Manosfären: idéerna som formar unga mäns syn på jämställdhet

Vad är manosfären?

Manosfären är ett samlingsnamn för olika nätbaserade miljöer där antifeministiska idéer om kön, relationer och makt sprids.

Den består av flera olika grupper och forum, till exempel incelrörelsen, så kallade “red pill”-miljöer och andra gemenskaper som diskuterar maskulinitet. Ofta utgår dessa från föreställningar om att män som grupp har förlorat makt i samhället och att jämställdhet har gått för långt.

Innehållet kan ibland framställas som råd om självhjälp eller personlig utveckling, men bygger ofta på snäva ideal om manlighet där kontroll, status och dominans värderas högt, särskilt i relation till kvinnor.

Frågan om manosfären har aktualiserats ytterligare och väckt debatt, inte minst genom Louis Therouxs dokumentär Inside the Manosphere, där han möter ett antal manliga influencers med stora plattformar i dessa miljöer.

Unga mäns syn på jämställdhet i dag

Samtidigt som manosfären får ökad uppmärksamhet syns också förändringar i ungas attityder till jämställdhet. Det finns inga enkla förklaringar till dessa förändringar, men de sker parallellt med en växande närvaro av antifeministiska idéer i digitala miljöer.

En global studie publicerad av King’s College i London visar att nästan en tredjedel (31 procent) av alla män som tillhör generation Z (födda ca 1997–2012) tycker att kvinnor ska lyda sina män. Dessutom tycker 33 procent av dessa män att mannen ska ha sista ordet när det kommer till viktiga beslut.

– Det är djupt oroande att traditionella könsnormer fortfarande lever kvar i dag, och ännu mer bekymmersamt att många verkar känna sig pressade att leva upp till sociala förväntningar som egentligen inte speglar vad de flesta av oss faktiskt tycker, säger professor Heejung Chung, chef för Global Institute for Women’s Leadership vid King’s Business School, i ett pressmeddelande.

Därför diskuteras manosfären i Sverige

Även i Sverige har frågor om maskulinitet och manosfären fått ökad uppmärksamhet. I SVT:s undersökande serie Priset män betalar undersöker Frida Söderlund varför unga män dras till kontroversiella röster på nätet och hur ideal om styrka, kontroll och dominans formas i digitala miljöer.

Samtidigt syns förändringar i ungas attityder till jämställdhet. Myndigheten för civilsamhälle och ungas rapport Så tycker unga 2025 – demokrati och viktiga samhällsfrågor visar dessutom att andelen unga som anger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna har minskat från 21 procent år 2018 till 13 procent 2024.

Dessutom anser 16 procent av unga att jämställdheten i Sverige har gått för långt. Här finns dock tydliga skillnader mellan könen: 23 procent av killar delar den uppfattningen, jämfört med 8 procent av tjejer.

Maskulinitet och jämställdhet i förändring

Utvecklingen visar att frågor om maskulinitet och jämställdhet är i förändring. I detta sammanhang utgör manosfären en av flera digitala miljöer där dessa frågor diskuteras och där vissa normer förstärks och sprids vidare. När traditionella könsnormer får nytt fäste riskerar det att påverka både synen på jämställdhet och kvinnors rättigheter.

För vissa kan dessa miljöer erbjuda enkla förklaringar till komplexa frågor om kön, relationer och samhällsförändring, men de riskerar också att förstärka destruktiva ideal om makt, kontroll och relationer.

Manosfären är inte ett isolerat internetfenomen, utan en del av en bredare utveckling där jämställdhet ifrågasätts. Att förstå hur dessa idéer sprids är avgörande. Men det krävs också ett fortsatt arbete för att förändra normer och stärka kvinnors rättigheter. Ett mer jämställt samhälle gynnar alla.