Skjutvapen i hemmet ökar risken för dödligt våld mot kvinnor

Vapencirkulation i ett samhälle ökar risken för våld mot kvinnor. Trots det saknas ofta ett könsperspektiv i vapendebatten. Vem bär vapnen – och vem drabbas av dem? Här förklarar vi varför spridningen av små och lätta vapen är ett direkt hot mot kvinnors säkerhet, rättigheter och liv.

Vad betyder små och lätta vapen?

Små och lätta vapen, på engelska kallat “small arms and light weapons” (SALW), är vapen som kan bäras och användas av en eller ett fåtal personer. Små vapen är till exempel pistoler och gevär. Lätta vapen är något större och hanteras ofta av två eller tre personer. Det kan vara tunga kulsprutor, granatkastare eller bärbara raket- och robotsystem. Deras skada sträcker sig långt bortom slagfältet. Framför allt små vapen används i väpnade övergrepp, tvång, hot – och inte minst i våld i hemmet.

Vapnens roll i genusbaserat våld

Små vapen används inte bara för att döda – utan för att kontrollera. I många konflikter används de för att möjliggöra våldtäkter, sexuellt slaveri och andra former av våld. I vissa fall utsätts kvinnor för sexuell exploatering i utbyte mot skydd från beväpnade aktörer.

Även i fredstid spelar vapnen en roll. I länder med hög vapentäthet ser vi hur våldet i nära relationer blir mer dödligt – och hur kvinnors frihet inskränks. En tredjedel av alla kvinnomord globalt begås med skjutvapen. När ett vapen finns i hemmet ökar risken att en kvinna dödas av sin partner med upp till 500 procent.[1]

Efter kriget – samma våld, nya former

Många tror att genusbaserat våld upphör när konflikten tar slut. I själva verket förändras det bara.

Kvinnor i Bosnien-Hercegovina vittnar om att soldater återvänt hem, ofta med posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Bristen på psykologiskt stöd och negativa hanteringsmekanismer som alkoholmissbruk gjorde att förekomsten av våld i hemmet ökade. Även i Ukraina har våld i nära relationer ökat under Rysslands fullskaliga invasion.[2]

– Tillgången och tillgängligheten av vapen ökar risken för våld i hemmet. Vi har haft ett fall där en man skickade en video till sin fru som visade ett laddat vapen med ammunition och skrev: ’en av dessa är till för dig’. Kriget har medfört nya risker för kvinnor och barn; för att kunna adressera dem alla krävs samordnade insatser och resurser, säger Marta Chumalo, från organisationen Women’s Perspectives i Lviv, Ukraina.

Vapnens tystande effekt

Efter krig och konflikt är rättssystemet ofta försvagat – polisen har begränsade resurser och rättsväsendet saknar kapacitet att hantera våld i nära relationer. Rädslan för repressalier, hot eller dödligt våld gör att många kvinnor avstår från att anmäla övergrepp eller söka hjälp.

Den utbredda närvaron av vapen i postkonfliktsamhällen skapar ett klimat av rädsla som också påverkar kvinnors politiska deltagande. Kvinnor som försöker engagera sig i fredsprocesser kan hotas eller utsättas för våld – inte sällan av beväpnade aktörer som fortfarande har makt över samhällsutvecklingen.

Vad behöver göras?

Några av Kvinna till Kvinnas rekommendationer är följande:

• Vapenlagar måste inkludera ett könsperspektiv. Män som dömts för våld i nära relation ska inte beviljas vapenlicens.
• Psykosocialt och rehabiliteringsstöd bör ges till återvändande militär personal.
• Kvinnorättsorganisationer måste få resurser till att dokumentera genusbaserat våld under konflikter.
• Nedrustning måste kopplas till kvinnors säkerhet och rätt att delta i samhällslivet.

Vapen i omlopp – också en svensk fråga

Det är lätt att tro att små vapen främst är ett problem i konfliktdrabbade länder. Men även i Sverige påverkar vapencirkulation kvinnors säkerhet – direkt och indirekt.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige ökat sedan mitten av 2000-talet, särskilt inom kriminella miljöer. Denna ökning har lett till att fler personer, inklusive anhöriga och oskyldiga, drabbats av våldet.[3]

Polismyndighetens statistik visar att antalet skjutningar i Sverige minskade under 2024, med 296 bekräftade skjutningar jämfört med 368 året innan.[4] Trots denna minskning är nivån på skjutvapenvåldet fortfarande hög, och kvinnor påverkas både direkt och indirekt av den ökade vapentillgången.

När vapen sprids i samhället ökar rädslan, och kvinnors handlingsfrihet minskar. Ändå saknas ofta ett könsperspektiv i den svenska vapendebatten. Diskussionen om gängvåld, skjutningar och trygghet förs sällan utifrån hur kvinnor påverkas – trots att vapnens närvaro ökar risken för dödligt våld i nära relationer även här.

[1] Jacquelyn C. Campbell, et. al., “Risk Factors for Femicide in Abusive Relationships: Results From a Multisite Case Control Study,” American Journal of Public Health 93, no. 7 (2003): 1089-1097

[2] https://kvinnatillkvinna.org/wp-content/uploads/2023/08/The-Kvinna-till-Kvinna-Foundation-they-came-together-not-to-be-silenced-gender-based-violence-in-conflict-the-role-of-womens-rights-organisations.pdf

[3] https://bra.se/rapporter/arkiv/2024-08-29-okningen-av-skjutvapenvald-i-sverige

[4] https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/januari/antalet-skjutningar-fortsatter-att-minska/