Swisha en gåva till 90 18 003 
Aktivismen är digital. Världen över används sociala medier för att driva politiska frågor och skapa engagemang. Möt Nadim Nashif och Mona Shtaya som arbetar för att försvara människors rätt till integritet och frihet på nätet.
Det är snabbt, globalt och gratis för den med tillgång till internet. Det är inte konstigt att aktivister använder sig av sociala medier för att sprida sina budskap och skapa påtryckningar på makthavare. Men utrymmet online har förändrats drastiskt på bara 10 år. Giganter som Facebook och Google övervakar nu sina användare minutiöst och samlar på sig mer och mer data om deras beteenden.
– Det är ett tveeggat svärd. Å ena sidan, erbjuder sociala medier en bra möjlighet för att ta del av information och skapa mobilisering. Å andra sidan, används det för en form av övervakning som ger samhället kontroll över individen, säger Nadim Nashif.
Nadim är medgrundare till organisationen 7amleh (the Arab Center for the Advancement of Social Media) som arbetar med digitala rättigheter och aktivism. Tillsammans med kollegan Mona Shtaya besöker han nu Stockholm för att presentera organisationens senaste forskning om våld mot kvinnor på internet i Palestina.
Sociala medier kan vara en extra otrygg plats för kvinnor. Studien ”A Violent Network”, som delfinansierats av Kvinna till Kvinna, visar att en av tre unga kvinnor i Palestina utsatts för våld online.
– Det kan vara allt från tjat och ändlösa vänförfrågningar, till stalkerbeteenden och nakenbilder. Det finns också kvinnor som fått sina konton hackade och sedan används känslig information för att utpressa dem, säger Nadim.
Mona berättar att resultatet av studien överraskade henne:
– Vi vet att anledning till de här höga siffrorna är den patriarkaliska kulturen. Men några av de som svarade på enkäten som låg till grund för undersökningen tyckte att mer kontroll och övervakning av familjemedlemmar kunde vara en lösning.
Redan i dag används olika typer av spårningsappar för att bevaka unga kvinnors beteenden på deras smarta telefoner. Flera sociala appar, som till exempel Facebook, bygger också på att mycket av interaktionen är öppen för alla att ta del av. Yngre generationer börjar därför förflytta sig till ”dark social” – appar som till exempel WhatsApp – där konversationerna vänner emellan är mer privata. Det finns dessutom stor efterfrågan på utbildning i digital säkerhet.
Mona förklarar att digitala rättigheter är förlängningen av mänskliga rättigheter i uppkopplade och virtuella miljöer:
– Det handlar om rätten till integritet, yttrandefrihet, att organisera sig och också rätten till att kunna vara uppkopplad på internet.
I dagens Palestina hotas dessa rättigheter av restriktiva lagar. Sociala medie-företag samarbetar med myndigheter som har rätt att moderera innehåll och ta sig in i användarnas konton i syfte att skydda den nationella säkerheten. Vad som räknas som ett hot mot säkerheten är luddigt beskrivet.
– Det kommer inte att finnas något domstolsbeslut och användaren har inte rätt att överklaga. Det utgör verkligen ett hot mot rörelsen för digitala rättigheter, säger Mona.
För Nadim, Mona och deras kollegor på 7amleh är kampen långt ifrån över. Men de jobbar med något de brinner för.
– Det bästa är framgångssagorna, när vi åstadkommer förändring tillsammans med andra organisationer. Till exempel förra året, när vi lyckades förbättra lagstiftningen för cyberbrott, säger Mona som vill se ett starkare civilsamhälle i Palestina framöver.