tio månader med fotboja men eftersom den skulle beställas från Ryssland hann han rymma innan straffet kunde verkställas.
Marija rycker på axlarna. Advokater är bara intresserade av pengar och polisen hjälper bara om de vill, menar hon.
– Rädslan paralyserar. Många vet inte vilka rättigheter de har. Tack vare Women’s Centre Uzice har jag inte bara blivit informerad om mina rättigheter, utan fått dem förklarade för mig också.
Tillvaron är i dag bättre för Marija. Hon är tillsammans med sin förste sons pappa igen och han stöttar hela familjen. De har just fått en till liten pojke, som nu är nio månader gammal. Marija fortsätter att ha kontakt med Women’s Centre Uzice och deras jurist.
Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter i Serbien sedan 1994. Kvinnoorganisationer i landet jobbar både med att stödja våldsutsatta kvinnor och med att arbeta för att de män som utsätter kvinnor för våld ska få sina straff. När du stödjer Kvinna till Kvinna bidrar du till att det viktiga arbetet kan fortsätta.