Grovt sexuellt våld i Etiopiens Tigray

Annika Törnqvist jobbade tidigare som programchef på Kvinna till Kvinna. Numera är hon ”program manager for economic development and gender equality” på den svenska ambassaden i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Annika Törnqvist, program manager for economic development and gender equality på svenska ambassaden i Addis Adeba.

– Tillträdet till Tigray är begränsat. Det finns inga säkra uppgifter om döda eller omfattningen av sexuellt våld. Vad som finns är vittnesmål från flyktingar och flera rapporter, bland annat en från Amnesty, säger Annika Törnqvist.

Grova övergrepp

Amnestyrapporten från mitten av augusti 2021 beskriver grova övergrepp från båda sidor, som gruppvåldtäkter som ska ha begåtts av tigreanska soldater i den närliggande provinsen Amhara. Kvinnor ska ha våldtagits under vapenhot och deras barn ska ha tvingats att se på. Inne i Tigrayprovinsen beskylls styrkor lojala med den etiopiska centralregeringen för upprepade våldtäkter på tigreanska kvinnor där förövare också ska ha stoppat in spikar, grus och splitter i deras underliv. Flera kvinnor ska också ha blivit gravida efter övergreppen.

– Det finns förövare och offer på alla sidor i den här konflikten. Det är väldigt komplext, varken svart eller vitt. Man talar numera om konflikten i hela norra Etiopien. I takt med att stridigheterna även spridits till grannprovinserna Afar och Amhara har de etniska motsättningarna ökat. Även grannlandet Eritrea är involverade, men det är oklart om de har bjudits in eller blandat sig i, säger Annika Törnqvist.

I Amnestys rapport står det även att eritreanska soldater i syfte att förnedra ska ha begått anala våldtäkter på tigreaner. Anala samlag är djupt tabubelagda i det ortodoxt kristna Tigray.

Mångbottnad konflikt

Etiopien är ett multietniskt land med cirka 115 miljoner invånare fördelade på över 80 folkgrupper. Den nuvarande konflikten har flera underliggande faktorer som handlar om maktfördelning, Etiopiens politiska system och anspråk på territorier. Partiet TPLF, som domineras av tigreaner, förlorade makten 2018 efter 27 år av diktatoriskt styre och Abiy Ahmed tillträdde som premiärminister.

Motsättningarna mellan TPLF och Abiys Prosperity Party djupnade efter att denne slutit fred med ärkefienden Eritrea och fått Nobels fredspris bland annat för det. TPLF drog sig då tillbaka till provinsen Tigray och det är sen omtvistat vem som startade striderna i november 2020. Under hösten 2021 avancerade TPLF:s styrkor mot Addis Abeba, vilket gjorde att svenska ambassaden reducerade sin personal på plats och Annika Törnqvist fick tillfälligt arbeta från Sverige.

– Det är en svår politisk sits. Det är inte bara en elit av olika etniciteter som bråkar med varandra, utan konflikten är på samhällsnivå. Olika etniciteter har levt sida vid sida tidigare, men ökande spänningar skapar konflikt mellan individer i samhället, i byar och till och med på familjenivå, berättar Annika Törnqvist.

Svältkatastrof hotar

De omfattande striderna har gjort att inga leveranser av mat eller sjukvårdsmateriel har kunnat nå Tigray landvägen sedan den 15 december. FN anklagar Abiys regering för att hindra nödhjälp till regionen. Runt två miljoner människor befinner sig på flykt inom Tigray på grund av striderna och runt 70 000 kan ha flytt till Sudan. Oberoende rapporter talar om minst 10 000 döda, troligen fler. FN varnar för att över fem miljoner kan drabbas av en svältkatastrof. USA har signalerat att de efter rapporterna om bland annat systematiskt sexuellt våld och etnisk rensning vill inleda undersökningar om folkmord.

– Etiopien har varit tydliga med att de inte vill ha västlig inblandning för att lösa konflikten.  Tillsammans med andra trycker Sverige på för bland annat eldupphör, humanitärt tillträde, samt stödjer åtgärder för att motverka utbrett sexuellt våld och stödjer fredsbyggande på marken. Afrikanska Unionen har gett Nigerias ex-president Obasanjo i uppdrag att inleda fredsförhandlingar, men parterna verkar stå långt ifrån varandra, säger Annika Törnqvist.

Liten ljusning

Kanske finns det en liten öppning då premiärministern Abiy Ahmed i januari släppte sex prominenta äldre TPLF-medlemmar från fängelset.

– Det kan ses som en första gest, men än så länge finns det inga planer, inget eldupphör och inga förhandlingar ännu. Säkerhetsläget i huvudstaden har i alla fall förbättrats och ambassadens personal har nu återvänt till Etiopien, säger Annika Törnqvist.

Den sista veckan i januari fick också Röda Korset möjlighet att leverera medicin till Tigray för första gången sedan september. En möjlighet kan enligt analytiker finnas för fredssamtal efter att Etiopiens regering beslutat att lyfta undantagstillståndet i landet tidigare än planerat.