Fler val

Könsrelaterat våld är ett av de största globala säkerhetshoten för kvinnor. Klänning med budskapet "Stoppa straffriheten för våld mot kvinnor". Foto: Kvinna till Kvinna.
Könsrelaterat våld är ett av de största globala säkerhetshoten för kvinnor. Klänning med budskapet "Stoppa straffriheten för våld mot kvinnor". Foto: Kvinna till Kvinna.

Säkerhet för alla

Säkerhetshot ser olika ut beroende på var människor bor och på vilken ekonomisk klass de tillhör. Män och kvinnor lever ofta under olika livsvillkor och möts därför inte av samma hot, vare sig under fredstid eller vid krig och konflikt – exempelvis utsätts män oftast för våld på offentliga platser, medan kvinnor är mest utsatta i sitt eget hem. Men kvinnors och flickors säkerhetsbehov är sällan en fråga för internationell säkerhetspolitik.

Kvinnoorganisationer i konfliktområden får ofta höra att det ännu inte är ”rätt tid” för kvinnors rättigheter, först måste våldet upphöra, fredsavtal slutas etcetera. Så lät det till exempel i fredsförhandlingar på Balkan, i Kaukasien, Irak och Liberia. Men mäns våld mot kvinnor, brist på rörelsefrihet, brist på sexuell och reproduktiv hälsa är i allra högsta grad viktiga säkerhetsfrågor, både för individer, nationellt och internationellt. Frågorna hör till det som kallas mänsklig säkerhet – ett begrepp som introducerades av FN 1994 och som fokuserar på individers säkerhet.

Nya typer av hot

Tidigare handlade hot framför allt om att försvara territorier och gränser, men den framtida hotbilden ser mer komplex ut. Klimatet förändras och naturkatastrofer, svält, epidemier med mera kan drabba världen – företeelser som i sig ger grogrund för konflikter.

Bristande mänsklig säkerhet inom ett samhälle, som exempelvis fattigdom, hunger och nedmontering av mänskliga rättigheter, bidrar också till att våldet inom det samhället ökar. När de styrande inte längre kan skydda sina invånare, blir samhället instabilt och riskerar fördjupade konflikter, vilket därmed hotar säkerheten både nationellt och internationellt.

Det är problematiskt att politiker och makthavare definierar hot mot kvinnor utan att kvinnor själva får identifiera vad de upplever som problem. Att så få kvinnor utnämns till säkerhetspolitiska nyckelpositioner bidrar också till att förstärka synen på säkerhet som ett manligt område. FN har till exempel aldrig utnämnt en kvinnlig chefsmedlare och 11 av FN:s 13 fredsbevarande uppdrag under 2012 leddes av män, liksom samtliga av EU:s Common Security and Defence Policy missions.

Könsrelaterat våld utan påföljd

Ett av de största säkerhetshoten mot kvinnor globalt är könsrelaterat våld. Både militär och polis utgör centrala delar av de flesta staters skydd, med syfte att skydda individer, det nationella intresset och den nationella säkerheten. Men i de flesta samhällen skyddar de inte kvinnor. Könsrelaterat våld får pågå utan juridisk påföljd för förövaren, eftersom det saknas lagar som förbjuder det, eller för att de lagar som finns inte implementeras.

Något som går hand i hand med ett ökat säkerhetshot mot kvinnor är tillgången till små och lätta vapen. Sådana används i stor utsträckning i dagens interna och lågintensiva konflikter och är ett skäl till att dödligheten ökar bland kvinnor som utsätts för våld i hemmet under och efter en konflikt, eftersom vapnen då finns i privat ägo. Kvinnor som vistats i samhället under kriget har ofta kunskap om var vapen gömts när striderna tog slut. Men eftersom kvinnor stängs ute från freds- och återuppbyggnadsarbetet missar man ofta deras information.

Säkerhet eller skydd?

När säkerhet för kvinnor diskuteras idag ligger fokus nästan jämt på hur kvinnor ska skyddas. För det mesta handlar det om att försäkra sig om att flickor och kvinnor inte utsätts för sexuellt våld och om att skydda familjens heder. Den enkla lösningen blir då att hålla dem hemma. Frågan borde istället vara vad kvinnor behöver för att på ett säkert sätt kunna delta i samhället på samma villkor som män.

Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer jobbar alla med kvinnors säkerhet på olika sätt, till exempel genom skyddade boenden, juridiskt stöd, undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, mot mäns våld mot kvinnor eller genom att säkra kvinnors deltagande i civilsamhället, politiken och fredsförhandlingar.

Senast uppdaterad: 2012-12-07