Från smutskastningskampanjer och spridning av personuppgifter till AI-skapade deepfakes – digital teknik används i dag för att attackera aktivister på nätet.

I 15 år har Kvinna till Kvinna följt säkerheten och möjligheten att arbeta fritt för kvinnorätts- och HBTQI-aktivister i länder som präglas av konflikt, våld och instabilitet. Rapporten The state of women human rights defenders 2026 bygger på svar från 795 aktivister i 81 länder och områden.
Rapporten visar hur aktivister utsätts för hot och trakasserier både online och offline, där ny digital teknik används i attacker mot dem.
FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit en resolution som uppmärksammar riskerna med nya och framväxande digitala tekniker. Där beskrivs hur tekniken kan användas för att attackera aktivister genom smutskastningskampanjer, hatretorik, desinformation, skadlig propaganda och så kallad doxxing, att sprida någons personuppgifter på nätet utan samtycke.[1]
En respondent från Sydasien beskriver hur personligt material sprids utan tillåtelse:
– Bilder och videor läggs upp på sociala medier utan vårt samtycke, inklusive våra personuppgifter. Det utsätter oss för fara.
Attacker på nätet speglar ofta och förstärker hot och våld utanför nätet.
Rapporten visar att många kvinnorättsaktivister har slutat använda sociala medier och i stället valt att arbeta mer offline.
Respondenter från Syrien berättar att deras inkorgar fylls med sexuella hot så fort de publicerar något som kan uppfattas som kritik mot regeringen.
Brenda från Uganda beskriver hur smutskastningskampanjer påverkar familjelivet:
– De delar dina bilder och attackerar dina barn och din man i smutskastningskampanjer. Sedan ber din man dig att sluta med ditt arbete.
Även om trakasserierna på nätet har tagit många olika former pekar respondenterna också på den växande roll som AI spelar.
Enligt respondenterna har AI gjort det enklare att producera manipulerade videor och bilder.
– Det fanns AI-videor och bilder av mig på TikTok där jag gjorde saker jag aldrig har gjort eller sagt, och människor trodde på dem. Och de som kommenterade var riktiga personer. Det var en av de få gånger jag faktiskt blev rädd, säger aktivisten och utbildaren Dejana från Serbien.
Vissa aktivister uttrycker oro för att utvecklingen ska förvärras, bland annat mot bakgrund av den nuvarande amerikanska administrationens kopplingar till stora teknikföretag.
Dejana beskriver en känsla av oro under Donald Trumps installation som president:
– Man kunde se alla dessa teknikmiljardärer bakom honom, och jag tänkte: ’Okej, nu är det över för oss.’
Utöver spridningen av manipulerat innehåll uttrycker aktivister också oro över de stora teknikplattformarnas roll. Samtidigt påverkar nedskärningar och ekonomiska begränsningar deras möjlighet att investera i digitala säkerhetsverktyg.
Skyddsmekanismer för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter ifrågasätts av högerpopulistiska aktörer runt om i världen.[2]
Under 2024 och 2025 minskade teknikföretagen Meta och X kraftigt antalet anställda som arbetar med att övervaka hatretorik, desinformation och attacker mot marginaliserade grupper.[3]
Till följd av det digitala våldet har digitala säkerhetsverktyg blivit allt viktigare för kvinnorätts- och HBTQI-aktivister. Samtidigt upplever många att dessa verktyg inte ger en stabil känsla av trygghet.
I vissa länder hänger hot på nätet nära samman med statlig övervakning och polisinsatser.
Indiska aktivister berättar att de försöker undvika deepfakes, däribland manipulerade sexuella bilder.[4]
– Ibland, när du publicerar något, ringer polisen direkt och gör en razzia i ditt hem. Vi har sett aktivister fängslas på falska anklagelser. Bevis kan planteras och dina enheter manipuleras. Hur kan du veta att din enhet är säker?
[1] United Nations Human Rights Council, Human Rights Defenders and New and Emerging Technologies: Protecting Human Rights Defenders, including Women Human Rights Defenders, in the Digital Age, UN Doc. A/HRC/RES/58/23, 4 Apr 2025.
[2] CIVICUS: State of Civil Society 2025, s 42.
[3] BBC News: “Facebook and Instagram Get Rid of Fact Checkers”, 7 Jan 2025.
[4] Human Rights First: “Women Human Rights Defenders Address Digital Violence During the 16 Days of Activism”, 25 Nov 2025.
I 81 länder och områden vittnar kvinnorätts- och HBTQI-aktivister om trakasserier, krympande demokratiskt utrymme och organiserade motreaktioner mot jämställdhet. Vår nya rapport The State of women human rights defenders 2026 bygger på svar från 795 aktivister. 69 procent uppger att de har utsatts för hot eller trakasserier.
Ett vapen i hemmet ökar risken markant för att en kvinna dödas av sin partner. I många länder saknas lagar som skyddar kvinnor från detta hot.
26 augusti 2025
Hatet mot kvinnor växer i nätforum där unga män samlas kring kvinnohat och antifeminism. Det är inte bara ett internetfenomen – det är en del av en större backlash mot jämställdhet.
22 april 2025
Runtom i världen ser vi hur kvinnors rättigheter begränsas och den globala jämställdheten backar. Men hotet mot kvinnors rättigheter sker inte av en slump eller utan kontext. Bakom inskränkningarna finns krafter med en tydlig agenda. Konservativa politiker, nationalistiska regeringar och religiösa fundamentalister arbetar tillsammans för att begränsa kvinnors frihet och rättigheter.
16 april 2025